__________________
Senast redigerad av adidasbyxan 2024-03-30 kl. 10:54.
Senast redigerad av adidasbyxan 2024-03-30 kl. 10:54.
Citat:
Vad ska man gissa på... Mellan TNT och Torpex. Kraftigt nog för att gå under namnen exploding trousers och poor mans C-4.
Drygt två liter mikroniserat strösocker med en liter klorat eller 1,25 gånger så mycket klorat viktmässigt. Mer klorat om tex aluminiumpulver blandas in.
Socker i sig har fyra gånger högre sprängstyrka än TNT när tillräckligt med syre finns tillgängligt. RE-faktor 1,2?
https://www.carlroth.com/com/en/a-to...orate/p/8572.2
https://wires.onlinelibrary.wiley.co...1002/wfs2.1506
Drygt två liter mikroniserat strösocker med en liter klorat eller 1,25 gånger så mycket klorat viktmässigt. Mer klorat om tex aluminiumpulver blandas in.
Socker i sig har fyra gånger högre sprängstyrka än TNT när tillräckligt med syre finns tillgängligt. RE-faktor 1,2?
https://www.carlroth.com/com/en/a-to...orate/p/8572.2
https://wires.onlinelibrary.wiley.co...1002/wfs2.1506
Det fetade: detta gäller kanske energiinnehållet, men för verklig sprängkraft måste också tidsfaktorn medräknas! Hur snabbt kan sockermolekylerna reagera med oxidationsmedlet?
(Minns jag sett någon stursk kille på ett youtubeklipp, som faktiskt (åtminstone påstod han sig ha gjort det!) i trots av all sannolikhet faktiskt oskadad lyckats framställa en liten smula etylperklorat! Han visade glatt upp skeden i vilken han enligt egen uppgift låtit en minimal droppe av produkten detonera. Den hade ett cirkelrunt hål i mitten!)
Sådana sprängämnen leker man inte med. Herregud, jag tillverkade själv både bomullskrut och nitroglycerin hemma i mina tonår; men det var då det, och inte fan skulle jag ge mig på det idag!
(En gammal klasskamrat till mig gick ännu längre: han packade bomullskrutet i botten av ett pluggat järnrör medelst järnstav och hammare, till sådär en tredjedel av rörets längd!
) Sedan laddade vi det med en projektil av gammal stilmetall (hårdbly, bly+antimon) och avfyrade vapnet, på behörig distans medelst elkabel, i en gammal övergiven lada. Projektilen genomborrade stockvirket till ladan, varvid den klövs i två, och den ena halvan fanns inbäddad i en närbelägen fura. Den andra återfann vi aldrig.Själva "skjutvapnet" var efter avfyrningen uppfläkt, ja, rentav uppsvällt och därefter bananskalifierat, som hade det varit av plast!
Citat:
Det fetade: detta gäller kanske energiinnehållet, men för verklig sprängkraft måste också tidsfaktorn medräknas! Hur snabbt kan sockermolekylerna reagera med oxidationsmedlet?
(Minns jag sett någon stursk kille på ett youtubeklipp, som faktiskt (åtminstone påstod han sig ha gjort det!) i trots av all sannolikhet faktiskt oskadad lyckats framställa en liten smula etylperklorat! Han visade glatt upp skeden i vilken han enligt egen uppgift låtit en minimal droppe av produkten detonera. Den hade ett cirkelrunt hål i mitten!)
Sådana sprängämnen leker man inte med. Herregud, jag tillverkade själv både bomullskrut och nitroglycerin hemma i mina tonår; men det var då det, och inte fan skulle jag ge mig på det idag!
(En gammal klasskamrat till mig gick ännu längre: han packade bomullskrutet i botten av ett pluggat järnrör medelst järnstav och hammare, till sådär en tredjedel av rörets längd!) Sedan laddade vi det med en projektil av gammal stilmetall (hårdbly, bly+antimon) och avfyrade vapnet, på behörig distans medelst elkabel, i en gammal övergiven lada. Projektilen genomborrade stockvirket till ladan, varvid den klövs i två, och den ena halvan fanns inbäddad i en närbelägen fura. Den andra återfann vi aldrig.
Själva "skjutvapnet" var efter avfyrningen uppfläkt, ja, rentav uppsvällt och därefter bananskalifierat, som hade det varit av plast!
(Minns jag sett någon stursk kille på ett youtubeklipp, som faktiskt (åtminstone påstod han sig ha gjort det!) i trots av all sannolikhet faktiskt oskadad lyckats framställa en liten smula etylperklorat! Han visade glatt upp skeden i vilken han enligt egen uppgift låtit en minimal droppe av produkten detonera. Den hade ett cirkelrunt hål i mitten!)
Sådana sprängämnen leker man inte med. Herregud, jag tillverkade själv både bomullskrut och nitroglycerin hemma i mina tonår; men det var då det, och inte fan skulle jag ge mig på det idag!
(En gammal klasskamrat till mig gick ännu längre: han packade bomullskrutet i botten av ett pluggat järnrör medelst järnstav och hammare, till sådär en tredjedel av rörets längd!
) Sedan laddade vi det med en projektil av gammal stilmetall (hårdbly, bly+antimon) och avfyrade vapnet, på behörig distans medelst elkabel, i en gammal övergiven lada. Projektilen genomborrade stockvirket till ladan, varvid den klövs i två, och den ena halvan fanns inbäddad i en närbelägen fura. Den andra återfann vi aldrig.Själva "skjutvapnet" var efter avfyrningen uppfläkt, ja, rentav uppsvällt och därefter bananskalifierat, som hade det varit av plast!
Jag har gjort sådant där i ungdomen också
Det var faktiskt så jag hittade Flashback för 25 år sedan. Kaliumklorat och socker detonerat med hjälp av t.ex. HMTD är ganska kraftigt men spelar inte i samma liga som trotyl, hexogen, oktogen etc.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
