Citat:
HD:s vägledande dom i mål B5577-18 "Alibit" (NJA 2019 s. 294) ger svar på detta. Detta mål handlar om en person som kontaktade polisen för att i förhör ge en av dom dömda gärningsmännen i Vår Krog och Bar-mordet (falskt) alibi. Detta vittnesmålet tillkom när gärningsmannen satt häktad efter att ha dömts i Hovrätten och därefter överklagat domen till Högsta Domstolen.
HD säger i sin vägledande dom att den som lämnar falska uppgifter till förmån för någon som begått brott kan dömas för skyddande av brottsling - OM de falska uppgifterna därigenom döljer den som har förövat ett brott, hjälper denne att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att brottet uppdagas eller beivras. HD konstaterar därefter att förekomsten av att lämna falska uppgifter till förmån för någon som redan är misstänkt eller dömd för brottet är någonting helt annat. För då har ju di facto de falska uppgifterna inte döljt brottslingen, hjälpt brottslingen att undkomma eller undanröjt bevis - utan endast påverkat bevisläget mot brottslingen. Man understryker därefter att sådana här typer av falska uppgifter/alibin inte kan anses innebära att bevis undanröjs eller att man på annat sätt, t.ex. genom att förvanska ett äkta bevis eller skapa ett falskt bevis, motverkar att brottet uppdagas eller beivras.
Vad jag kan utläsa av artikeln om mordet i Skärholmen så hade sonen suttit frihetsberövad i två dagar när mamman kontaktade polisen. Så likt ovan nämnda så har ju inte mamman döljt sonen, hjälpt sonen att undkomma eller undanröjt bevis. Dessutom så har ju polisen som tog emot tipset uppgett att han inte förstod vad mamman pratade om, så hennes försök att vilseleda polisen var ju helt misslyckat. Snarare gjorde ju dessa falska uppgifter så att man fick upp ögonen för att sonen kunde vara inblandad i mordet. Så utifrån HD:s prejudikat och min analys av rättsläget, så kan vi konstatera att mamman inte gjort sig skyldig till Skyddande av brottsling.
HD säger i sin vägledande dom att den som lämnar falska uppgifter till förmån för någon som begått brott kan dömas för skyddande av brottsling - OM de falska uppgifterna därigenom döljer den som har förövat ett brott, hjälper denne att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att brottet uppdagas eller beivras. HD konstaterar därefter att förekomsten av att lämna falska uppgifter till förmån för någon som redan är misstänkt eller dömd för brottet är någonting helt annat. För då har ju di facto de falska uppgifterna inte döljt brottslingen, hjälpt brottslingen att undkomma eller undanröjt bevis - utan endast påverkat bevisläget mot brottslingen. Man understryker därefter att sådana här typer av falska uppgifter/alibin inte kan anses innebära att bevis undanröjs eller att man på annat sätt, t.ex. genom att förvanska ett äkta bevis eller skapa ett falskt bevis, motverkar att brottet uppdagas eller beivras.
Vad jag kan utläsa av artikeln om mordet i Skärholmen så hade sonen suttit frihetsberövad i två dagar när mamman kontaktade polisen. Så likt ovan nämnda så har ju inte mamman döljt sonen, hjälpt sonen att undkomma eller undanröjt bevis. Dessutom så har ju polisen som tog emot tipset uppgett att han inte förstod vad mamman pratade om, så hennes försök att vilseleda polisen var ju helt misslyckat. Snarare gjorde ju dessa falska uppgifter så att man fick upp ögonen för att sonen kunde vara inblandad i mordet. Så utifrån HD:s prejudikat och min analys av rättsläget, så kan vi konstatera att mamman inte gjort sig skyldig till Skyddande av brottsling.
Då är det dags att ändra lagstiftningen. Att medvetet försöka vilseleda polisen tycker jag strider mot den allmänna rättssäkerheten.
