Varför stoppar inte hamnarbetarna i syndikalisterna varor från Israel?

Det fanns judar där också innan, däremot så var det ju ett brittiskt mandat där vid tidpunkten och varken arabiska muslimer eller halvarabiska judar hade något formellt ägande av land på platsen. Judarna är ju lika mycket "ursprungsbefolkning" i den delen av mellanöstern som muslimska araber är, så man kan ju argumentera för att båda sidor har rätt till land där, de får göra upp i krig om vem som ska äga vad. Hittills har judarna dragit det längsta strået, tycker dessa "palestinier", aka araber, får "cut their losses" och fråga efter ett permanent fredsavtal istället för att fortsätta trigga israelerna till att attackera dem. I.om. att Israelerna idag har överlägsen styrka gentemot palestinierna så får ju palestinierna förstås acceptera villkor ämnade för förlorare.

Det beror ju på vilken typ av "demokrati" det gäller.

Med tanke på att demokrati betyder folkstyre är det till 100% förenligt att folket själva bestämmer hur de vill förhålla sig till andra länder och deras ageranden. Hamnarbetare är en del av folket och kan i egenskap av detta självklart fatta demokratiska beslut om vilka man vill samarbeta med eller ej.

Men, om man menar [i]representativ demokrati[/I[ (Alltså sån låtsasdemokrati som vi har i Sverige.)
där folket i praktiken gett ifrån sig makten till en liten grupp kan det finnas invändningar från den styrande lilla gruppen då deras makt genom folkstyret då skulle vara satt ur spel.

*Ordningen" har för övrigt inte dragits fram på demokratisk väg. Om man inte med "demokratisk väg* menar majoritetsdiktatur där majoriteten beslutat att samtliga (Även minoriteten.) ska styras och kontrolleras av en lite grupp manipulatörer som sätter sig själva och sina egna särintressen före och över övrigas.

Så, självklart kan hamnarbetare som är organiserade via syndikalisterna eller andra fackliga organisationer använda sin makt för att visa sitt missnöje i utrikespolitiska frågor. Det är egentligen inte svårare än så.

Nej, hamnarbaterare kan som en pytteliten del av folket inte bestämma för folket i övrigt. Det är istället hamnarbetarna som ska rätta sig efter den utrikespolitik som folket via sina representanter har dragit upp.

Med tanke på det svaret är jag tämligen övertygad om att du inte förstod vad jag skrev eller att du ens har särskilt bra koll på vad demokrati faktiskt är...

Det spelar ingen roll om det är en "pytteliten del av folket" om det inte är oklokrati alternativt någon form av absolut majoritetsdiktatur (Vilket vissa typer av demokrati [dock ej representativ] kan jämställas med.) du förespråkar. Att komma med kravställningar - på någon/några som inte självmant valt att på frivillig väg ge ifrån sig sitt självbestämmande för att överlåta den rätten åt andra - vilka skulle införlivas med tvång (Via våld, hot om våld eller andra icke önskvärda repressalier.) är inte bara moraliskt tvivelaktigt utan i linje med definitionen av övergrepp...

Hamnarbetarna kan självklart bestämma vad de är villiga att göra och om något i deras arbete skulle gå mot deras övertygelser och/eller värderingar i sådan utsträckning att det är något de inte accepterar har de möjlighet att vägra.

Vi har inte arbetstvång i Sverige, vilket gör det ytterst svårt att tvinga någon att arbeta om denne verkligen inte vill. Hamnarbetarna består av självständiga enskilda individer och "folket" har ingen rätt att styra eller bestämma över andra delar av folket; inte ens de av dem som jobbar i hamnen. Folkmakten sträcker sig inte så långt som till att tvinga andra att utföra arbete annat än i krigstid (Där "vi" befinner oss i krig.) eller motsvarande extrema situationer. Att vägra lasta och lossa varor i hamnen på grund av ett politiskt ställningstagande faller inte riktigt in under det.

För övrigt bedrivs handeln med Israel av det privata näringslivet och inte av de folkvalda representanterna. Så, till syvende och sist handlar det om en uppgörelse mellan arbetarna, arbetsgivarna och uppdragsgivarna; inte de folkvalda politiska representanterna.

Självklart har vi inte arbetstvång i Sverige, varje hamnarbetare är fri att avsluta sin anställning när helst denne behagar.
Men om man ska generalisera lite kring hamnarbetare i åtminstone Göteborg, så är de till stor del ett gäng bortskämda jävla kommunister, som trots allt innerst inne inser hur jävla bra dom har det, och skulle aldrig äventyra sina anställningar genom arbetsvägran.