Under ståndsriksdagens dagar kunde faktiskt kvinnor rösta i undantagsfall.
I och med tvåkammarriksdagens införande blev röstandet ett manligt privilegium. Alla män som betalade kommunalskatt (d v s. de flesta) fick delta i kommunalvalen. För att rösta i riksdagsvalen var man tvungen att ha en viss inkomst eller en viss förmögenhet. Denna gräns höjdes inte så med tiden okade antalet röstberättigade hela tiden.
Rösträttsreglerna gjorde att lantbrukarna kom att få oproportionerligt stort inflytande. All politik kom nästan att handla om jordbruksfrågor.
När den allmänna värnplikten infördes 1901 restes krav på allmän rösträtt för de som fullgjort sin värnplikt. Var man enligt lag skyldig att dö för Sverige, var det inte mer är rätt att man hade politiskt inflytande.
Under första världskriget var många mär inkallade och kvinnorna fick ta över vissa av männens arbetsuppgifter. Det visade sig att kvinnor var lika bra som män på exempelvis, kontrollera biljetter, sortera post eller köra spårvagn. Då restes krav på kvinnlig rösträtt.
Min teori är dock att makthavarna hade en baktanke här. Rusdrycksförbud var den kanske största politiska frågan runt 1920. Etablissemanget ville torrlägga Sverige, medan folket var emot. Det planerades folkomröstning i frågan och folket ville ha sin sprit.
Om kvinnorna fick vara med och rösta fanns det kanske förutsättningar för att förbudsivrarna skulle vinna. Därför infördes allmän rösträtt för kvinnor, men det hjälpte inte utan man röstade för fortsatt tillåten alkoholförsäljning, men med mycket knapp marginal.
I och med tvåkammarriksdagens införande blev röstandet ett manligt privilegium. Alla män som betalade kommunalskatt (d v s. de flesta) fick delta i kommunalvalen. För att rösta i riksdagsvalen var man tvungen att ha en viss inkomst eller en viss förmögenhet. Denna gräns höjdes inte så med tiden okade antalet röstberättigade hela tiden.
Rösträttsreglerna gjorde att lantbrukarna kom att få oproportionerligt stort inflytande. All politik kom nästan att handla om jordbruksfrågor.
När den allmänna värnplikten infördes 1901 restes krav på allmän rösträtt för de som fullgjort sin värnplikt. Var man enligt lag skyldig att dö för Sverige, var det inte mer är rätt att man hade politiskt inflytande.
Under första världskriget var många mär inkallade och kvinnorna fick ta över vissa av männens arbetsuppgifter. Det visade sig att kvinnor var lika bra som män på exempelvis, kontrollera biljetter, sortera post eller köra spårvagn. Då restes krav på kvinnlig rösträtt.
Min teori är dock att makthavarna hade en baktanke här. Rusdrycksförbud var den kanske största politiska frågan runt 1920. Etablissemanget ville torrlägga Sverige, medan folket var emot. Det planerades folkomröstning i frågan och folket ville ha sin sprit.
Om kvinnorna fick vara med och rösta fanns det kanske förutsättningar för att förbudsivrarna skulle vinna. Därför infördes allmän rösträtt för kvinnor, men det hjälpte inte utan man röstade för fortsatt tillåten alkoholförsäljning, men med mycket knapp marginal.
