Arvingar som inte eller knappt behöver arbeta – ökande eller minskande?

Azozialdemokratin gick ut på att man skulle kunna tjäna pengar men dessa skulle hårt beskattas o det skulle vara svårt att föra vidare* - men fullt tillåtet att leva högt o konsumera särskilt sedan momsen kom att öka.

*hämskor - bolagskatt 51% vid nedläggning utskriftningsskatt - ränte- o kapitalinkomster las ovanpå
lön o företagarinkomster o ev hyresinkomster

Samlande man pengar var hämskon förmögenhetsskatt o fastighetsskatt om man bodde i justa hyresbostäder - o när man dog slog arvsskatten till vilket den även gjorde om man ville berika sina
barn tidigare.

Om man hade några 100 miljoner eller mer spelade detta ingen roll för pengarna till efterlevande räckte ändå.

Nu är det så att de rika kan inget ta med sig dit de går - men deras arvingar kan - men det var extremt mycket svårare under azozialdemokratin

Exempel för Dagen:

Leif Silbersky - bostad värde 15 mkr - aktier 38 mkr - 2 barn som fått stora gåvor tidigare-
Såld Bostad 57 mkr - med reservation för skulder kommer varje barn i relativ närtid att få 42 mkr
o så bör de ha fått typ 6 mkr var - då har papzen ordnat 48 mkr per barn med reservation för
skulder som sannolikt bara är bostadsskulder.

De behöver inte jobba om de absolut inte vill.

Lite beroende på ålder men även som tonåring som ärver 15 mkr behöver man inte jobba om man inte absolut så vill. Är man 60 kan man sluta jobba om man får 5 mkr.

Så hur ökande eller minskande har det varit över tid o kommer att så bli att vuxna människor
kan sluta jobba pga arv - o de som varit med o kommer att vara med i närtid - kommer denna utveckling att öka eller minska - dvs är det lätt för unga människor att skapa Silberskys m fl
lyckade föräldrars välstånd-

Tar en gammal historia från Göteborg - gammal man sent 50 eller tidigt 60 år gammal sa (ensam o utan barn) Jag jobbar inte o kommer inte att jobba - vi (jag eller papzen) sålde ett (stort? Ni vet bättre) till Arla o Göteborg (hur stort var det o vad var det - bondgård eller annat) tror familjen hette Ljunggren

Om ökande är detta bra - var azozialdemokratin bättre som mer eller mindre tvingade nästan alla i kommande generationer att ha ett normal heltidsarbete (dock inte Kodak Hasselgrenarna)

Historiskt sett har Sverige haft ett system där arbete varit en förutsättning för de allra flesta, särskilt under den period som du kallar ”azozialdemokratin”. Hårda skatteregler och begränsade möjligheter att ackumulera privat kapital gjorde att arv inte i lika stor utsträckning kunde ersätta arbete.

Idag ser vi en förändring. Kapital har kunnat byggas upp under flera decennier, särskilt av de generationer som haft bostadsförmögenheter, aktievinster och företag. Många av deras arvingar kan nu leva gott utan att behöva arbeta i traditionell mening.

Samtidigt har vi en utveckling där inflation, skenande bostadspriser, elpriser, matpriser och andra fasta kostnader ökar snabbare än lönerna. Det gör att medan vissa kan leva på arv och kapitalavkastning, får andra det allt svårare att skapa eget välstånd från grunden. Jämför man med 60-talet var ekonomin mer förutsägbar och logisk – lönerna hängde med kostnaderna, och det fanns en tydligare satsning på samhällsutveckling fram till 80-talet.

Den här utvecklingen verkar fortsätta, och det blir intressant att se hur det påverkar framtida generationers möjligheter att antingen ärva eller bygga sin egen ekonomiska trygghet.

Rörig trådstart, men förstår poängen. Dock vill jag min dotter skall ärva mig, det som finns kvar.
Mina pengar, jag lever gott och det som blir kvar efter mig vill jag lämna till mitt kött och blod.

Var jag döende och visste staten skulle ta mina pengar skulle jag hellre göra en jävla brasa, staten har stulit och beskattat mig hela livet och skulle de ta det som blir kvar när jag dör skulle jag elda upp det medan jag levde, bokstavligt.

Thats me!

Det var dock Azozialdemokraten Göran Persson som avskaffade arvskatten.

Men fakta är att under 100 års tid har efterkommande generationer fått det bättre än sina föräldrar.

Hur många bakåt i generationerna har AV EGEN KRAFT lyckats skaffa lika eller bättre KÖPEbostäder än där de är uppväxta o hur många klarar inte av detta idag - en del klarar av detta pga arv eller arv till handpenning - men många som klarar av tvingas köpa sämre än där de är uppväxta o åter andra tvingas gå från köpebostad till hyreOrätter

Sverige var i en unik position efter andra världskriget. Medan stora delar av Europa låg i ruiner, med städer som behövde återuppbyggas från grunden, stod Sverige i princip oskadat. Vi hade en fungerande industri, och eftersom världen behövde material, maskiner och andra varor för att bygga upp sig igen, fick vi en kraftig skjuts genom export. Detta gav oss ett ekonomiskt försprång som lade grunden för folkhemmet och välfärdsstaten.

Det var denna gynnsamma period som fyrtiotalisterna föddes in i. Under 50- och 60-talet fanns en optimism och en tro på framtiden. Bostäder byggdes i snabb takt, arbete fanns tillgängligt för de allra flesta, och det fanns en tydlig väg in i medelklassen. Man kunde flytta hemifrån och få en hyresrätt utan att stå i kö i ett decennium, och den som ville köpa en bostad behövde inte ha rika föräldrar för att få ihop kontantinsatsen.

Men verkligheten idag är en helt annan. Det går inte att jämföra 1945 med 2025. Den ekonomiska tryggheten som fanns under folkhemsåren är i stor utsträckning borta. Bostadsmarknaden är sönderreglerad och svåråtkomlig, priserna på nödvändigheter som el och mat skenar, och många har en osäkrare arbetsmarknad än på decennier. Dagens unga kan inte göra samma resa som fyrtiotalisterna, för spelreglerna har förändrats.

Ändå hör man ofta kommentarer från äldre generationer om att ‘dagens unga vill inte arbeta’ eller att ‘det var minsann inte lätt förr heller’. Men att växa upp i ett samhälle där staten byggde välfärd och investerade i framtiden är något helt annat än att försöka skapa sig en framtid i ett samhälle där mycket av den tryggheten monterats ner. Skillnaden är att de som var unga då hade ett system som stöttade dem – dagens unga får klara sig själva i en betydligt hårdare verklighet.

Lite med reservation för typ av bostad - unga som köpte BR kunde bara göra det med hjälp av föräldrar eller snäll arbetsgivare (fanns inga ränteförmåner då) eftersom BR var cash money
o kunde varken utmätas eller belånas - men priserna var helt annorlunda nedåt - vad jag
är osäker på är vilka BR priser som korresponderade mot kontantinsatsen på ett nybyggt
småhus/radhus o gruppbebyggelse (negerby där alla hus ser likadana ut)

Visst är det så, samtidigt är det lättare än någonsin för svenskar som arbetar att spara och investera själva i aktier och skapa ränta på ränta effekt, men de flesta föredrar att leva för stunden och köpa nya onödiga grejer hela tiden.

Skatt på både arbete och kapital borde vara så lågt det bara går, säg 10% max på arbete och 0% på kapital

Samtidigt har det blivit många som fått det bättre än sina föräldrar.

Runkeby-somaliernas söner som kör buss har fått mycket bättre än sina azozialfallsföräldrar
om de inte skaffar massa barn.

Många iranier o syrianer likaså - men deras föräldrar kom ju hit med NOLL pengar -
men för ankdammsfolket är det oftast tvärtom.

Jag skall ta ett exempel som jag vet:

Person enda barnet - föräldrar med begränsad ekonomi men bil o BR-
tror att pappan började kunna lägga undan pengar när han var typ när
han var runt 45. Han tjänade bra pengar o mamman hade enklare jobb.

Denne son utbildade sig o hade tidvis vettig lön men kommer att få låg
livstidsinkomst.

Lyckas han leva bättre än sina föräldrar (ja påstår jag tack vare föräldrarnas
pengar) men han sparar betydligt mindre.

Döm själva - föräldrar BR centrumförort
Sonen - större än föräldrarnas BR i city men hyresOrätt*
Föräldrarna bilen ute-
Sonen lyxigare o motorstarkare bilar o bilen inomhus.
Sonen flera relationer än papzen
Sonen mycket dyrare möbler o teknik o husgeråd
Sonen mycket dyrare möbler
Sonen har i stort sett inte lyckats spara månadsvis
men har inte heller förstört det han ärvt/fått från föräldrar
Pensioner - sonen får dålig pension men mycket bättre än
resp förälder
Jobb - papzen ohälsosamt slitjobb - sonen rent prydligt manschettjobb

Sonen lever bättre men gör också av med mycket mer pengar

*denna kostar med garage ca 200% mer per månad
föräldrarnas BR cashad eftersom köpt före 1981-
sonen skulle kanske kunna köpa föräldrarnas BR av egen
kraft men def inte den bostad han hyr

Så vad säger ni

Men det sparandet är väl för relativt sett bara småå pengar i köpkraft jfrt med BR o huspriser jfrt
med 1960-talet eller möjlighen 1950-talet

Nollsummespel.

Många av de som väljer att inte jobba bränner helt enkelt av pengarna fram till att de dör, så DERAS barn ärver inte så mycket och får därför jobba.

Jag talar inte om dom utan om de som ärver så mycket att avkastningen täcker minst en bra årslön-
vilket var nästintill omöjligt under azozialdemokratin - läs mitt exempel om silbersky i länken.

Ser två personer närmare 60 som ärvt 25% av detta o kommer att få dela resterande inom några få
år då mamzen inte längre lever

2023-12 tkr
Aktiekapital 10 000
Övrigt bundet eget kapital 2 000
Summa bundet eget kapital 12 000
Fritt eget kapital 2023-12
Balanserat resultat 54 909
Årets resultat 105 505
Summa fritt eget kapital 160 414
Summa eget kapital 172 414
Summa obeskattade reserver 96 858

Aktieutdelning 2033 12 mkr 2022 32 mkr o under 2024 lär det bli meer