Skulle aldrig få för mig att fisa på min katt, men när en av mina katter blev gammal och fick problem med magen så hade han inga förbehåll för att göra det.
Han brukade ligga på bordet mitt under näsan på mig, och det hördes aldrig när han fes. Men lukten, om man nu ens kan kalla det en lukt, gjorde en fan vimmelkantig. Jag är rätt säker på att hans fjärtar innehöll nervgas eller något. Man blev helt kall i kroppen.