Riksdagen kallas ibland för "lagstiftaren", trots att den inte består av jurister.
Däremot finns en s.k. myndighet, kallad "
Lagrådet", som består av jurister och bistår riksdagen.
I val till riksdagen blir ofta ett parti störst men varför räcker inte det för att det ensamt ska kunna bilda regering?
Om någon sorts anspråk till demokrati, i någon lagbok, kräver majoritet, d.v.s. minst 51% av rösterna, varför då inte, till att börja med, hellre kalla det:
regeringsval?
Om ett eller flera partier har uppnått den andelen röster, så bildar de regering och bestämmer allt under t.ex. fyra års tid. Bortsett från de s.k. opolitiska tjänstemännen och de sakkunniga då, de på departementen här och där; de personer, som i praktiken bestämmer och som
inte kan väljas bort. Det senare är såklart
djupt odemokratiskt och problematiskt!
Det talas om
Maktdelningsprincipen, ansvar, m.m. Riksdagen delegerar beslutandeuppdraget till regeringen.
Riksdagen kan, som helhet, tolkas som polariserande och saknar mandat att bestämma, eftersom den, till stor del, utgörs av
en minoritet, d.v.s. den som inte vann valet. Därtill kommer s.k. "politiska vildar", som väl ingen röstade in?
Kort och gott vore jag tacksam om någon ville förklara vitsen med en (minoritets)riksdag och riksdagsval, när det räcker med en (majoritets)regering och
regeringsval.