Citat:
Ursprungligen postat av
Saviland
Jo, även om det finns arbete kvar att utföra. Det handlar nämligen om att mängden arbete ska vara avvägd att hinnas med under arbetstid. Du är förmodligen inte den enda föräldern som önskar utvecklingssamtal efter lärarnas ordinarie arbetstid.
Ibland händer det oväntade saker, saker tar längre tid än väntat, det uppstår förseningar o.s.v.. Då kan man inte bara lämna allting och dra. Arbetsgivaren har även rätt att beordra övertid. Men du kanske jobbar på något låtsasjobb, där det bara är närvaron vissa timmar om dagen som är viktig, och där ni egentligen inte uträttar något?
Och jag förstår inte problemet i skolan? När jag var barn gick de mammor som var hemmafruar på utvecklingssamtal direkt efter skolans slut på eftermiddagen, medan de som var yrkesarbetande med kontorstider gick på kvällstid. Varför är det så mycket svårare för dagens lärare att stanna på sin arbetsplats fram till kanske klockan 18 eller max 19 (ingen begär att de ska stanna till 21) några kvällar, under en vecka per termin? Medan föräldrarna i stället förväntas åka från sina jobb till skolan på tidig eftermiddag, och sedan tillbaka till jobbet igen?
Denna attityd av "allting är omöjligt" genomsyrar för övrigt hela den kommunala skolan. Jag kommer ihåg att Agnes Wold sa det också under pandemin, när hon försökte få till smittskydd på arbetsplatserna, så att inte så många skulle befinna sig i samma rum på samma tider och sådant. Det fungerade på de flesta arbetsplatser, både arbetsgivare, chefer och anställda förstod att det var skarpt läge och att alla måste hjälpas åt nu, ställa upp och anpassa sig i största möjliga mån. Men just i skolans värld så var det HELT OMÖJLIGT att ändra på någonting. Det är en tröghet, en tunghet, en slöhet, en allmän arbetsovilja...