När och hur visste du att det var dags att att gå vidare?

Har du någonsin befunnit dig på plats i livet där du vet att det inte är meningen att du ska vara men trotts det stannat för att kunna ta dig därifrån?

Relationer, jobb, en plats, eller annat..
Vad var anledningen till ditt uppvaknande?
Vad gjorde att du kände dig fast och blev stillastående?
När visste du att det var rätt tidpunkt att “resa” vidare?

5 år? Så många minnen.
Hur mådde du efter relationen gick i kras?

Det värsta är att trotts bra relationer med ens närstående så kan sånt missas.. jag själv är väldigt bra på att maskera.

Ja exakt, den tröskeln är jobbig..att bli trött på sig själv, på att själv göra undanflykter för situationen, eller inte se den för vad den är....fast väl över så blir det en positiv bild och förväntan på nästa bra grej.
Hur kommer min nya kille se ut, eller jobb eller lägenhet.
Man behöver vara positiv lagd i livet annars blir den för svår.

Man behöver kliva ut sitt eget skit ibland, tänka utanför boxen.
Jag sade till mitt ex häromdagen, att det kanske var meningen att jag skulle lämna honom så han kunde träffa sin nya 1 år senare. Hon är yngre och har en 8 åring som avgudar honom, så han blev styvpappa till en son, han hade själv en styvpappa när han var liten. Och nu kunde han bli en bättre styvpappa.

Allt har en mening, eller lärdom.
Livet är en resa och den ser olika ut för oss alla, vi är alla olika med olika behov. Fast i stora är vi ju rätt lika ändå. Alla vill ha trygghet, känna sig älskade och behövda.

När bullshitometern flödar över så är det dags att dra vid jobb

Relationer, sist jag hade tjej var 2011 varade i 2 år sen dess har jag aldrig försökt igen det tar för mycket energi och det känns att man bara slösar sin tid

Vill jag verkligen ha fitta så åker jag till nåt land där det är lagligt att köpa men jag är så lat och disciplinerad att porr videos räcker hitills.

Hur avgör du vad som är tillräckligt med bullshit? Tips mottages gärna.

Gött att du hittat en lösning för att lätta på trycket, gällande porren och sexköp.
Blir dock lite förvirrad av hur du skriver att du har disciplin genom att gå den enkla vägen - kolla porrvideos. Det är väl mer planerat, strukturerat och disciplinerat att hålla sig till faktiska sexköp?

Hur tillfredställer du dom behoven som vi människor behöver för en frisk hjärna, utöver att lätta på trycket?
Tänker ex. på oxytocin, endorfiner och serotonin?
Dopaminet har du väl kanske täckt med en runk tänker jag..

Att fortsätta ha en positiv inställning trotts all skit som händer.. det är en ovärderlig egenskap jag önskar att många fler berikats med. Kul att allt läsa att allt löste sig fint trotts det som hände!

Undrar om ens partner också har en magkänsla som dom ev. förnekar när något inte stämmer, eller om det kan komma som en chock för vissa?
Lite som när man ljuger för sig själv.
Ens partner borde ju känna det, om dom känner sin partner?