Citat:
Ursprungligen postat av
HejFrans
Äsch, jag tyckte det faktist lät rätt kul så jag tog mig friheten att fråga chatgpt själv..
En av frågorna var jag tvungen att tweaka vilket ändra meningen rätt mycket, det blev så nära som jag kunde få den, hoppas det var ok♥️
Rösträtten i Sverige utvecklades gradvis och var beroende av olika krav som ändrades över tid. Här är en sammanfattning av hur rösträtten växte fram och de faktorer som påverkade den:
När kom rösträtten i Sverige?
Den allmänna rösträtten för män infördes i 1909 och för kvinnor i 1921. Rösträttsreformen 1909 gav alla män som betalat skatt och uppfyllde vissa villkor rätten att rösta i riksdagsval.
Vad krävdes för att få ha rösträtt i Sverige?
Tidiga rösträttskrav i Sverige var starkt kopplade till inkomst och egendom, vilket innebar att rösträtt enbart tilldelades dem med tillräcklig inkomst eller egendom för att betala skatt. Under den tidigare delen av 1800-talet hade endast de som ägde fastigheter eller som uppfyllde inkomstkrav rösträtt. Kraven utvecklades så småningom till att inkludera fler medborgare, men inkomst och skatter var länge centrala.
För män: Före 1909 var rösträtten begränsad av inkomst, och män som inte betalade tillräckligt med skatt fick inte rösta. Reformen 1909 innebar att alla män som var 24 år gamla och betalade kommunalskatt fick rösträtt i riksdagsval.
För kvinnor: Kvinnor fick rösträtt 1921, men de fick rösta i lokala val redan från 1919 om de uppfyllde inkomstkraven.
Hur många procent av alla män hade rösträtt de första åren? Hur många procent hade det 1910?
Innan rösträttsreformen 1909 var det en mycket liten andel av männen som hade rösträtt, kanske så få som 5-10 % beroende på egendoms- och inkomstkraven. Efter reformen 1909 steg detta till att omfatta cirka 55 % av alla män, eftersom rösträtten nu baserades på skattebetalande män över 24 år, utan direkt inkomstkrav.
Var rösträtten faktiskt påverkande eller var det mycket ”formell rösträtt men informellt inte riktigt mycket påverkande?”
Rösträtten var definitivt formell, men det fanns många begränsningar som gjorde den mindre tillgänglig för stora delar av befolkningen. Inkomst- och egendomskrav uteslöt många från att rösta, vilket gjorde att den politiska makten låg kvar hos de förmögna. Dessutom var valsystemet graderat, så att rika personer hade fler röster än fattiga, särskilt i kommunalval. Reformen 1909 förbättrade situationen, men det var först med den slutliga demokratiseringen på 1920-talet som Sverige fick en mer jämlik rösträtt.
Fick kvinnor allmän rösträtt före männen?
Nej, män fick rösträtt före kvinnorna. Männen fick allmän rösträtt 1909, medan kvinnorna fick fullständig rösträtt först 1921. Detta är en tydlig skillnad jämfört med vissa andra länder där kvinnlig rösträtt infördes tidigare eller samtidigt med männen.
Är det sant att kvinnorna inte ville ha rösträtt i början när det började bli aktuellt men att det var männen som klubbade igenom det?
Det är en överdriven förenkling. Det fanns en debatt inom kvinnorörelsen, där vissa kvinnor var tveksamma eller oroliga över konsekvenserna av rösträtt, men det är inte korrekt att säga att kvinnor överlag motsatte sig rösträtten. Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (FKPR) bildades 1902 och kämpade aktivt för kvinnlig rösträtt. Däremot fanns det i vissa kretsar idéer om att kvinnor kanske hade andra roller i samhället, men rörelsen för kvinnlig rösträtt växte sig allt starkare under 1900-talet.
Varför ville inte kvinnorna ha rösträtt? För att de inte ville gå ut i arbetslivet?
Det är felaktigt att säga att kvinnor generellt inte ville ha rösträtt. De flesta kvinnor som engagerade sig i frågan kämpade för rösträtten. Den tveksamhet som fanns berodde snarare på rådande sociala normer, där kvinnor traditionellt hade andra roller i samhället. Vissa argumenterade att kvinnors plats var i hemmet, men det var inget allmänt motstånd mot rösträtt kopplat till en ovilja att arbeta.
Är det sant att mestadels av alla jobb var fysiskt hårda jobb på typ gården eller fabrik?
Ja, under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var de flesta jobb för både män och kvinnor fysiskt krävande, särskilt på landsbygden och i industrin. Jordbruket dominerade, och industriarbete i fabriker var vanligt för de lägre klasserna. Samtidigt var tjänsteyrken och hemarbete vanliga för kvinnor, ofta med långa och krävande arbetsdagar.
Är det sant att man behövde tjänstgöra i militären för att ha rösträtt?
Det fanns ett samband mellan militärtjänst och rösträtt under vissa perioder i Sveriges historia. Män som vägrade göra värnplikt eller som inte ansågs ha fullgjort sina medborgerliga skyldigheter kunde förlora sin rösträtt, men detta var inte ett absolut krav för rösträtt generellt. Det handlade snarare om att uppfylla medborgarplikter i form av skatter och i viss mån militärtjänst.
Finns det något mer att berätta om hur rösträtten kom till i Sverige för män och kvinnor?
Rösträttens utveckling i Sverige är nära kopplad till den bredare demokratiseringsprocessen. En viktig milstolpe var grundlagsändringen 1866, som avskaffade ståndsriksdagen och införde tvåkammarsystemet. Kampen för allmän rösträtt tog fart under slutet av 1800-talet, med en stark folkrörelse bakom kravet.
Liberaler och socialdemokrater spelade nyckelroller i att driva igenom rösträttsreformerna, medan konservativa grupper ofta motsatte sig förändringarna. För kvinnorna var kampen lång och intensiv, och det var en stor seger för jämlikheten när rösträtten slutligen infördes fullt ut för kvinnor 1921.
- Hoppas svaren var tillfredsställande för dig
Puss o kram😘
Fy fan vilken rappakalja:
Endast män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren och ett krav var dessutom att skatt hade betalats under de senaste 10 åren.
Endast drygt 20 % av den vuxna manliga befolkningen hade rösträtt 1866, men på grund av ökande inkomster, hade andelen ökat till cirka 60 % 1908
Man förstår inte rösträtten om man inte kan historia. Vi hade en ståndsriksdag dit bönder haft rösträtt åtminstånde sedan dansk-svenska krigen på 1600-talet. Självägande bönder fick allså utse representanter.
Det blir fel att bara plocka statistik utan att förstå sammanhangen.
I princip alla var bönder. Så när sonen tog över hade den äldre inte längre rösträtt. Men han hade tidigare haft rösträtten. Så att påstå att bara 20% hade rösträtt blir missvisande.
Rösträtten tillhörde en gård/ett skattehemman. Sverige har en mycket lång demokratisk historia. Till skillnad från tex det feodalt efterblivna Danmark.
Man måste även beakta att efter 1800 fick vi en befolkningsexplosion vi inte haft tidigare (på grund av förbättringar i jordbruket) och vi fick därför en tillfällig puckel med folk utan egen jord, lagarna blev omoderna och många blev utan rösträtt pga gamla regler.