Vilken är den elakaste/mest sårande kommentar ni någonsin fått?

Den var ju ändå lite rolig och antagligen inte illa menad? Det var väl med mängder med dåligt smink du såg illa ut vilket vem som helst gör?

Ont
Jag kommer inte ihåg någon elak kommentar som någon annan sagt till mig. Tyvärr är jag min egen värsta fiende och de elakaste är nog sånt jag säger till mig själv.

Det låter ändå som en ganska regelbunden relation om ni ses ett par dagar om året. Jag träffar goda vänner mer sällan (pga avstånd, hörs dock ofta).

Jag hade fan klippt helt. Bett kärringen läsa på hur man ska bete sig när en närstående befinner sig i kris.

OnTopic: Har egentligen bara varit ytliga saker. Minns när ett coolt tjejgäng sade att jag var ful och såg ut som ett barn (i 9:an!!!). Gick in i puberteten rätt sent. Men det lönade sig i långa loppet. Nu som 35 ser jag ung och bra ut. Har en pisshet fru och de ser ut som spritfeta kossor. Och de är ihop med snubbar som ser 10 år äldre ut än sin biologiska ålder…. Nä, jag håller inte koll, men Facebook är en drog

Till att börja med: Jag beklagar sorgen över din döda son.

Det din mor sade låter ju helt urbota bisarrt.

För oss som inte var med är det omöjligt att förstå om hon är så känslokall eller om hon kände sådan sorg att det slog slint i skallen på nåt vis.

Jag som vill tro gott om folk vill gärna tro att det slog slint och att hon inte har kunnat komma på nåt sätt att be om förlåtelse för sitt otroligt okänsliga uttalande.

Vad tror du? Kan det vara nåt sånt?

Hur såg han själv ut?

Hemskt! Hur kan man säga så om sitt barnbarn, till sitt barn. Fy fan.

En för mig okänd man fällde kommentaren att jag såg ut som en kvinna från 1930- talets Tyskland.

Brr.

Vad elakt!

För egen del har patienter kallat mig fetto haha bara att knyta handen i fickan

Du ser ut som Angelina Jolie

Har fått höra ganska mycket, både av familj, släktingar och vänner. Vet inte riktigt vad som har varit elakast, jag får liksom höra småsaker med jämna mellanrum. Folk berättar gärna för mig mina brister, men vill väl som alltid inte höra sina egna. Så jag har inte haft jättestort sug för att träffa släktingar de senaste 20 åren. När jag fyllde 15-16 så kommer jag ihåg att andra började utse mig till syndabock helt utan anledning. Om vi exempelvis skulle grilla o det började regna så var det mitt fel som inte hade kollat upp väderprognosen innan.

Min mamma däremot var alltid snäll mot mig.

Var en långhårig jävla mupp som sade till mig: "Här! Du ser ut att kunna vara intresserad av det här!" och räckte fram ett papper med information om Ung Vänster. Ville spontant slita honom i stycken men nöjde mig med att säga "nej tack jag är inte landsförrädare så dra åt helvete med dig". Ångrar dock fortfarande att jag inte slog honom i ansiktet. Att påstå att jag ser ut som en röding måste vara det värsta någon sagt om mig.

"Dina tänder var rätt vita en gång i tiden, eller hur?"