Bara en vanlig mamma – till en Foxtrotman, reportage i Aftonbladet

Fast hur förklarar man att andras liknande uppväxt ledde till en redig unge? Jag tror faktiskt inte på att föräldrar kan styra barn längre. Jag tror de är som de är när de föds, och vissa har makten att stoppa galna barn, men de flesta inte.

Den ungen jag tänker på var inte utåtagerande, men han sögs ändå med i Foxtrot och började med otäcka saker som om det inte var något. Han hade varit hur trevlig som helst som barn.

Jag blev typ inte uppfostrad alls, nyckelbarn, men har aldrig velat bli kriminell.

En ställföreträdande förälder kan finnas; farmor, morfar, lärare, granne.... Eller oftast: En idrottsledare i en vettig förening. Dessutom finns det individuell resiliens; intelligens och social smidighet är extremt starka skyddande faktorer.

Jag själv levde i barnens värld, när skolan var slut så var man i den världen. För mig personligen lärde jag mig ansvar. Den personen jag tänker på som blev gängkriminell hade verkligen backup från alla fronter, precis som du säger, morföräldrar, idrott och lärare. Jag ser bakåt i min släkt, vi är skötsamma. Ser bakåt i hans släkt och man behöver inte gå långt förrän det är fullt av socfall och alkisar. Fastän han inte växte upp med dem. Det är svårt att bota antisociala drag hos sitt barn.

Tycker det står rätt tydligt att boken heter "Älskade jävla unge". Vilket jag antar är rätt träffande för hur en förälder känner sig i den här situationen.