Vad är egentligen faran med deflation?

Fast nationalekonomi är en politisk ”vetenskap” med betoning på politisk snarare än vetenskap.

Problemet är om priserna faller snabbt, någon tiondels eller tiondelars deflation årligen är ett ickeproblem. Däremot blir det en nackdel för de som som har höga skulder ex stater.

Det skiter stater i. De kan gå i konkurs och politikerna belönas ändå. Problemet är de vanliga människorna vars pensioner är placerade i de skruttiga tillgångarna.

Ja, så är det.

Det stora tror jag är att det blir tydligt att vissa är mer värda än andra. Blir pengarna mer värda så måste också löner kunna sänkas om individer inte blir mer produktiva med tiden. Inflation gör att allas löner kan höjas årligen. Folk som inte är särskilt effektiva får bara lite mindre höjning än andra. Med långvarig deflation måste löner kunna sänkas. Det kräver politiska förändringar som vore svåra att få igenom....

Annars är givetvis sänkta priser på allt bra för folk. Skulle exempelvis effektiviseringar göra att kostnaden för att bygga en villa sjunker med 10% om året nästa decenium så vore det ju fantastiskt på alla sätt. För samma månadskostnad skulle man ju då ha råd med betydligt större och finare boende. Precis om mobiltelefoer blir bättre och billigare år för år. Det är ju ingen som klagar på det.....

Sedan kan man fundera på deflation som beror på teknisk utveckling. Min skolkamrats föräldrar, det var ganska förmögna, köpte en färgtv för 4000 kr inför Mexico OS 1968. Bildkvalitén lämnade mycket i övrigt att önska. År 1968 tjänade en industriarbetare c:a 10 kr/tim.

Det har således varit en enorm deflation vad anbelangar TV-apparater.

Det gäller det mesta vad vi ser i teknikväg. En stereo kostade c:a 3000 kr 1975. En månadslön låg kanske på 5000 kr. Bara de mest förmögna hade råd med en diskmaskin i början på 70-talet.

En Opel Admiral, den höll kanske 30000 mil innan den var slut, kostade 24 000 kr år 1965.

Mob.tel. hade inte alla råd att köpa 1995.

Miniräknare, subv. av gymnasiet med 50%, kostade 30 kr 1975. Motsvarar väl c:a 400-500 kr i dagsläget. Snåljåpen Konrad kan än konsten att räkna med räknesticka!

1 kg kaffe betalade vi 10 kr för i slutet på 60-talet. Visserligen säkerligen ett överpris i varubussen men det var ungefär en timlön. Samma pris för 1 kg falukorv.

Maten måste generellt ha blivit utsatt för svår deflation sedan vi gick med i EU. Kan inte tänka mig något annat.

Jag tror en bidragande orsak kan vara "sticky wages" också, d.v.s. att löner tenderar inte anpassa sig till marknaden på ett följsamt sätt. Detta eftersom arbetstagare inte uppskattar lönesänkningar, och för att arbetsgivare är rädda för att stöta sig med sin personal. Vid deflation kanske arbetstagarnas löner borde sjunka år till år för att motsvara prisläget, men eftersom lönerna är "sticky" så kommer detta inte ske utan resultatet blir arbetslöshet och svag konjunktur istället.

"Sticky wages" är å andra sidan lättare att hantera vid inflation - man ger bara folk lite mindre lön än inflationstakten så har man i praktiken sänkt deras löner, trots större siffror på pappret.

Fast deflation är ett problem om den är kraftigt och går fort, då kommer den att begränsa viljan till konsumtion.
Är den en långsam process så märker folk den inte speciellt mycket eller inte alls. Folk köper nya tv-apparater, bilar, telefoner etc trots att de ständigt kommer nya modeller och uppdateringar av befintliga.
Inflation å andra sidan urholkar löner och gör arbetstagaren fattigare trots nominellt stigande löner.