Vad är moral?

Jag vet inte.

Moral = begränsad handling / obegränsad anständighet
Omoral = obegränsad handling / Begränsad anständighet

En form av egoism och en form av empati, man har moral för som egen skull ingen annans egentligen.

Om vi tittar ur ett beskrivande perspektiv så tycks människor ha en moralisk intuition som spänner över flera dimensioner. Enligt moralfundamentsteorin (en psykologisk teori som beskriver människans moraliska intuition) så har vår moraliska intuition följande fundament:

- Omsorg om andras välbefinnande och fördömande av att skada andra.
- Värdesättande av rättvisa gemensamma regler och fördömande av fusk.
- Lojalitet mot gruppen/familjen och fördömande av svek/förräderi.
- Underordnande av auktoriteter och fördömande av subversion.
- Värdesättande av helighet eller renhet och avsky för det som är äckligt.

Enligt studier så finns dessa fundament inom alla kulturer, men kan uttryckas olika rent kulturellt och förstärkas/försvagas av den kulturella och historiska kontexten. Och individuella skillnader mellan människor är egentligen bara olika grader av dessa fundament och har en statistisk distribution i en population. T.ex. liberalt sinnade tenderar att vara svaga i de 3 sista fundamenten, medan dessa är väldigt centrala för dem som är värdekonservativt sinnade. Varför just liberala värderingar tycks dominera i de mera välbärgade samhällena är att då man inte längre behöver kämpa för överlevnad tycks man klättra upp i Maslows behovspyramid och få mera självuttryckande värderingar (se mitt inlägg (FB) Vad är en ateistisk kultur?).

Evolutionär spelteori (pionjärerna till denna teori var John Mayard Smith och George R. Price) finner jag vara en rimlig förklaring till människans moraliska intuition. Människan har levt under den största delen av historien i en värld med knappa resurser där det rådde grupp mot grupp konkurrens om dessa knappa resurser. Därför tycks det som att både biologisk och kulturell evolution gynnat egenskaper, intuitioner och idéer som möjliggör effektivare samarbeten inom gruppen samt att effektivt ha ihjäl andra grupper man konkurrerar med. Dessa idéer uttrycks i form av moral, sociala konventioner och gemensamma berättelser.

Men i en tidsålder då människan är utrustad med både kärnvapen samt annan kraftfull teknologi är det inte en god idé att fortsätta vilja ha ihjäl andra grupper, utan vår moraliska intuition bör genom rationell reflektion och meningsfull samhällsdebatt uppdateras med moral, sociala konventioner och gemensamma berättelser som uppmuntrar till fredlig samexistens och vinn-vinn samarbeten mellan grupper och inte bara inom gruppen.

Är inte just detta, maximerad nytta, vad moralen ytterst söker emulera?

(Sedan kan naturligtvis frågor uppkomma om vad som är "nyttigt". Är en ensamstående, välbeställd, åldrad kompositör med världsrykte mer eller mindre "värd" än en fattig flerbarnsmamma i slummen i Lagos?)

Om vi ser moral som ett sätt att maximera civilisationers överlevnad, kan vi tänka oss att moraliska principer utvecklas genom naturligt urval. De samhällen som följer moraliska normer som främjar samarbete, rättvisa och överlevnad har större chans att blomstra och överleva över tid.



Detta är rationellt tänkande. Det fungerar bra i sammanhang där vi har all nödvändig information.
Om moral ytterst handlar om vad som är bra för civilisationen, och civilisationer är komplexa dynamiska system, så kommer det rationella tänkandet att ha sina begränsningar i moralfrågor tills vi kan hantera komplexiteten.
Om vi tycker att vi kan säga något om moral så behöver vi egentligen inte någon moral.
Då har vi ju all nödvändig information och kan fatta rationella beslut i realtid. Som en schackspelare.
Detta är vad jag kallar strategi.
Moral är alltså i motsats till strategi något vi tror på i den betydelsen att vi ansluter oss till ett färdigt regelverk som vi så att säga för länge sedan upptäckte i det komplexa dynamiska system som vi råkade befinna oss i.

Jag håller med dig så till vida att vi behöver en heuristik som förenklar världen och att det är av stort värde att titta på den moral vi ärvt genom tradition. Och eftersom det finns många fler sätt hur vi kan försämra samhället än förbättra den behöver vi vara försiktiga när vi förändrar vårt samhälle och uppdaterar våra moraliska konventioner. Däremot anser jag inte att det är en god idé att okritiskt svälja ett moraliskt regelverk med hull och hår utan reflektion. Problemet med den moraliska intuition vi fått från nedärvda gener och de moraliska konventioner vi fått från nerärvda memer utvecklades i en värld där grupper spelade ett nollsummespel över de knapra resurser som fanns. Denna moral enligt evolutionär spelteori optimerades för att effektivt samarbeta inom gruppen och ha ihjäl andra grupper. Därför tycks människan ha en intuitiv empati för folk inom gruppen och aversion mot folk i ”andra” grupper.

I dagens värld med ett överflödssamhälle är det är mera rationellt att spela vinn-vinn mellan grupper istället för nollsummespel, vilket skapar större synergier och gynnar alla parter. Det är också rationellt att sträva mot att fylla andra behov hos människan högre upp i Maslows behovstrappa än enbart överlevnadsbehov. Dessutom i en värld med kraftfullare teknologi där vi kan ha ihjäl vår civilisation och en stor del av världsbefolkningen i en grupp mot grupp konflikt behöver vi en uppdaterad moral som skapar incitament till vinn-vinn samarbeten mellan grupper, vilket kräver att vi behöver medvetet utveckla sympati även för folk i ”andra” grupper.

Och historiskt sett har vi lyckats uppdatera vår moral, t.ex. när vi i Västvärlden avskaffade slaveriet och påtvingade resten av världen att göra samma sak under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Om man hade nöjt sig med att slaveri funnits under en stor del av mänsklighetens historia och att det därför trots allt elände det ställde till för den enskilda människan måste ha fyllt någon ”nyttig” funktion hade vi aldrig blivit av med detta gissel.