Lena Andersson skriver i SvD om hur USA som projekt är sprunget ur filosofiska tankar om det goda styret
Citat:
Det som stod på spel var, enligt Hamilton, frågan huruvida ”mänskliga samhällen klarar att styra sig själva genom förnuftiga val eller om deras politiska ordning är dömd att vara beroende av tillfälligheter och yttre krafter”.
https://www.svd.se/a/rPmnp0/usa-ett-...losofisk-grund (kanske blir betal senare)
Men som jag förstått historien hade de nybildade Förenta Staterna inte bestått särskilt länge om de inte fått internationellt stöd som just var "beroende av tillfälligheter och yttre krafter". Det var inte för att han var republiken och en förespråkare av uppror mot kungamakten som Gustav III drev igenom att Sverige som första land utväxlade diplomater med USA, utan att det var realpolitiskt rätt för att motverka England i världen.
Och det var samma realpolitiska skäl som gjorde att Frankrike ställde sig bakom det filosofiska projektet Nordamerikas Förenta Stater. Och utan detta omedelbara stöd från världen utanför England, på allt annat än filosofiska grunder, var det som USA lyckades överleva sin spädbarnstid. Vad jag förstår.
Frågor: Är en tänkt (önsketänkt) samhällsordning på filosofisk grund möjlig oberoende "av tillfälligheter och yttre krafter"? Glömmer inte Lena Andersson något?
Hade USA ens varit möjligt om inte resten av världen hatat Englands översittarfasoner så mycket?