Jag vill varna meningsmotståndare mot blodröda revolutioner att det kan förekomma hyllningar till hammaren och skärarn i min frågeställning.
Med insyn hos den revolutionära vänsterrörelsen i Sverige får vi konstatera att det knorrars en hel del hos gatuvänstern ( anarkism, syndikalism, maoism, leninism, stalinism, kommunism etc ja jag tror ni förstår) idag gällande den misslyckade revolutionen. Länge har den antifascistiske gödbuken med sina blotta pannor på 120 och ett ansikte som bara en gravt alkoholiserad mor kunnat älska varit den ohotade ledaren för den svenska vänstern att leda en blodrödrevolution för att krossa det lätt fascistoida landet Sverige men misslyckats gång på gång.
Ja, den antifascistiske gödbuken är givetvis Mathias Wåg ( Våg?), älskare av härdat fett i alla dess former. Har han eller hen, oklarkönsidentitet på den "lätt överviktige" varit ett sänke för den svenska vänstern? Är Wåg personifieringen av den misslyckade revolutionen?
Om vi krasst tittar på den svenska vänstern är den historiskt svag, sossarna går back, Sverige leds av en lätt fascistoid statsminister vid namn Ulf, tuff som få. Ulf samarbetar gärna med SD ett parti med fascistoida tankesätt, idéer, jargong samt har en dold stormtruppsarmé som bara väntar på Jimmies kommando, för att starta en ny kristallnacht mot moskéer. Riktningen Sverige går politiskt är alltså i motsatt riktning än vad Mathias Wåg har kämpat för i 40 år med sin blodröda kamp. En gigantisk stor bajsmacka eller knogmacka i ansiktet på denna "gigant" hur man nu är lagd. Är detta vad ett misslyckande defacto är? Vänstern ägde gator och torg för 20 år sedan och tiden var mogen för revolution men vad fick de kämpande idealisterna som offrade liv och lem? En gravt överviktig gödbuk som beter sig riktigt obehagligt mot kvinnor!
Hur kunde det gå så fel? Är inte den antifascistiske gödbuken Mathias Wåg den givna ledaren längre? Hur ser andra vänstergrupper på den uteblivna revolutionen? Berätta allt nu, vi är många nyfikna!
Med insyn hos den revolutionära vänsterrörelsen i Sverige får vi konstatera att det knorrars en hel del hos gatuvänstern ( anarkism, syndikalism, maoism, leninism, stalinism, kommunism etc ja jag tror ni förstår) idag gällande den misslyckade revolutionen. Länge har den antifascistiske gödbuken med sina blotta pannor på 120 och ett ansikte som bara en gravt alkoholiserad mor kunnat älska varit den ohotade ledaren för den svenska vänstern att leda en blodrödrevolution för att krossa det lätt fascistoida landet Sverige men misslyckats gång på gång.
Ja, den antifascistiske gödbuken är givetvis Mathias Wåg ( Våg?), älskare av härdat fett i alla dess former. Har han eller hen, oklarkönsidentitet på den "lätt överviktige" varit ett sänke för den svenska vänstern? Är Wåg personifieringen av den misslyckade revolutionen?
Om vi krasst tittar på den svenska vänstern är den historiskt svag, sossarna går back, Sverige leds av en lätt fascistoid statsminister vid namn Ulf, tuff som få. Ulf samarbetar gärna med SD ett parti med fascistoida tankesätt, idéer, jargong samt har en dold stormtruppsarmé som bara väntar på Jimmies kommando, för att starta en ny kristallnacht mot moskéer. Riktningen Sverige går politiskt är alltså i motsatt riktning än vad Mathias Wåg har kämpat för i 40 år med sin blodröda kamp. En gigantisk stor bajsmacka eller knogmacka i ansiktet på denna "gigant" hur man nu är lagd. Är detta vad ett misslyckande defacto är? Vänstern ägde gator och torg för 20 år sedan och tiden var mogen för revolution men vad fick de kämpande idealisterna som offrade liv och lem? En gravt överviktig gödbuk som beter sig riktigt obehagligt mot kvinnor!
Hur kunde det gå så fel? Är inte den antifascistiske gödbuken Mathias Wåg den givna ledaren längre? Hur ser andra vänstergrupper på den uteblivna revolutionen? Berätta allt nu, vi är många nyfikna!