Kan en domstol/domare vägra döma om domen vore "fel"?

Kan en domstol/domare vägra döma om domen vore "fel"? Och nu menar jag inte "oönskad" eller att någon frias i ett brottmål pga någon teknialitet utan tex att en situation som aldrig uppstått tidigare och där man kombinerar två lagar på ett sätt som aldrig inträffat tidigare där det enda logiska domslutet skulle gå på tvärs med "rimlighet"?

Jag är mest intresserad av civilrätt och förvaltningsrätt, inte straffrätt.


För att ge några exempel på hur jag tänker eller vad jag tänker på:

1. Anta att man i ett civilmål hittar en ej upphävd lag från 1600-talet som säger att om man lämnar in en stämning på långfredagen och vinner tvisten så måste man betala dubbla det tvistiga beloppet till sin motpart (trots att man alltså vann) eftersom man lämnade in stämningen på långfredagen.

Detta skulle ju vara helt inkompatibelt med hur vi ser på civilrättsliga tvister idag.

2. I ett brottmål hittar man en ej upphävd gammal lag som säger att en viss handling ska straffas med döden, avhuggen hand eller liknande.

Återigen, något som är helt främmande för dagens legala system.

Kommer inte på något exempel för förvaltningsrätt just. Eller, det gör jag - tvångssteriliseringarna! De bör väl rimligen ha gått via förvaltningsdomstol när det begav sig, och haft stöd i lagen.


Kan en domare/domstol om situationer som dessa uppstår på något sätt vägra att döma i enlighet med lagen? Anta att fallen är glasklara. Bortse från att tex Europadomstolen skulle underkänna domen så den skulle ändå inte exekveras.

Jag är inte bergsäker, men ganska säker på att en nyare lag "trumfar" en äldre om konflikt skulle uppstå.

Intressant fråga. Här är jag inte helt säker på min sak, men jag kör ändå.

Först och främst så "kan" en domstol döma hur de vill, och är man missnöjd med resultatet går det att överklaga. Fast jag antar att det inte är det du åsyftar, utan när i så fall överklagandet går igenom pga "rättegångsfel" eller liknande.

I ditt andra exempel så skulle just det exemplet krocka med existerande lagar. Exempelvis skulle det krocka med 1:3 BRB som listar vika straff som finns, och där är avrättning och kroppsstraff inte med. I det fallet så skulle man gå på lex posterior, vilket innebär att ny lag går före gammal under antagandet att man kände till den gamla lagen när man stiftade den nya. Det skulle även strida mot 2:4-5 RF och här skulle man kunna använda sig av lex superior, dvs att grundlag går före lag.

Men jag har för mig att jag någon gång läst om fall där domstolen har friat (eller iaf inte utdömt något straff) med hänvisning till att det var uppenbart att lagen inte var till för att tillämpas i den aktuella situationen.

Det stämmer. Lex posterior. Dock skulle en ny lag inte trumfa en gammal grundlag, enligt lex superior.

Lex posterior fungerar, som jag skrev ovan, under antagandet att när man skriver en ny lag så känner man till existerande lagar, och det är därför de trumfar. Lex superior fungerar som ett skydd ifall det antagandet är fel. Det är därför man har lagar av olika rang, och där har vi grundlag, lag, förordning och föreskrift.

Lagar kommer från riksdagen, förordningar från regeringen och föreskrifter från myndigheter. Grundlagar kommer liksom lagar från riksdagen, men med extra lullull kring förfarandet.

Vi har ju faktiskt en massa gamla lagar som inte blivit upphävda, och jag tvivlar starkt på att de tolkas ordagrant idag, om de ens används. Exempel:

Det finns ingen domstol som hade dömt någon att böta tre daler.

Samma med denna
Dels skulle man som ovan inte få böta i daler, och dels skulle man inte bli ålagd att ge tillbaka säd och hö, utan att ersätta den ekonomiska skadan med pengar.

Du hittar de där exemplen i byggningabalken.