Jag önskar dela med mig av en intressant konversation från en synnerligen trevlig tillställning härom kvällen. Under kvällens lopp hade jag nöjet att diskutera investeringsstrategier med en mycket framgångsrik herre inom daytrading, som uppvisat imponerande resultat med en avkastning överstigande 100% under innevarande år.
Jag har mitt kapital placerat i diversifierade indexfonder. Men jag fick ta del av denna gentlemans bestämda åsikt att detta är ett alltför konservativt val för en person i min ålder. Hans rekommendation är istället att fokusera på tech-fonder för att maximera avkastningspotentialen.
Även om jag har stor respekt för min kollegas framgångar, ställer jag mig något fundersam till resonemanget och skulle uppskatta forumets tankar kring följande:
1. Är verkligen högre risk automatiskt rätt bara för att man är ung?
2. Hur bör man se på tech-investeringar jämfört med bred indexexponering?
Min nuvarande position:
1. Investerar månatligt i globala indexfonder.
2. Har en långsiktig horisont (15+ år).
3. Uppskattar låga avgifter och diversifiering.
Gällande avgiftsdiskussionen som uppkom under kvällen vill jag särskilt belysa en aspekt som fick mig att reflektera. Min respekterade kollega argumenterade övertygande för att en förvaltningsavgift på 1,5% är fullt motiverad med tanke på tech-fondernas överavkastning. Samtidigt kan jag inte bortse från det faktum att denna avgift är betydligt högre än indexfondernas blygsamma 0,2%. På ett kapital om en miljon kronor talar vi om en årlig avgiftsskillnad på 13 000 kronor - pengar som över tid växer exponentiellt genom ränta-på-ränta-effekten. För att motivera denna merkostnad krävs en konsekvent överavkastning som historiskt sett visat sig vara en utmaning även för de mest framstående förvaltarna.
Vad anser ni, gentlemän? Bör jag överväga att justera min strategi baserat på denna gentlemans råd?
Jag har mitt kapital placerat i diversifierade indexfonder. Men jag fick ta del av denna gentlemans bestämda åsikt att detta är ett alltför konservativt val för en person i min ålder. Hans rekommendation är istället att fokusera på tech-fonder för att maximera avkastningspotentialen.
Även om jag har stor respekt för min kollegas framgångar, ställer jag mig något fundersam till resonemanget och skulle uppskatta forumets tankar kring följande:
1. Är verkligen högre risk automatiskt rätt bara för att man är ung?
2. Hur bör man se på tech-investeringar jämfört med bred indexexponering?
Min nuvarande position:
1. Investerar månatligt i globala indexfonder.
2. Har en långsiktig horisont (15+ år).
3. Uppskattar låga avgifter och diversifiering.
Gällande avgiftsdiskussionen som uppkom under kvällen vill jag särskilt belysa en aspekt som fick mig att reflektera. Min respekterade kollega argumenterade övertygande för att en förvaltningsavgift på 1,5% är fullt motiverad med tanke på tech-fondernas överavkastning. Samtidigt kan jag inte bortse från det faktum att denna avgift är betydligt högre än indexfondernas blygsamma 0,2%. På ett kapital om en miljon kronor talar vi om en årlig avgiftsskillnad på 13 000 kronor - pengar som över tid växer exponentiellt genom ränta-på-ränta-effekten. För att motivera denna merkostnad krävs en konsekvent överavkastning som historiskt sett visat sig vara en utmaning även för de mest framstående förvaltarna.
Vad anser ni, gentlemän? Bör jag överväga att justera min strategi baserat på denna gentlemans råd?
