Björn Hellkvist må vara en av Sveriges mest skickligaste och bästa tränare och nästan överallt i dom klubbar han har varit har han gjort succe , även om han aldrig vunnit några titlar .
Men när det kommer till hans personliga del verkar han ha en annan sida .
Han må ha Parkinson som är en otrolig jobbig och besvärlig sjukdom , men han har som sagt gjort en del omtalade klubbyten på senare år .
Lämnar Modo för Leksand, den klubb som skickade Modo ur SHL , trots ett nyskrivet 3 -årskontrakt med Modo och lämnar sedan abrupt , med förklaringen att han inte klarade att vara ifrån familjen .
Sedan 4 år i Leksand som han förvisso gjort ett väldigt bra jobb, men tvingas ta paus från tränaryrket på obestämd tid pga sin sjukdomstillstånd som då förvärrats så till den milda grad att han kanske inte ens kan återvända till hockeyn .
Så vad gör han då? Lämnar Leksand och kritar istället på för Björklöven och hamnar således ÄNNU längre ifrån familjen än vad han gjorde under tiden i Modo.
Jag har full respekt för Hellkvist och hans sjukdom , men han framstår enligt mig som en rejäl hycklare