Lillrdag, svamp.
En vanlig dag med lite kneg och massa sn. Vl hemma s fick jag en skn knsla att prova senaste skrden med cubes. Vger upp och grindar ner 10gram King Cambodian och gr ett lemon tek for the hell of it. Det var ett frvnansvrt lngsamt onset fr min standard dos som normalt brukar kunna dra igng efter 15-20 minuter. Jag knde att det r ngot som r lite off och hade jag fattat bredden av det d s hade jag brjat dokumentera direkt, lite ledsen att jag inte gjorde det.
Ntt som r vrt att nmna hr r att jag p tisdagen provade propavan fr frsta gngen. 1x25mg.
Vet inte ifall det pverkade, men det kndes dumt att trippa dagen efter.
Men s efter 30-40 min stter trippen igng ordentligt och jag gr mitt, ter pple och lyssnar p musik. Efter ngon timme s drar jag igng Adventure Time och gr mig beredd p att klttra mot peaken. Innan den kommer s fr jag chockartat till mig bilder p en herre i gul varningsvst jag aldrig sett frut som r med om en lastbilskrock eller blir mosad p ngot stt, en olycka helt enkelt. Det har aldrig hnt frut men det stter ju igng en rejl tankebana med spirituellt flum om nglar och utomjordingar och hela den konkarongen.
Ngonstans mitt i det s blir jag kluven i tanken p om hgre makter r konkurerande eller om dem skulle bli besvikna fr att vi vljer att lyssna p dittan eller dattan. Jag r vertygad om att det finns varelser som vi inte ser som fljer oss genom hela livet, allts nglar. Det r just d mot den som fljt just mig som jag fr dligt samvete fr om jag skulle ta till mig information frn den psykadeliska vrlden t.ex.
Vl hr s hnder det ngot i mig som var sjukt spnnande att uppleva.
Mitt dliga samvete r bde jag och nej och denhr tanken brjar vxa och vxa och breder ut sig ver hela jaget och vad jag tycker och knner, och till slut gr. Just hr r det helt omjligt fr mig att i ord beskriva hur det kndes nr det vecklade ut sig ver mig, men i grunda drag s splittrades jag till tv sidor. En sida som tnker, och en sida som gr. Varenda moment behver ju en impuls och en handling, det kliar p armen d tar man andra armen och kliar. Dethr fungerade inte fr mig lngre fr att jag hade ftt ett skal runt mig som var den handlande delen av min personlighet, och den tnkande insidan som var fullt medveten om att detta pgick. Det blev ett glapp emellan att tnka och gra och mina naturliga impulser blev vl vilsna emellan delarna eller frsvann helt och hllet.
Till en brjan kndes det sjukt sknt och coolt att flowa mellan skalet och krnan fr jag fick distans till verkligheten och mig sjlv p samma gng och jag bjd nog p, jag tillt det att komma in och ta ver.
Men efter att detta pgtt i skert tv timmar dr jag inte riktigt minns i detalj vad jag gjort, s inser jag att jag inte mr srskilt bra lngre och att grannens ltta bankningar kan vara fr att jag sitter i sngen och gr sjuka ljud nr jag frsker binda ihop mina tv delar. Har frskt ta macka men vet inte hur jag ska tugga och sen svlja s jag sprutar ut brd ver hela sngen och det r hr jag lyckas ta mig ut till kket. I ett desperat frsk att bryta mig ur s satte mig p huk och brjade kissade en liten skvtt p golvet, det hjlpte inte ett dugg. Jag tar till ett gammalt trick som har hjlpt mig ur tunga mind loops p lsd och det r att brja rkna 1 2 3 4 5 6, 5+5=10, 10-2=8, etc, nothing.
Paniken stter in och jag frstr ju att detta kan vara permanent, men jag gr en skadebesiktning av mig sjlv och tnker p om mitt liv kan fortstta end och om jag behver bertta fr folk. Jag kommer fram till att bara ta det jvligt fr att nr jag somnar kommer mitt medvetande tystas och splittringen lsas upp och jag kommer vakna hel. Jag lyckas ta mig till sngen igen och stter p Planet Earth 3 med David Attenborough, han hjlper mig. Sakta men skert och lika minst lika elegant som dethr kom ver mig s frsvinner det, tills att jag r tillbaka. Jag har berknat att detta pgtt i minst 5 timmar.
Och efter ngon timme med dokumentr s vgar jag resa p mig och g omkring. Jag tar hand om kisset i kket, brdet i sngen och allt annat jag hllit p med under mina timmar i den absolut sjukaste mind loopen jag ngonsin upplevt.
Idag mr man som en kung, tacksam och njd. Kommer nog inte trippa p ett tag men det r helt okej, jag var med om ngot sjukt hftigt och samtidigt lskigt och jag r bara glad att jag kom ut hel p rtta sidan
En vanlig dag med lite kneg och massa sn. Vl hemma s fick jag en skn knsla att prova senaste skrden med cubes. Vger upp och grindar ner 10gram King Cambodian och gr ett lemon tek for the hell of it. Det var ett frvnansvrt lngsamt onset fr min standard dos som normalt brukar kunna dra igng efter 15-20 minuter. Jag knde att det r ngot som r lite off och hade jag fattat bredden av det d s hade jag brjat dokumentera direkt, lite ledsen att jag inte gjorde det.
Ntt som r vrt att nmna hr r att jag p tisdagen provade propavan fr frsta gngen. 1x25mg.
Vet inte ifall det pverkade, men det kndes dumt att trippa dagen efter.
Men s efter 30-40 min stter trippen igng ordentligt och jag gr mitt, ter pple och lyssnar p musik. Efter ngon timme s drar jag igng Adventure Time och gr mig beredd p att klttra mot peaken. Innan den kommer s fr jag chockartat till mig bilder p en herre i gul varningsvst jag aldrig sett frut som r med om en lastbilskrock eller blir mosad p ngot stt, en olycka helt enkelt. Det har aldrig hnt frut men det stter ju igng en rejl tankebana med spirituellt flum om nglar och utomjordingar och hela den konkarongen.
Ngonstans mitt i det s blir jag kluven i tanken p om hgre makter r konkurerande eller om dem skulle bli besvikna fr att vi vljer att lyssna p dittan eller dattan. Jag r vertygad om att det finns varelser som vi inte ser som fljer oss genom hela livet, allts nglar. Det r just d mot den som fljt just mig som jag fr dligt samvete fr om jag skulle ta till mig information frn den psykadeliska vrlden t.ex.
Vl hr s hnder det ngot i mig som var sjukt spnnande att uppleva.
Mitt dliga samvete r bde jag och nej och denhr tanken brjar vxa och vxa och breder ut sig ver hela jaget och vad jag tycker och knner, och till slut gr. Just hr r det helt omjligt fr mig att i ord beskriva hur det kndes nr det vecklade ut sig ver mig, men i grunda drag s splittrades jag till tv sidor. En sida som tnker, och en sida som gr. Varenda moment behver ju en impuls och en handling, det kliar p armen d tar man andra armen och kliar. Dethr fungerade inte fr mig lngre fr att jag hade ftt ett skal runt mig som var den handlande delen av min personlighet, och den tnkande insidan som var fullt medveten om att detta pgick. Det blev ett glapp emellan att tnka och gra och mina naturliga impulser blev vl vilsna emellan delarna eller frsvann helt och hllet.
Till en brjan kndes det sjukt sknt och coolt att flowa mellan skalet och krnan fr jag fick distans till verkligheten och mig sjlv p samma gng och jag bjd nog p, jag tillt det att komma in och ta ver.
Men efter att detta pgtt i skert tv timmar dr jag inte riktigt minns i detalj vad jag gjort, s inser jag att jag inte mr srskilt bra lngre och att grannens ltta bankningar kan vara fr att jag sitter i sngen och gr sjuka ljud nr jag frsker binda ihop mina tv delar. Har frskt ta macka men vet inte hur jag ska tugga och sen svlja s jag sprutar ut brd ver hela sngen och det r hr jag lyckas ta mig ut till kket. I ett desperat frsk att bryta mig ur s satte mig p huk och brjade kissade en liten skvtt p golvet, det hjlpte inte ett dugg. Jag tar till ett gammalt trick som har hjlpt mig ur tunga mind loops p lsd och det r att brja rkna 1 2 3 4 5 6, 5+5=10, 10-2=8, etc, nothing.
Paniken stter in och jag frstr ju att detta kan vara permanent, men jag gr en skadebesiktning av mig sjlv och tnker p om mitt liv kan fortstta end och om jag behver bertta fr folk. Jag kommer fram till att bara ta det jvligt fr att nr jag somnar kommer mitt medvetande tystas och splittringen lsas upp och jag kommer vakna hel. Jag lyckas ta mig till sngen igen och stter p Planet Earth 3 med David Attenborough, han hjlper mig. Sakta men skert och lika minst lika elegant som dethr kom ver mig s frsvinner det, tills att jag r tillbaka. Jag har berknat att detta pgtt i minst 5 timmar.
Och efter ngon timme med dokumentr s vgar jag resa p mig och g omkring. Jag tar hand om kisset i kket, brdet i sngen och allt annat jag hllit p med under mina timmar i den absolut sjukaste mind loopen jag ngonsin upplevt.
Idag mr man som en kung, tacksam och njd. Kommer nog inte trippa p ett tag men det r helt okej, jag var med om ngot sjukt hftigt och samtidigt lskigt och jag r bara glad att jag kom ut hel p rtta sidan
4/5
