Åtta-, niotusen i fickan och en hel månad kvar. Det fixar du inte. Gå inte in i den fällan. Du lär bli kvar där och stampa medans stekflottet mättar den redan gulnande tapeten i köket och den ärvda soffan från åttiotalet skrynklar ihop sig av smuts och du tittar klentroget på den aldrig sinande högen av räkningar och reklam ifrån Konsum som växer och påminner dig om din bortryckta ångest och det förfall som du flyr från med med sprit i din tandborstmugg i skenet av den ensamma glödlampan i taket som försöker allt vad den kan skingra skuggorna i köket medan snöstormen viner utanför fönstret och nattradion spelar en för sedan länge bortglömd slager.
Du sjunger glatt utan missmod med i Miss Decibel med Kiki Danielsson och du känner dig för ett ögonblick ung och tänker tillbaka på på ungdomens sökande händer under en blus med toppiga bröst. Fast innerst inne funderar på om takkroken håller för ett rep.
Men ha det så kul. Vi tänker på dig du barfota barn, som Ferlin hade sagt.