Hur veta vad man ska göra framåt?

Kanske hamnar lite under fel ämne men vet inte vilken som skulle passat bättre.

Om vi tar det kort.
Jag är 30, mitt uppe i en separation, köpt lägenhet och flyttar om en månad. Senaste månaderna har varit mer om att överleva dag för dag mentalt men börjat "nyktra till" nu.

Jag gillar inte mitt jobb och egentligen är det inte så mycket som håller kvar mig i Sverige.
Det är jobbet (som jag som sagt inte gillar men är en en säker inkomst), mina vänner och att jag köpte en bostad i panik..
En väldigt bekväm sak här är att jag åtminstone har marginaler på sparkontot även efter bostadsköpet. (ca 400k utanför bostaden).

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra.
Vilka steg jag ska ta.
Vill jag bo kvar i Sverige och jobba på ett jobb jag känner 0 motivation till för att va safe och spara mer pengar?
6 veckor semester räcker inte för mig att orka med denna vardag är min spontana känsla. Som mycket väl är bortskämd i viss mån.

Ska jag ta Risker och göra något helt annat? Jag är väldigt intresserad av att resa, nyfiken på livet att bo utomlands men också lite feg osv.
Funderat på att söka jobb som reseledare eller liknande utomlands men känns ju verkligen som jag gjort helt fel som köpt bostad då... Men samtidigt måste jag bo tillsvidare ändå.. Är ju inte säkert att jag får redeledarjobbet direkt eller att jag vill göra det i flera år.

Jag vet inte riktigt hur jag ska organisera mina tankar för att känna mig trygg i gjorda beslut och kommande beslut.

Någon som kanske kan bidra med visdom?

Du borde vara tydligare med vad du har för utbildning och/eller vad du gillar och/eller är bra på. Det blir väldigt ospecifikt annars. De flesta attraktiva möjligheter förutsätter att man är bra på något.

Hade jag varit du så hade jag väntat lite till. Du skriver att du är mitt uppe i en separation och att du nu börjar komma tillbaka.

Ordna klart med flytten och fortsätt jobba så länge. Låt det gå en tid efter det och återkom till de här funderingarna då.

Det är ju liksom ingen brådska att ta alla beslut just nu när det pågår andra stora förändringar i ditt liv med flytten och separationen.

Men sedan tycker jag absolut att du ska se över dina alternativ om du inte känner att du vill forstätta vara kvar på ditt nuvarande arbete.

Utbildning är 2 år yh inom marknadsföring och digital foemgivning. Är bra på mitt jobb men väl medveten om att det inte är mycket av ett framtidsjobb iom AI samt är jag jobbtrött inom detta yrke.
Mycket jobb för ganska lite cred osv.

Skulle säga att mina styrkor är kunskap inom marknadsföring, duktig på att analysera, säljpersonlighet, bra på att problemlösa, engagerande go o gla.
Så inte välutbildad men bra med människor.

Det som intresserar mig är kontakt med människor, lite dels varför jag vill söka till reseledare för att kombinera intresse (resa) med något jag är bra på (jobba med människor).

Ja du har rätt och det va så jag tänkte innan jag kom på reseledargrejen då man söker det jobbet för sommarsäsongen nu i november...
Hade helst velat börja jobba för vintersäsongen men hört att man så gott som inte kan få jobba vintersäsongen om man inte sökt och jobbat för sommaren.
Och jag vill inte vara kvar på mitt jobb i ett och ett halvt år till...

Samtidigt vill jag inte söka nytt jobb som binder mig till Sverige..
Hade ju varit en grej om jag kunde på mått vis få ett jobb som jag kan ta med mig, så jag kan jobba och resa samtidigt. Det hade varit optimalt, men också inget som växer på träd.

Låter som det brukar när man nyss har separerat. Det är alltid bra att ta alternativet i beaktning. Det är inte alltid, faktiskt väldigt sällan sådana impulsiva handlingar faller ut bra. Kan istället sluta med att du blir utanför bostadsmarknaden och utan inkomst. Blir något "original" som vill se sig som en rebell mot samhället.

Vad beträffar utlandsflytt så är gräset sällan grönare på andra sidan. Om du har någon åtråvärd spetskompetens, så är det en sak. Besitter du inte något sådant är det riktigt tufft att starta om utomlands och få ett värdigt liv.

Det har du helt rätt i, därför jag inte vill hoppa på att flytta utomlands helt utan att "doppa fötterna".
Som reseledare jobbar man per säsong (en säsong är ca 6 månader).
Så krasst har jag ju rätt till att hyra ut min bostad upp till två säsonger.
Vilket kanske är rätt grej att göra? Jag kanske inte alls trivs med det och flyttar hem och söker nått jobb där jag kanske får ta tjänstledigt så jag kan resa på det sättet istället.

I mitt egna huvud om jag fick drömma hade jag velat bo i Sverige maj-september och kunna ta mig utomlands oktober-april.
Känns dessvärre svårlöst..
Men man kan ju aldrig nå dit om man inte försöker.

Alternativer att studera på distans finns också så jag kan bygga upp kompetenser.
Tankeen har slagit mig att plugga till terapeut och jobba som frilansande terapeut online och vara tillgänglig kvällar för de som inte kan söka terapeutisk hjälp under klassiska arbetstider.
Eller bli nån slags rådgivare.

Finns massa alternativ 😅
Men det som jag vet är att mitt nuvarande jobb är själsdödande.

Gammal erfarenhet säger att:
- se till att du trivs så bra det går där du är, handlar till stor del om inställning. (Lätt sagt, svårare att göra).

För att:
- gå från något som är hyfsat till något som är bättre

Annars:
- fly från något dåligt brukar bara bli ännu sämre.

Tycker det där är så svårt.
För jag har liksom inte så mycket som binder mig här.
Har en rätt trasig bakgrund som för att det är en del som skaver av att vara här.
Många besvikelser och en känsla av att hur mycket jag än kämpat, stått ut osv så blir det bara inte riktigt bra i slutändan ändå.

Har exempelvis jobbat på 5 olika jobb de senaste 7 åren... Och ja jag vet vad du tänker "då kanske det är fel på dig", nej faktiskt inte. Lite pga mitt yrkesval (första som åker när företagets ekonomi är dålig) men också bara ren otur att få nya dåliga chefer och liknande.

Jag ser inte att jag kan få till något som kommer göra mig glad i vardagen som inte innebär en större förändring.
Vet bara inte hur jag krasst ska få till det..
Jag har liksom provat att byta jobb inom mitt yrke och det har inte avlönat sig.
Livet springer förbi en...

Hjälper inte heller att jag hatar mörker och kyla.
Det enda som gjorde mig genuint lycklig under det mörka halvåret va december med mitt ex och hans familj.
Vilket liksom inte finns längre..
Det är så pass illa att jag reser bort över julen så jag slipper se och höra direkt från alla i min närhet om deras jular osv.