Varför tror högern att George Orwell representerar dem?

Ja, det fetade är egentligen vad som är betydligt mer intressant. Kan det möjligen bero på att det samhälle som byggts upp av både den socialistiska och den liberala vänstern är alltför likt just en orwelliansk dystopi?

Kan rekommendera alla konservativa att kolla upp Jevgenij Zamjatin i stället om ni inte redan har gjort det. Hans roman Vi har samma handling som den senare 1984, men är roligare, mer välskriven och skarpare i sin kritik av både socialism och liberalism.

Som flera redan har nämnt är värdet hos Orwell för konservativa att han kritiserade en del av vänstern på ett sätt som även folk utanför vänstern kan uppskatta. Det är inte alls unikt för honom heller. Det finns t.ex. en långvarig uppskattning av Proudhon från höger, på grund av hans kritik mot Rousseau och Marx. Man kan uppskatta välfunnen kritik mot en gemensam fiende helt enkelt.

Motsvarande till vänster kan vara hur den råkonservative Solzjenitsyn blev en hjälte för den Stalinkritiska vänstern, hur livsstilsliberala beatförfattare avgudade Céline eller hur Heidegger har inspirerat generationer av vänsterfilosofer. De delar inte deras mål men kan sympatisera med viktiga delar av deras kritik.

Järnhälen av Jack London är en annan dystopi av en vänsterförfattare som idag kan tilltala högern. Du sköna nya värld uppskattas för sin kritik mot en "frigjord" livsstil, trots att Huxley i allt väsentligt förespråkade de saker som boken gör satir av. Och Karin Boye hade utvecklats till någon sorts oklart kristen halvreaktionär när hon skrev Kallocain, men var såklart fortfarande vänster i sina grundövertygelser.

Resandes ensak vad TS menar, och vad var och en uppfattar som "höger". TS menar i alla fall säkert inte att nuvarande regering är vänster.

Men min uppfattning är att det inte handlar så mycket om snicke-snacket och vilken självbild de har, väster-höger-whatever, utan en särskild personlighetstyp som för dagen har möjlighet att forma samhällsmiljön så att just de kan mjölka av den mest resurser.

Sen kan de kalla sig själva vad Fan de vill, av deras frukt skall ni känna dem.

"Vi" är mycket bra, men jag håller nog Djurfarmen högre.

"1984":s värde ligger i det Orwell skrev i förordet, att han ansåg det vara viktigt att handlingen utspelade sig i England, med engelska kulturmarkörer, afternoon tea och så vidare, för att få in poängen att det var ett system han beskrev som var möjligt överallt, inte en specifik kultur. Som den ryska. Eller någon särskild ideologi för den delen.


Solzjenitsyn tog avstånd från alla ideologier, som han såg som möjliggörare av massmord (Iago och Macbeth var amatörer, för de hade ingen ideologi). Och Celine var ytterst antiauktoritär, i alla fall i "Resa mot nattens ände". Så den är heller inte direkt ideologiskt begränsad.

Du använde beteckningen högermänniskor och jag är säker på att inga i Sveriges nuvarande regering ser sig som sådana. Inga i SD heller för den delen. Inte kallar sig dessa partier för höger ens. Den personlighetstyp du alluderar till verkar snarare vara någon slags girig nyliberal med kotlettfrilla. Liberalism är vänster…möjligen mitten…men definitivt inte höger. Kanske är det just därför de här filurerna du ondgör dig över uppskattar det orwellianska övervakningssamhället.

Zemyatins novel kom dessutom innan Orwells och Zemyatin var en större visionär i att han faktiskt leker med tanken att socialismen når historiens slutmål, och där terror knappt ens är nödvändigt längre för att styra folket åt rätt riktning. Det är en slags robotsamhälle där alla marscherar i takt mot ett monotont kvadratisk kollektivism som känns för ihåligt för att vara en dröm värd att kämpa för. Jag tror att den mer framgångsrikt kan bota socialister än 1984, då 1984 enkelt kan ses som en överdrift av terrorn som tillämpas av marxistiska regimer (den är väl tänkt som en utveckling av Stalinismen mot mer högteknologisk terror), medan Vi faktiskt känns som just det myrsamhälle som socialister faktiskt drömmer om att skapa.

Kan inte tänka mig annat än att även socialister som läser boken måste känna att deras dröm inte är något annat än en fyrkantig låda som enbart innehåller vakuum. Sann jämlikhet når du bara vid Universums värmedöd.

Ett annat exempel på en dystopi av en konservativ författare som vänstern uppskattar är Burgess Clockwork Orange som lämnar ganska så mycket svängrum för att läsaren ska kunna fånga samhällskritiken på så sätt så att det passar in i dennes världsåskådning (vad det än må vara). Vi har också författare som skrev om dekadens (typ Huysmans och Baudelaire) som uppskattas av vänstern för deras libertinska aura och normkritik trots att de i princip var konservativa nihilister/pessimister.