Har libertarianismen spelat ut sin roll?

Det är kreativa analogier du kommer med, vet bara inte ifall de passar in med vad jag har sagt från början. Henrik Jönsson är exempelvis mer populistisk än Norberg, han för en mer pragmatisk libertarianism där han talar till hela folket om hela folkets möjliga fördelar med en mindre stat.

Han går inte ut och talar om hur vi MÅSTE göra så att lågkompetenta får mindre i lön så att lågkompetenta invandrare ska komma in i arbetsmarknaden och hur vi MÅSTE dekonstruera välfärden just för att fler av de ack så heliga invandrarna ska få ett bättre liv i Sverige. En slags internationell utilitarism som bara låter vackert för den som är korkad på riktigt, vi vet att det finns en elit som skulle tjäna enormt på att få ner lönerna på dess proletärer.

Det är ju synd, för det finns en liten hemlighet som hade kunnat berättas till svenska arbetarklassen: ni tjänar inget på era fack och på era statligt reglerade löner, vi har redan väldigt pressad utbud och stor efterfrågan av exempelvis manuell och slitig arbete så att det redan finns en marknadsstyrd värde på sådan typ av arbete. Finns flera i-länder som saknar liknande minimilöner men där arbetare tjänar mer i snitt än i Sverige (exempelvis Schweiz). Men denna lilla hemlighet krossas ju av Norbergs elitistiska drömmar att på riktigt få ner svenska arbetares marknadsvärde genom fria gränser åt alla världens möjliga slitjobbare, så att vi får enorm utbud och allt mindre i andel som efterfrågar sådana arbeten. Då förstörs den naturliga harmonin i samhället även för medelklassen, för när ojämlikheten ökar så leder det till en massa djävulskap.

Sedan förstår givetvis Norberg inget om kultur, eller ens värdet av kulturell gemenskap. Du kan ju importera 2 miljoner sharia-älskande muslimer utan att det blir problem för samhället, så länge alla får låglönade jobb så integreras de in i svenska gemenskapen, som tja...egentligen bara är en slags fantasi för att börja med. Så länge alla är så produktiva som möjligt som helhet så blir det nog något bra av mångkulturella grytan.

Vad jag menar med elitism är givetvis en slags priviligierad position som man har (och ibland gjort sig förtjänt av) och från denna position så leker man med tankar som överhuvudtaget inte låter lockande för någon förutom en del som gjort ekonomiska teorier till hela sin ideologi, och dessa kan knappt tänka på människor som mer än ekonomiska väsen, som borde vara intresserade av att få till så mycket produktion som möjligt i systemet som helhet och sedan hoppas att de får en del av kakan.

Att ens ifrågasätta ifall folk blir lyckliga av att konsumera och producera mer och mer av allt skulle nog Norberg aldrig ens sätta sig ner och ifrågasätta.

Det är bra för världsekonomin att invandrare tar sig till ett land som ökar deras produktionsvärde osv är hans geniala argument. Abstrakta och totalt frånvända från att människor är lokala varelser som bryr sig först och främst om deras lokala gemenskap.

Populism handlar om att söka sig till folket och fånga gräsrotsideer som just tilltalar dem och inte bara fånga ideer från akademiska världen, lobbyister eller mediala hjärtefrågor. Det är klart att Norbergs värde för en svensk media som hade "invandring och mångkultur är bra" som absoluta hjärtefråga var att fånga in högerväljare in i hans pro-invandringssida. Ingen i vänstermedia var intresserad av hans libertarianism utöver det.

Libertarianismen är ju ett skämt i att fånga människors intresse, därmed att ni aldrig ens har ett parti som är någonstans i närheten av 4% i vår riksdag eller nästan något land i världen. Det känns som om libertarianer inte ens tillkännager ofta hur relationen mellan staten och storfinansen ser ut; de ser staten som den stora boven snarare än storfinansen, det är ju den som alltid söker lyfta fram politiska allianser som ser till att den stora staten fortsätter att existera. Köpmansklassen är kung i vår ekonomiska modell och de vill ha saker som de är. Stora överstatliga organ, stor stat, keynesianism, stimulansgarantier, inflation, globalism och annat som inte nödvändigtvis är bra för en enskild nations välstånd och produktionsförmåga men som definitivt är bra för storbolagen.

Uppkommer det sedan ständigt en ny elit? Jo, det är klart. Men poängen är väl att vara en elit som är så pass respekterad att folket inte nödvändigtvis vill byta ut dig, eller söka en kandidat som Trump som bara väljs för att han ständigt hånar landets elit. En elit som bär på en slags dignitet vill de flesta följa, en elit som är med och offrar sig sida vid sida med sitt folk i tider av besvär. Republiken föll för att folket slutade respektera sina patricier, de blev för giriga och lata och fick för mycket kontroll över politiska makten över landet. I tidiga republiken så var det praktiskt taget alltid så att eliten främst stod för rikets försvar och det fanns till och med fall då en som tillhörde eliten offrade sig inför alla sina män i slagfälted genom att köra in en svärd genom sin egen mage för att offra sig till Jupiter och det fick soldaterna att slåss med ny energi. Att byta ut sina romerska medborgare med överflöd av slavar var säkert bra för att producera en hel del, men priset var att du förlorade folkets respekt.

I England var det praxis att även adeln såg till att ens söner deltog i krig som officerare, medan i Frankrike gick de runt med peruker och smink för att titta på opera. Vilken elit tror du överrumplades av folkets vrede?

Vår svenska elit säljer delar av Volvo till Saudi Arabien och en annan del till Kina eller sitter och diskuterar hur bra massinvandring är för folket medan de själva gärna flyr så långt som möjligt från eländet de skapar. Känslan av respekt finns helt enkelt inte längre där, populism är vägen till makten när eliten ses vara emot sitt eget folk. Lär er från Milei som så vida jag är är enda libertarianen som vunnit ett val i modern tid, där har du sann libertariansk populism.

Libertarianer viftar nog inte bort kulturella frågor, man menar bara att kultur är något som individer och folkgrupper skapar.
Man motsätter sig påtvingad, subventionerad och skattefinansierad statlig ”kultur”. Mångkultur är ett exempel. Det blir ju bisarrt om staten ska börja utbilda konstnärer eller starta rockband.

Sedan har ju staten och kommunerna varit ganska bra på att utradera olika kulturvärden, exempelvis bebyggelsen i många svenska städer. Man rev mot invånarnas vilja hela områden och smällde upp ohyggliga sovjetliknande bostadshus istället.

Däremot håller jag med om att frihetliga är usla på att vinna över större mängder människor på sin sida. Men det krävs trots allt ganska mycket intellektuell energi och kapacitet för att ta sig ur matrix och börja se världen bortom stater. Det är en indoktrinering man inte bryter på fem minuter när man fikar på jobbet.

Men vi som lever idag är inte heller slutpunkten på mänsklighetens moraliska utveckling. Om det tog tusen år att avskaffa träldom och slaveri så tar det väl tusen år till att börja decentralisera nationer och samhällen. Just nu går det såklart åt fel håll med EU och NWO och ökad överstatlighet. Men det finansiella luftslottet spricker förr eller senare och då får människor börja gräva där dom står igen.

Ingen har sagt något om att finansiera konst eller kultur, men jag talar om kultur som en egen maktfaktor av värde. Människor är inte bara tabula rasa i väntan på att visa sin ekonomiska värde, människor bär på en kultur som just är grunden ofta till deras produktionsvärde, men det vill aldrig libertarianer tala om, eller hur värdefullt det är att ha en kulturell gemenskap. Lägg märke att själva gemenskapen kan vara grunden till att du går helt fri från att ens vara svensk på alla sätt och vis, för svenskar är otroligt respektabla kring iden att man lever livet efter egna villkor. Man lägger sig heltenkelt inte i dina angelägenheter. Sharia-muslimer ger inte sina grannar den grundläggande friheten. Du kan inte heller vandra fritt i Kongos djungel som du kan i Sveriges skogar.

Libertarianer som vill framlyfta Hong Kongs ekonomiska modell, kan ju exempelvis inte glömma att framgången också vilar på en kulturell värde i den hankinesiska kulturen. Så vi ser att kineser utmärker sig även i mindre marknadsstyrda system runtom i världen, inklusive USA. Ett lands framgång kan bero på hur kulturen ser på familjedynamiken, hur de ser på barns uppfostran, hur mycket vördnad de har för kunskap.

Anarkokapitalistisk Somalia och Hong Kong ger ju inte liknande resultat kan du ju själv förstå. Men libertarianer envisas ofta att bara se på ekonomiska dimensionen och talar aldrig om kultur som en förklaring bakom framgång.

Sedan tycker jag att du inte ska kunna bygga en shoppingcenter över en 700 år gammal övergiven kyrka och liknande grejer, och att det finns saker som har ett värde bortom vad marknaden kan utvärdera. Jag skulle aldrig göra marknaden till min religion. Ifall du talar som om marknaden är din religion så blir folk på riktigt skrämda av ditt tal, några libertarianer kan inte förstå hur mycket det avskräcker vanliga människor.


Jo, givetvis! Anslut er till arkitektupproret och tala om saker som skönhet, make sweden beautiful again! Det är sådant som får folks hjärtan att bulta, och inte bara hjärnan att förstå. Det finns mycket som är svårförståeligt för vanliga människor, vem ska de tro ifall de lyssnar på Krugman mot Milton? Så mycket prat som ingen kan förstå till att börja med. Men att våra städer blivit allt fulare kan vem som helst se.




Men ta goda exempel då: se Thomas Sowell som så duktigt tillämpar en djupare historieanalys om kulturer och mycket annat och se hur hans popularitet blivit enorm i USA i och med youtube, hur han i princip har skapat en svart libertarian/konservativ rörelse. Det är sådant som libertarianer måste bli bättre på. Tala om annat än ekonomi, intressera er för andra dimensioner som förklarar mänsklighetens historia.

Även Henrik Jönsson har varit duktig på att tillämpa djupare analyser som inte alltid bara handlar om ekonomi, och så är han en god historieberättare dessutom. Jag håller inte alltid med honom, men det är på rätt spår.

Vi lever i kulturkrigens dagar, en utav de videon från Trumps valkampanj som slog igenom mest hos väljarna var hans "transforbiska" video där han talar om Kamala Harris är för att transkvinnor är med i kvinnliga sporter och hur barn går igenom hormonterapi som steriliserar dem. Frågor som inte har enkla svar av formen "det är varje individs frihetliga val", fick mig att undra hur några inbitna libertarianer skulle se på sådana frågor. Individens frihet är inte så simpel tillslut som ni ibland får det att verka. Att stå på den sidan som har folklig sund förnuft bakom sig känns smart i alla fall, och då att verkligen lyfta fram sådana frågor också.

Jag håller med dig om en hel del där faktiskt. Johan Norberg är nog ett skräckexempel på en fullständigt galen libertarian. För mycket av libertarianismen fokuserar på att låta vår frihetlighet bli en kompromiss som gör att det är fritt fram för vemsomhelst att bosätta sig i vårt land vilket gör att människor från andra länder pushar ut oss med deras enorma nativitet och allt förflyttas till ett fågelperspektiv där det inte finns något "vi" och "vår svenska kultur" och allt vilar på en artificiellt skapad kultur såsom hur tacos och kebabpizza idag är svensk kultur.

Jag funderar faktiskt lite på det där med det gula blocket, AnKa och libertarianism, om man är sann mot sig själv om man tror på en ideologi som vill att utländska krafter ska komma hit och ta över oss?

Samtidigt så är det ju nånstans där jag landar i synen på auktoritét kontra frihet, så då är det ju lite synd att alla dessa ideologier vill riva upp gränserna och förespråkas av knäppskallar a la Johan Norberg. Skulle nog vilja säga att Hoppeanismen kanske är det som gäller om man tycker Sverige tagit emot alldeles för mycket och det inte finns en kotte annars som skulle dela ens värderingar, alla är för upptagna med att sätta upp tält?

Egentligen hade jag önskat att AnKa inte var så öppen, inklusiv och tolerant att den har hela världen på sina axlar och man bygger broar till vänstern men inte till andra högerläror som inte vill MONTERA NER SAMHÄLLET hastigt och okontrollerat!

Det skulle behövas lite mer det här är vårt land, vår kultur. Vi bryr oss inte om ditt jävla språk. Att se den svenska kulturen blomstra där inte musikscenen domineras av uttlänningar och kriminella från ghettot utan där den svenska musikkulturen är sånt som svenskar gillar och inte skit som vi tvingas lyssna på för att passa in och för att blattarnas dominerar ut svenskarna även på det planet. Det är dom som har musiken som är populära.

Ekonomiska modellen i Hong Kong bevisar att låg skatt är självbärande och att det skapar ett rikare samhälle.

ANKA tilltalar mig lite fortfarande av enkla anledningen att jag inte längre ser hur Sverige kan lagas. Därmed att drömmen är att likt i postapokalyptiska filmer hitta en liten gemenskap med murar mot resten av landet där alla litar på varandra och vi skapar våra egna lagar, vill man inte bo i denna gemenskap så kan man hitta andra liknande svenska gemenskap ute i skogen där liknande murar existerar mot postapokalyptiska multikultihelvetet.

Tyvärr så kan inte ANKA bli av utan en total katastrof som gör att vi inte längre har någon regering. Det måste alltså bli så illa för att det ska uppkomma möjligheter att forma nya intressanta experiment.

Tänker att i Sydafrika finns sådana separatistsamhällen där boer skapat självständiga mindre boersamhällen med egna valutor, knappt någon skatt, osv. (men de betalar fortfarande skatt till Sydafrikas korrupta regering för att få existera).

Tänk dig att man kan digitalisera ens arbetsvärde dessutom numera vilket ökar möjligheten att bo precis vart man vill och därmed alltmer efter något som närmar sig ens egna villkor.

Det är förövrigt en skandal att hemskolning inte är tillåten i Sverige och alla barn måste gå till skolans kollektiviserade uppfostran likt får, speciellt när det finns så mycket empiriska bevis för hur mycket bättre hemskolning är jämfört med kollektiv inskolning. Vi har väldigt begränsade möjligheter att bestämma över våra liv eller våra barns uppfostran därigenom.

Men ni får glömma att försöka vinna med sådana ideer genom demokratiska val, ni måste närmast söka skapa er egna verklighet någonstans där staten öga har en blindfläck, genom att ständigt bryta mot lagar och organisera er förmåga att leva på egna villkor.