Citat:
Ursprungligen postat av
25cm-slak
Tack för svar disease och borris. Så det ska alltså ha varit något storpolitiskt, där Sverige liksom Finland utgjorde någon slags buffert?
Under årtiondena har det varit för mycket snack om Sverige som neutral, men inte så mycket om varför. Fanns det ingen politisk debatt om det här på 40- och 50-talet, innan identiteten som neutral cementerade?
Erlanders dagböcker borde väl innehålla en del?
Jag hittar inte citatet, men han skrev ungefär att bara ett starkt USA kunde bevara Europas frihet.
När nordiskt samarbete om försvar kollapsade åkte Erlander till Washington, och sedan 1952 är vi mer eller mindre allierade. Officiellt pratade de allmänt om saker som GIIA
Från DN 15/4-52
Citat:
Med gula rosor, lejongap, iris och ormbunkar på lunchbordet undfägnade president Truman sedan den svenske gästen vid en lunch, där inga tal hölls, men skålar utbragtes för de bägge länderna och deras statsöverhuvuden. Hela tillställningen beskrevs efteråt av deltagarna såsom familjär och otvungen. Bordssamtalet låg på ett ytterst allmänt plan utan några politiska poänger. Den historieintresserade presidenten fortsatte att utlägga sin höga uppfattning om Gustav II Adolf…”
Officiellt var det så, men samtidigt var USAs uppfattning att Sverige skulle få hjälp enligt de villkor som ställdes, vilket svenskarna gick med på senare i april.
Sovjeterna hade också uppfattningen att resan egentligen handlade om något annat än fika.