Det går inte en morgon utan att jag inne i huvudet trallar på Becks gamla Åååååka pendeltåg, när jag åker just pendeltåg. Det plågar mig så pass att jag ibland väljer bussen eller stannar hemma.
I föräldrahemmet förekommer sånt också. Ett fenomen. Om nån får spik i foten och säger: det gör ont, så dröjer det inte länge innan vi närstående trallar på Lena Ph:s Orupskrivna banger Det gör ont
Samma sak om nån frågar om tiden: gode gud, vad är klockan?
Då trallar vi ur Agneta Fältskogs Tack för en underbar vanlig dag.
Du kan inte lura mig gosse.
God dag god dag god dag av Hasseåtage.
Regnet det bara öser ner
Är du redo? Jag är redo?
Är det GES?
Det är fruktansvärt att leva så här. Vilka andra sånger påminns ni av i era vardagsbestyr? Har ni upplevt detta fenomen?
Vad sägs om att skriva en ny låt med en outnyttjad vardagsfras? Vilken?
En inte helt ovanlig kombo i vardagen är "Kaffe och en cigarett" (Olle Ljungström).
Inte en låttitel och numer ovanligt att ta just "Skateboard" (Magnum Bonum) ner ner ner för backen ner, men textraden kan dyka upp då och då i vardagen.
I samma genre finns ju också risken för "En kväll i tunnelbanan" (Noice).
F.ö. var det väl Markolio som gjorde pendeltågsvarianten av Becks Loser
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
