Citat:
Ursprungligen postat av
pojkpingis
¨
Håller med dig, bra utläggning. Visst, kul för "oss i Sthlm" med en rockfestival. Personligen hade jag hellre föredragit en gala med bara nya och unga arga/fräscha band i skiftande metal/hårdrock, gärna med lite extrem-metal med betoning på thrash (typ).
Nostalgi i all ära, Sweden Rock har väl fyllt den skålen kanske. Men jag vet inte om denna tänkta festival ens hör hemma i notalgiträsket? Utan att vara för elak, så känns det ju mer som c-laget i föredettingar? Har verkligen svårt att se att det blir särskilt många biljetter sålda, i ärlighetens namn trodde jag detta var ett skämt när jag först var in på hemsidan. Jösses!
Ja det hade inte skadat med lite ny fräsch hårdrock/metal. Men antagligen är väl herrar festival i övermogen medelålder, och antagligen inte särskilt intresserade av senare generationer av rock.
Som sagt är det väl i sig en lite kul idé kanske. Om man hade tagit det för vad det är. En kväll med några coverband och bärs. Jag hade köpt det om de kört en kväll på Debaser Strand eller typ Fryshuset. Hela grejen nu låter lite nördig bara. Som ett gäng insnöade farbröder som tycker att det är helt ofattbart häftigt att självaste John Coghlan ska spela trummor. Som om vanligt folk bryr sig.
Det mest underhållande och surrealistiska jag sett är Dave Evans här. Som var sångare i någon tidig inkarnation av AC/DC innan de ens slog igenom. Som ersattes av Bon Scott, och resten är musikhistoria. Det finns alltså ingen nostalgifaktor alls med honom. Ingen har någonsin hört honom. Varför åh varför ens bekymra sig med att skeppa över honom från Australien?! När de lika gärna kunde ha valt första bästa lokala tributeband som lirar för en pizza och en hela Explorer. Som antagligen i vilket fall sjunger bättre än en pensionär vi aldrig hört talas om.
Det hela påminner om reklamnotiser för Comicon. När de annonserar vilka stora namn som kommer finnas på mässan. Typ "John Smith som sågs som bartender i en kort scen i Blade Runner". Nu är ju förvisso Comicon höjden av nörderi och det folket kanske vet vem han är. Men om man måste skriva ut vem fan karln ens är och har gjort kanske han inte är jättestor liksom.
På samma vis känns den här festivalen pompöst uppblåst av ett gäng rocknördar som tror att alla säkert är lika nördigt exalterade av att briljera med gamla fd bandmedlemmar som ingen hört talas om. Och förbereder ett helt festivalområde för prylen. Bara grejen med att de varnar för att platserna är begränsade. Och erbjuder ännu mer begränsade och "exklusiva" VIP-paket. Press och media erbjuds i viss mån kreditering för att få rapportera från festivalen. Men, vi snackar ju i så fall etablerad media. Inte vilken skoltidning som helst inte. Gudars skymning.
Men vad vet jag. Det kanske finns tillräckligt många nördar som vill gå på hårdrockens svar på Comicon. För att kunna briljera med att man minsann snackat med han som spelade trummor i Status Quo nån gång 1981. Blir ju säkert en frän selfie på fejjan och tillfälle att berätta för barnbarnen som inte bryr sig.
Nu hoppas jag verkligen att det går bra för dom. Det är aldrig bra om sånt här havererar. Andra aktörer som funderar på att anordna event och festivaler kan dra öronen åt sig, och kan skapa ringar på vattnet. Sen lär det väl dröja åratal innan någon vågar satsa på något rockevent igen. Men personligen tror jag de hade tjänat på att skala ned det och ta det för vad det är.