Man, 43, 85 kilo.
Intag: Ett antal (6-8?) bloss på THC-P-vape Pineapple Express 15%, 1 st Gringo THC-P gummies Hero 5 mg, båda från Lustgasdirekten.
Erfarenhet: Gillade att röka brunt och grönt när jag var ung, dvs tonåren och tidiga tjugoårsåldern. Höll det för det mesta till helgerna, det var fullt upp med studierna och man var ju inte särskilt rik med CSN heller, men det blev perioder ibland när man körde wakey bakey och gick omkring i en skön braj-dimma 24/7 någon vecka eller två. Man kan väl säga att jag var en halvtidsstoner.
När jag började jobba efter examen började rökandet rinna ut i sanden, kraven är rätt höga i min bransch. Sedan träffade jag tjej, förlovade och gifte mig och skaffade barn, vilket innebar ännu mindre utrymme för flum. Sista gången jag rökte cannabis var på en fest 2014. Det händer att jag känner suget men det ska rätt mycket till: lite längre ledighet från jobb, fru och barn ska kombineras med tillgång. Särskilt det senare är ett problem, no way att jag åker med cash till ghettot och jag är alldeles för nojig för att beställa knark på posten.
Testade HHC i våras och blev inte jätteimponerad. Visst blev man bäng men jag skulle inte kalla det för ett rus eftersom man fick precis noll glädje och eufori. Kan väl tillägga plus för minimal baksmälla och möjligheten att inta diskret. Men i slutändan knappt värt det och när det förbjöds kunde jag hålla mig från gråten.
Så när jag första gången läste om THC-P var jag skeptisk. Hade det varit något att ha så hade man väl sålt det redan tidigare? tänkte jag. Men så började det ramla in lite användarrecensioner som tydde på att det ändå hade effekt, och till sist gjorde jag slag i saken och beställde en vape och ett paket gummies från Lustgasdirekten. De blev liggande i min hemliga gömma ett par veckor, men nu i helgen blev det äntligen läge när både frun och barnen skulle bort.
Jag tog det lugnt på fredagen med några glas whiskey framför en film på Netflix, och vaknar på lördag morgon stärkt och utvilad, en perfekt försökskanin fysiskt och mentalt. Varnad bland annat här på Flashback för stark och sen effekt tar jag två bloss jag bedömer som "mellanstora". Smakar mer tallbarr än ananas men går ned. Sätter mig sedan i soffan och glor planlöst på Youtube.
Efter ett tag börjar jag känna... någonting. Svårt att beskriva det bättre än så, men allt är inte helt som vanligt längre - och det på ett ganska trevligt sätt. Inslag av lätt förvirring när jag glömmer bort det jag nyss tänkte på och så vidare. Lite som cannabis, men betydligt mildare. Känns som jag kan skärpa mig om det krävs, inget av den där ångesten som ibland lurar i vassen när man blir stenad "på riktigt".
Kollar på klockan och mer än en timme har tydligen gått, så jag antar att det här är full effekt från de bloss jag tog. Trevligt som sagt men verkligen inte överväldigande, och jag vill passa på att bli lite bäng nu när jag har chansen. Jag tar två bloss till, lite större än förra gången. Den här gången sätter jag alarm på en timme så jag har lite koll.
Helt plötsligt ringer alarmet och jag tas lite på sängen av hur snabbt tiden gått. Förvrängd tidsuppfattning check. Jag känner mig fortfarande skön i något högre grad än tidigare men riktigt jävla bäng har jag inte hunnit bli och jag vill ju passa på som sagt. Så jag gör det: jag tar en gummy.
De ska förstås ta ännu längre tid för att verka och vid det här laget har jag tröttnat på att glo på youtube och invänta effekt. Jag vandrar runt planlöst i villan ett tag tills det slår mig som en blixt: jordnötsringar! Fy fan vad gott det skulle vara med lite jordnötsringar! Kanske lite cola på det? Tänkt och gjort, jag går upp till affären. Bilen får stanna hemma men gå gatan fram ska jag väl ändå klara av.
Och själva gåendet går faktiskt alldeles utmärkt, inga större problem där. Det är i affären jag stöter på patrull i form av mitt namn, glatt utropat från en sån där bekant som alltid ska stanna och snacka fast vi egentligen inte känner varandra alls. Normalt sett har jag inga problem med det, tycker det är trevligt med sociala människor.
Men nu tycks jag ha det - det vill säga problem. I mina försök att föra en vanlig, enkel konversation framgår nämligen att jag är mycket mer påverkad än vad jag själv har trott. Det kräver en enorm ansträngning att överhuvudtaget följa med i det som sägs. Jag blir lika överraskad varje gång en mening plötsligt når sitt slut, och sedan måste jag dessutom tolka ordens innebörd. "Var det hårt igår eller", vad menar han med det? Mina ögon???!! Fuck de är helt rödsprängda tydligen. Ja, men då är det klart att det var hårt igår, jag söp jättehårt, kärringen och barnen borta och så vidare.
Att få detta kommunicerat är dock lättare tänkt än gjort. För om det blivit svårt att lyssna så har det blivit nästintill omöjligt att prata i det tillstånd jag har uppnått. Jag letar länge och väl efter varje ord, och sedan ska de in i rätt ordning dessutom! Knepigt, men något begripligt måste jag fått ur mig för han garvar och uppmanar mig att "ta det lugnt" innan han äntligen lämnar mig ifred. Vid det här laget har paniken börjat drabba mig: Kan gummien ha börjat verka redan nu? Kommer jag klara av att betala för mig i kassan? Varför gav jag mig ut på det här vansinnesuppdraget? Vad var det jag ens skulle ha? Jordnötsringar var det ja! Och en stor cola för att skölja ned med.
Det går bra i kassan, jag undviker ögonkontakt och mumlar mig raka vägen igenom. Hemvägen erbjuder inga oöverstigliga hinder, och väl hemma kan jag konstatera att jag har rejäla drogögon mitt i ansiktet, rödsprängda och lite skelande. Men jag känner mig inte längre helt bäng, nu när jag slipper kommunicera. Inne i mitt eget huvud går det fortfarande ganska bra. Förutom då att jag glömt bort att jag tog en gummie nyss, och därför drar i mig några ytterligare bloss innan jag sätter mig i tv-soffan med jordnötsringar och cola.
Typ halvvägs in i filmen ungefär slår gummien som ett järnrör i skallen. Jag fattar ingenting av filmen, eller något annat för den delen. Men till skillnad från hur det kan vara med vanlig cannabis skapar detta förhållande inte minsta lilla ångest utan jag känner mig bara jävligt skön och belåten medan obegripligheterna fladdrar förbi på skärmen. Men begripligheten spelar mindre roll eftersom jag tänker på så mycket annat.
That's right, det där inspirerade flummet som jag gillar bäst med cannabis har kommit igång. Jag märkte aldrig riktigt av det när jag testade HHC men nu är det i full swing och jag sitter och brainstormar med mig själv till långt in på småtimmarna. När jag vaknar på morgonen är en del av mina anteckningar både läs- och användningsbara. Själv är jag emellertid fortfarande rätt flummig. Inte riktigt som igår men tillståndet märks. "Sömndrucken" är en bra beskrivning, känns som jag vaknade nyss hela dagen lång, och när frun och barnen kommer hem på eftermiddagen tvingas jag simulera en snuva för att förklara mitt disträa, nästan lite efterblivna mentala tillstånd. Känner fortfarande av det på jobbet på måndagen, och egentligen är jag inte helt 100 igen förrän i mitten av veckan.
Sammanfattningsvis: Själva ruset var bra, 8/10, men lite för utdraget med tanke på att jag var mer eller mindre stenad i ett dygn och bakhög i en halv vecka. Har man ett mindre krävande yrke och är singel eller har en partner som är med på noterna så skulle det kunna vara ett plus, valuta för pengarna och sådär, för mig blir det mest besvärligt. Hade gärna sett en cannabinoid med samma effekt men betydligt kortare rus (och bakrus).
Intag: Ett antal (6-8?) bloss på THC-P-vape Pineapple Express 15%, 1 st Gringo THC-P gummies Hero 5 mg, båda från Lustgasdirekten.
Erfarenhet: Gillade att röka brunt och grönt när jag var ung, dvs tonåren och tidiga tjugoårsåldern. Höll det för det mesta till helgerna, det var fullt upp med studierna och man var ju inte särskilt rik med CSN heller, men det blev perioder ibland när man körde wakey bakey och gick omkring i en skön braj-dimma 24/7 någon vecka eller två. Man kan väl säga att jag var en halvtidsstoner.
När jag började jobba efter examen började rökandet rinna ut i sanden, kraven är rätt höga i min bransch. Sedan träffade jag tjej, förlovade och gifte mig och skaffade barn, vilket innebar ännu mindre utrymme för flum. Sista gången jag rökte cannabis var på en fest 2014. Det händer att jag känner suget men det ska rätt mycket till: lite längre ledighet från jobb, fru och barn ska kombineras med tillgång. Särskilt det senare är ett problem, no way att jag åker med cash till ghettot och jag är alldeles för nojig för att beställa knark på posten.
Testade HHC i våras och blev inte jätteimponerad. Visst blev man bäng men jag skulle inte kalla det för ett rus eftersom man fick precis noll glädje och eufori. Kan väl tillägga plus för minimal baksmälla och möjligheten att inta diskret. Men i slutändan knappt värt det och när det förbjöds kunde jag hålla mig från gråten.
Så när jag första gången läste om THC-P var jag skeptisk. Hade det varit något att ha så hade man väl sålt det redan tidigare? tänkte jag. Men så började det ramla in lite användarrecensioner som tydde på att det ändå hade effekt, och till sist gjorde jag slag i saken och beställde en vape och ett paket gummies från Lustgasdirekten. De blev liggande i min hemliga gömma ett par veckor, men nu i helgen blev det äntligen läge när både frun och barnen skulle bort.
Jag tog det lugnt på fredagen med några glas whiskey framför en film på Netflix, och vaknar på lördag morgon stärkt och utvilad, en perfekt försökskanin fysiskt och mentalt. Varnad bland annat här på Flashback för stark och sen effekt tar jag två bloss jag bedömer som "mellanstora". Smakar mer tallbarr än ananas men går ned. Sätter mig sedan i soffan och glor planlöst på Youtube.
Efter ett tag börjar jag känna... någonting. Svårt att beskriva det bättre än så, men allt är inte helt som vanligt längre - och det på ett ganska trevligt sätt. Inslag av lätt förvirring när jag glömmer bort det jag nyss tänkte på och så vidare. Lite som cannabis, men betydligt mildare. Känns som jag kan skärpa mig om det krävs, inget av den där ångesten som ibland lurar i vassen när man blir stenad "på riktigt".
Kollar på klockan och mer än en timme har tydligen gått, så jag antar att det här är full effekt från de bloss jag tog. Trevligt som sagt men verkligen inte överväldigande, och jag vill passa på att bli lite bäng nu när jag har chansen. Jag tar två bloss till, lite större än förra gången. Den här gången sätter jag alarm på en timme så jag har lite koll.
Helt plötsligt ringer alarmet och jag tas lite på sängen av hur snabbt tiden gått. Förvrängd tidsuppfattning check. Jag känner mig fortfarande skön i något högre grad än tidigare men riktigt jävla bäng har jag inte hunnit bli och jag vill ju passa på som sagt. Så jag gör det: jag tar en gummy.
De ska förstås ta ännu längre tid för att verka och vid det här laget har jag tröttnat på att glo på youtube och invänta effekt. Jag vandrar runt planlöst i villan ett tag tills det slår mig som en blixt: jordnötsringar! Fy fan vad gott det skulle vara med lite jordnötsringar! Kanske lite cola på det? Tänkt och gjort, jag går upp till affären. Bilen får stanna hemma men gå gatan fram ska jag väl ändå klara av.
Och själva gåendet går faktiskt alldeles utmärkt, inga större problem där. Det är i affären jag stöter på patrull i form av mitt namn, glatt utropat från en sån där bekant som alltid ska stanna och snacka fast vi egentligen inte känner varandra alls. Normalt sett har jag inga problem med det, tycker det är trevligt med sociala människor.
Men nu tycks jag ha det - det vill säga problem. I mina försök att föra en vanlig, enkel konversation framgår nämligen att jag är mycket mer påverkad än vad jag själv har trott. Det kräver en enorm ansträngning att överhuvudtaget följa med i det som sägs. Jag blir lika överraskad varje gång en mening plötsligt når sitt slut, och sedan måste jag dessutom tolka ordens innebörd. "Var det hårt igår eller", vad menar han med det? Mina ögon???!! Fuck de är helt rödsprängda tydligen. Ja, men då är det klart att det var hårt igår, jag söp jättehårt, kärringen och barnen borta och så vidare.
Att få detta kommunicerat är dock lättare tänkt än gjort. För om det blivit svårt att lyssna så har det blivit nästintill omöjligt att prata i det tillstånd jag har uppnått. Jag letar länge och väl efter varje ord, och sedan ska de in i rätt ordning dessutom! Knepigt, men något begripligt måste jag fått ur mig för han garvar och uppmanar mig att "ta det lugnt" innan han äntligen lämnar mig ifred. Vid det här laget har paniken börjat drabba mig: Kan gummien ha börjat verka redan nu? Kommer jag klara av att betala för mig i kassan? Varför gav jag mig ut på det här vansinnesuppdraget? Vad var det jag ens skulle ha? Jordnötsringar var det ja! Och en stor cola för att skölja ned med.
Det går bra i kassan, jag undviker ögonkontakt och mumlar mig raka vägen igenom. Hemvägen erbjuder inga oöverstigliga hinder, och väl hemma kan jag konstatera att jag har rejäla drogögon mitt i ansiktet, rödsprängda och lite skelande. Men jag känner mig inte längre helt bäng, nu när jag slipper kommunicera. Inne i mitt eget huvud går det fortfarande ganska bra. Förutom då att jag glömt bort att jag tog en gummie nyss, och därför drar i mig några ytterligare bloss innan jag sätter mig i tv-soffan med jordnötsringar och cola.
Typ halvvägs in i filmen ungefär slår gummien som ett järnrör i skallen. Jag fattar ingenting av filmen, eller något annat för den delen. Men till skillnad från hur det kan vara med vanlig cannabis skapar detta förhållande inte minsta lilla ångest utan jag känner mig bara jävligt skön och belåten medan obegripligheterna fladdrar förbi på skärmen. Men begripligheten spelar mindre roll eftersom jag tänker på så mycket annat.
That's right, det där inspirerade flummet som jag gillar bäst med cannabis har kommit igång. Jag märkte aldrig riktigt av det när jag testade HHC men nu är det i full swing och jag sitter och brainstormar med mig själv till långt in på småtimmarna. När jag vaknar på morgonen är en del av mina anteckningar både läs- och användningsbara. Själv är jag emellertid fortfarande rätt flummig. Inte riktigt som igår men tillståndet märks. "Sömndrucken" är en bra beskrivning, känns som jag vaknade nyss hela dagen lång, och när frun och barnen kommer hem på eftermiddagen tvingas jag simulera en snuva för att förklara mitt disträa, nästan lite efterblivna mentala tillstånd. Känner fortfarande av det på jobbet på måndagen, och egentligen är jag inte helt 100 igen förrän i mitten av veckan.
Sammanfattningsvis: Själva ruset var bra, 8/10, men lite för utdraget med tanke på att jag var mer eller mindre stenad i ett dygn och bakhög i en halv vecka. Har man ett mindre krävande yrke och är singel eller har en partner som är med på noterna så skulle det kunna vara ett plus, valuta för pengarna och sådär, för mig blir det mest besvärligt. Hade gärna sett en cannabinoid med samma effekt men betydligt kortare rus (och bakrus).
