Citat:
Ursprungligen postat av
RoineOberg
Varför så lågt stöd för Åkessons version bland partitopparna?
Blir alltid så i s.k. lojalitetsbaserade rörelser. Man talar alltid i termer om "En för alla, alla för en", offentligt. Men beteendet, så fort skiten slår i fläkten, är alltid att dom är bara intresserade att rädda sig själva. Det ser man varenda gång när gäng-kriminella åker fast eller andra liknande lojalitets-baserade medlemmar hamnar i förhör. Dom läcker som såll till förhörsledarna, vill rädda sig själva.
Fick SD-ledarna lite tid på sig, så samkör dom sina historier, och skapar t.o.m. sina egna kreativa avvikelser från den överenskomna storyn för att inte låta för enhetliga.
Men frågar man dom point blank, och sen samkör uppgifterna/svaren man fått av dom, både nutid och dåtid, så kommer det fram vad som egentligen har fortgått, och vem som känt till- eller sagt vad till vem och vid vilken tidpunkt.
Det var mest det som hände nu, att parti-topparna - var och en för sig - tyckte inte det var nåt viktigt utan bara en obetydlig enskildhet. Då säger dom bara "nja det är inget jag känner till" eller "det är inget som är något problem" eller liknande, och det talar alltid emot dom i slutändan. Men du kan nog räkna med att det kommer åtminstone ett eller ett par försök till kovändningar av någon parti-topp offentligt nu. Typ
"Jag har blivit fel-citerad av media, jag sa aldrig sådär", bara för att bli motbevisad av ljud- eller video-inspelning i tidningen nästa dag osv.
Dom tänker liksom inte på att dom är Sveriges 3e största parti, och att vem som umgås med partiledningen kan utgöra en avsevärd säkerhetsrisk såväl för rättssäkerheten som demokratiska fungerandet och transparensen, eftersom såväl kriminella som utländska intressen alltid söker inflytande och information från insidan.
Dom är liksom bara "ett gäng lojala polare" i sina egna ögon. Dom ser inte sig själva som en ett legitimt parti som alla dom andra. Dom tänker mer likt ett ungdoms-gäng.
