Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Igår, 22:40
  #1
Medlem
Bakom en betalsida rapportertas att:
https://www.sydsvenskan.se/2024-11-1...er-orkar-inte/
"Skånska toppstudenter kan inte läsa böcker: ”Orkar inte”"


Dessa curlade ungdomar ska bära Sverige framåt.

Var ligger felet? Curlande föräldrar, födda kring 1990 eller senare, eller ligger felet hos skolan med all denna hysteri på IT inlärning. Där man förväntas få allt serverad a la chat gpt som en sammanställning, men kan inte alls annars göra en liknande?
__________________
Senast redigerad av Mumbo2022 Igår kl. 22:46.
Citera
Igår, 22:44
  #2
Medlem
Stenballes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mumbo2022
Bakom en betalsida rapportertas att:
https://www.sydsvenskan.se/2024-11-1...er-orkar-inte/

Dessa curlade ungdomar ska bära Sverige framåt.

Var ligger felet? Curlande föräldrar, födda kring 1990 eller senare, eller ligger felet hos skolan med all denna hysteri på IT inlärning. Där man förväntas få allt serverad a la chat gpt som en sammanställning, men kan inte alls annars göra en liknande?

Betalvägg och inga förklarande citat från artikeln.
Svårt att diskutera då...
Citera
Igår, 22:49
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Stenballe
Betalvägg och inga förklarande citat från artikeln.
Svårt att diskutera då...
Jo, dålig start.
Men undra om denna är låst (inte för mig)
https://www.vk.se/2024-11-15/bjornsd...-studier-5e7ba
"Generation lyssneläsning och sparknotes har glidit in på universiteten. Flera lektorer och professorer vittnar om lässvaga elever som kommit in på populära utbildningar, skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist."

"Att en elev som lämnat gymnasiet ska ha förmågan att läsa böcker och sedan sammanfatta vad som står i dem är en rimlig förväntan. Särskilt om de examinerats från ett högskoleförberedande program, vars syfte är att göra dem redo för högre studier där de förväntas kunna ta sig an stora textsjok för att skaffa en mer gedigen, djupgående bildning.

Tyvärr är en gymnasieexamen inte längre en garanti för att någon utvecklat den typen av förmågor. I Sydsvenskan (11/11) vittnar undervisande professorer, docenter och lektorer vid universiteten i Lund och Malmö att många av deras studenter har omfattande problem med både läsande och skrivande, vilket gör det svårt för dem att ta till sig utbildningen. Verkligheten lär inte vara särskilt annorlunda i Uppsala eller Umeå, vid Mälardalens Universitet eller Mittuniversitet.

Det handlar om allvarliga brister i ordförråd. Lärare undviker att lägga upp för långa skrivna instruktioner åt studenterna på lärplattformen, eftersom många då har svårt att förstå. Unga som inte klarar av att läsa 150 sidor i veckan, eller 30 sidor om dagen räknat med två dagars helgledigt, som förväntas vid heltidsstudier.

I stället verkar många formade av Power-Point-läsande. De vill ha text formulerad i lättuggade punkter, som de sedan spottar upp igen på tentor formulerade i korta staccato-meningar. De behärskar inte svenska språket, har problem med syftningsfel och att skilja på de och dem.

Än värre är att det handlar om elever på program med hög intagning. Som Socionomprogrammet i Lund, där lägsta antagna låg på 19 i meritvärde, bättre än B i alla ämnen. Eller Tandläkarprogrammet i Malmö, där alla som antogs i höstas hade extra meritpoäng utöver A i alla ämnen. Även på jurist- och arkitektprogrammen i Lund, båda bland de mest populära utbildningarna i Sverige med långt fler sökande än platser, på ett universitet som rankas på ett av de hundra bästa i världen, återfinns lässvaga bland studenterna.

Vad är det egentligen fråga om? Har kraven sänkts, betygsinflationen skenat, klasserna blivit för stora och digitaliseringen gått för långt – eller alltihopa, på samma gång? Tydligt är att svenska elever läser alldeles för lite, för övning ger som bekant färdighet, och att många därför inte alls är rustade för utbildningarna de vill läsa.

När läsandet på fritiden ersätts av gaming och Tiktok, blir skolans utmaning svårare. Tar läsningen sedan mindre tid i kaotiska klassrum hinner skolan inte kompensera, och man går från att i undervisningen läsa tjocka "Brott och straff" av Dostojevskij till betydligt tunnare "Främlingen" av Camus, för att eleverna inte mäktar med. Sedan strösslas det med glädjebetyg. I slutändan är det eleverna själva som förlorar, som får stå där med chocken när de faktiskt förväntas läsa tung kurslitteratur.

Generation lyssneläsning och sparknotes har glidit in på universiteten, med en hel drös björntjänster i bagaget. Hade man satt stopp tidigare hade de inte behövt vaggas in i en falsk trygghet, som nu leder till ett brutalt uppvaknande när de i tidiga tjugoårsåldern ska bygga upp den läsuthållighet de borde fått med sig från grundskolan och gymnasiet. Förhoppningsvis slipper kommande generationer föras bakom ljuset på samma sätt av en kravlös vuxenvärld.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist

Liberal skribent
"
Citera
Igår, 22:55
  #4
Medlem
Stenballes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mumbo2022
Jo, dålig start.
Men undra om denna är låst (inte för mig)
https://www.vk.se/2024-11-15/bjornsd...-studier-5e7ba
"Generation lyssneläsning och sparknotes har glidit in på universiteten. Flera lektorer och professorer vittnar om lässvaga elever som kommit in på populära utbildningar, skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist."

"Att en elev som lämnat gymnasiet ska ha förmågan att läsa böcker och sedan sammanfatta vad som står i dem är en rimlig förväntan. Särskilt om de examinerats från ett högskoleförberedande program, vars syfte är att göra dem redo för högre studier där de förväntas kunna ta sig an stora textsjok för att skaffa en mer gedigen, djupgående bildning.

Tyvärr är en gymnasieexamen inte längre en garanti för att någon utvecklat den typen av förmågor. I Sydsvenskan (11/11) vittnar undervisande professorer, docenter och lektorer vid universiteten i Lund och Malmö att många av deras studenter har omfattande problem med både läsande och skrivande, vilket gör det svårt för dem att ta till sig utbildningen. Verkligheten lär inte vara särskilt annorlunda i Uppsala eller Umeå, vid Mälardalens Universitet eller Mittuniversitet.

Det handlar om allvarliga brister i ordförråd. Lärare undviker att lägga upp för långa skrivna instruktioner åt studenterna på lärplattformen, eftersom många då har svårt att förstå. Unga som inte klarar av att läsa 150 sidor i veckan, eller 30 sidor om dagen räknat med två dagars helgledigt, som förväntas vid heltidsstudier.

I stället verkar många formade av Power-Point-läsande. De vill ha text formulerad i lättuggade punkter, som de sedan spottar upp igen på tentor formulerade i korta staccato-meningar. De behärskar inte svenska språket, har problem med syftningsfel och att skilja på de och dem.

Än värre är att det handlar om elever på program med hög intagning. Som Socionomprogrammet i Lund, där lägsta antagna låg på 19 i meritvärde, bättre än B i alla ämnen. Eller Tandläkarprogrammet i Malmö, där alla som antogs i höstas hade extra meritpoäng utöver A i alla ämnen. Även på jurist- och arkitektprogrammen i Lund, båda bland de mest populära utbildningarna i Sverige med långt fler sökande än platser, på ett universitet som rankas på ett av de hundra bästa i världen, återfinns lässvaga bland studenterna.

Vad är det egentligen fråga om? Har kraven sänkts, betygsinflationen skenat, klasserna blivit för stora och digitaliseringen gått för långt – eller alltihopa, på samma gång? Tydligt är att svenska elever läser alldeles för lite, för övning ger som bekant färdighet, och att många därför inte alls är rustade för utbildningarna de vill läsa.

När läsandet på fritiden ersätts av gaming och Tiktok, blir skolans utmaning svårare. Tar läsningen sedan mindre tid i kaotiska klassrum hinner skolan inte kompensera, och man går från att i undervisningen läsa tjocka "Brott och straff" av Dostojevskij till betydligt tunnare "Främlingen" av Camus, för att eleverna inte mäktar med. Sedan strösslas det med glädjebetyg. I slutändan är det eleverna själva som förlorar, som får stå där med chocken när de faktiskt förväntas läsa tung kurslitteratur.

Generation lyssneläsning och sparknotes har glidit in på universiteten, med en hel drös björntjänster i bagaget. Hade man satt stopp tidigare hade de inte behövt vaggas in i en falsk trygghet, som nu leder till ett brutalt uppvaknande när de i tidiga tjugoårsåldern ska bygga upp den läsuthållighet de borde fått med sig från grundskolan och gymnasiet. Förhoppningsvis slipper kommande generationer föras bakom ljuset på samma sätt av en kravlös vuxenvärld.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist

Liberal skribent
"

Tack, det gav lite mer kött på benen.
Citera
Idag, 00:49
  #5
Medlem
a-mortals avatar
Jag vet vad "orkar inte" betyder och det betyder inte "kan inte".
Jag orkar heller inte läsa massa böcker, läsa böcker är trist.
Finns det en genväg så tar jag den...
Om jag tycker boken är läsvärd och intressant läser jag dock.

Minns att min mamma sa att hon hade samma problem när hon läste på universitetet första gången. Hon lärde sig inte läsa snabbt förrän universitetet. Problemet är inget nytt. Hade Powerpoints funnits på 80-talet så hade väl eleverna velat ha det då också.

Tror största problemet är att media som tillåter vilka ovetenskapliga artiklar som helst. Gör man en nulägesanalys och sedan hittar på att domedagen kommer så bör man inte skriva artiklar över huvud taget. Journalisterna läste kanske inte heller sin studielitteratur.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in