Hur länge ska vi acceptera wokeism i Sverige?

Jag håller faktiskt med dig. Fast vi kanske skiljer oss i upplevelsen om vilka som tar upp tid för att driva dessa frågor.

Varken vapenlagstiftningen eller hets-mot-folkgrupp-lagen har ändrats nämnvärt sedan 1990.

Nej, det mesta här tyder på att begreppet "woke" är ett allmänt skällsord som du använder mot allt du personligen ogillar. Men det är ju praktiskt på sitt sätt. Folk som slänger sig med uttryck de inte förstår och som inte ens har någon relevans i en svensk kontext dömer så att säga ut sig själva som idioter redan på förhand.

Du kan ju med fördel kategorisa allt jag kritiserar till någon sorts allmän progressiv riktning inte sant? Då tycker jag woke är ett perfekt uttryck för detta.

Hade det inte varit för att din användare är registrerad 2013 hade jag gissat att du just passerat artonårsdagen. Din argumentation är både infantil och historielös.

Det svenska uttryck du söker är rimligtvis "politisk korrekthet", även känt som PK. Tack vare det svenska språkets flexibilitet går det att använda både som substantiv, adjektiv och adverb.

Progressivism, som du verkar tro handlar om någon sorts anti-rasism, betyder bara framtidssträvan. I politiska sammanhang har det ofta stått i motsats till konservatism. Men det betyder inte att konservativa, som jag antar att du räknar dig själv till (antagligen helt felaktigt), kan använda det för att beskriva allt de ogillar. Mycket av det du räknar upp i din trådstart som konservativt, till exempel yttrandefrihet och mindre övervakning, är sådant som historiskt sett varit typisk progressiv politik.

Woke är ett slagord för att man är uppmärksam över sociala orättvisor osv. Det är the epitome av progressivitet.

Det är mkt riktigt att det jag nämnt ha varit progressivt när det var nytt men så var jag ju socialdemokrat också när jag var yngre men dom har ju också ballat ut pga wokeism klor.

Allting är samma rörelse, det är en progressiv extremvänster rörelse.

Faktum kvarstår. "Woke" är ett afroamerikanskt slagord som vissa bögpropagandister i USA har snappat upp och försökt appropriera och, framförallt, som de amerikanska högerpopulisterna använder för att smutskasta allt de inte gillar. Uttrycket har litet existensberättigande i USA och exakt noll existensberättigande i Sverige.

Att du tror att du har en sammanhängande politisk uppfattning bara för att du kallar allt du inte gillar för ett amerikanskt ord som du inte förstår säger mer om dig själv än om politik.

Nej, jag kan växla upp till nästa nivå av tematisk analys och säga att det i sig har och göra med postmodernism

Det skulle jag hoppa över om jag var du. Till skillnad från dig och i princip alla andra högerpopulister så har jag läst både Lyotard och Foucault och vet alltså vad postmodernism är. Och "tematisk analys"? Kom igen, var det den mest avancerade frasen du kunde komma på? Vad är det för tema du ska analysera hade du tänkt?

Jag är inte så mycket för franska tänkare faktiskt och jag menade inte den vetenskapliga metodiken gällande tematisk analys utan försökte bara beskriva kortfattat att man kan gruppera allt och följa brödsmulorna i utvecklingen om man har en analytisk förmåga. Jag har tillåtit mig själv att breda ut mina tankar här för dig för du verkar vara klok och kanske kan jag förändra din syn på mig och inse att jag inte tillhör en höger influerad manosphere utan bara är ovanligt skicklig på att se mönster i vårt samhälle. Det här är ett utdrag ur en hemtenta som jag skrev för några år sedan på temat vilket inte gick hem högt hos läraren i filosofi ämnet;

Postmodernismens inflytande på wokeism har inte bara resulterat i en ökad statlig kontroll och inskränkningar av individens frihet – det har också förändrat själva samhällsstrukturen. Där västvärlden under upplysningen och den liberala eran rörde sig bort från ett klassbaserat samhälle mot ett meritokratiskt ideal, där individen sågs som autonom och ansvarig för sin egen livsresa, har vi nu börjat ersätta detta med en ny form av klassamhälle – ett etniskt klassamhälle.

I den nya ideologin ses människor inte längre som självständiga individer, utan snarare som representanter för kollektiv, där deras värde och rättigheter bestäms utifrån grupptillhörighet snarare än individuella handlingar och prestationer. I stället för att bekämpa diskriminering har woke-rörelsen normaliserat den genom att skapa hierarkier baserade på ras, kön och andra identitetsfaktorer. Det innebär att vissa grupper per automatik tillskrivs skuld och privilegier, medan andra ses som offer oavsett deras faktiska individuella livssituation. Den starka liberala värderingsgrunden som byggde upp väst – att individer bär ansvar för sina egna liv och inte ska dömas utifrån faktorer de inte kan kontrollera – har ersatts av en kollektivistisk doktrin där grupptillhörighet är det primära.

Detta är en farlig utveckling. När vi börjar beskylla människor utifrån deras grupptillhörighet snarare än deras individuella gärningar, öppnar vi samtidigt dörren för gruppskyldighet – och därmed också för en samhällsutveckling som historiskt har lett till förödande konsekvenser. Både nazismen och kommunismen byggde på denna princip: att vissa grupper bar en kollektiv skuld för samhällets problem och därför kunde fråntas sina rättigheter eller till och med utplånas. Nazismen riktade denna logik mot judar och andra minoriteter, medan kommunismen använde den för att förtrycka klasser och politiska dissidenter. I båda fallen ledde det till systematiskt förtryck, folkmord och totalitarism.

Genom wokeismens grupptänk och postmodernismens dekonstruktion av individens autonomi har vi börjat vandra samma väg. När vi accepterar att vissa grupper är "förövare" och andra "offer" per automatik, när vi rättfärdigar särbehandling baserat på identitet, och när vi ser statlig kontroll som ett legitimt medel för att styra denna utveckling, så närmar vi oss en punkt där rättigheter och friheter inte längre är universella – utan villkorade.

Det liberala projektet som skapade västvärldens välstånd och frihet byggde på idén att alla individer har lika värde inför lagen och ska bedömas utifrån sina handlingar, inte sitt ursprung. Wokeism har vänt detta på huvudet och skapat en ideologi där grupptillhörighet bestämmer din position i samhället. Om vi inte stoppar denna utveckling, riskerar vi att återupprepa historiens mörkaste kapitel – denna gång i progressiv förklädnad.

För att koppla min kritik mot trådsyftet:

Postmodernismens inflytande på wokeism har skapat en situation där människor inte längre vågar uttrycka kritik mot invandring eller kulturella skillnader, av rädsla för att bli stämplade som rasister eller extremister. Genom att relativisera sanning och objektivitet har postmodernismen skapat en ideologisk grund där alla kulturer anses vara lika mycket värda, och där all form av kritik mot andra samhällsmodeller eller traditioner automatiskt betraktas som förtryckande. Detta har resulterat i ett klimat av rädsla och självcensur, där obekväma sanningar undviks för att inte bryta mot den rådande moraliska doktrinen.

Wokeism har vidareutvecklat denna idé genom att ersätta den liberala idén om individuell ansvarighet med en kollektivistisk syn där människor bedöms utifrån sin grupptillhörighet snarare än sina handlingar. I praktiken innebär detta att vissa grupper ges en offerstatus som gör dem immuna mot kritik, medan andra demoniseras för att ha "privilegier" de aldrig själva valt. Detta har skapat en situation där politiker hellre inskränker yttrandefrihet och inför nya lagar som begränsar medborgarnas rättigheter, istället för att konfrontera de kulturella problem som uppstår i ett mångkulturellt samhälle.

När politiker inte vågar adressera problemen med parallellsamhällen, hederskultur, klanstrukturer eller kriminalitet kopplad till invandring, blir deras lösning istället att utöka statens makt över alla medborgare. Övervakning, inskränkningar i yttrandefriheten och lagar om "hets mot folkgrupp" används selektivt för att tysta kritik, snarare än att lösa de grundläggande samhällsproblemen. Den som påpekar att vissa kulturer är inkompatibla med västerländska värderingar blir anklagad för att sprida hat, medan de som faktiskt utövar förtryck och intolerans skyddas under förevändningen att de tillhör en "utsatt grupp".

Ett tydligt exempel på hur djupt wokeism har rotat sig i vårt samhälle visades i samband med skolskjutningen i Örebro. Omedelbart efter händelsen spreds narrativet att gärningsmannens motiv var högerextremism och invandrarhat. Men när det senare framkom att han i själva verket agerade i frustration över en planerad utskrivning från socialtjänsten, och att dådet sannolikt var en hämnd mot de anställda där, tystnade debatten snabbt. Plötsligt passade inte händelsen in i det etablerade ramverket av förtryckare och förtryckta – och intresset för att diskutera den försvann.

Detta skapar en farlig utveckling där staten inte längre ser det som sin uppgift att försvara de värderingar som byggt upp det västerländska samhället – såsom yttrandefrihet, jämställdhet och individuell autonomi – utan istället ägnar sig åt att tysta oppositionen genom lagstiftning och sociala påtryckningar. Följden blir att människor som vill ha en ärlig diskussion om invandring och kulturkrockar tvingas till tystnad, medan de verkliga problemen fortsätter att växa.

Om vi fortsätter på denna väg kommer vi att se en ytterligare förskjutning bort från frihet och meritokrati, mot ett samhälle där identitetspolitik och ideologiskt styrd lagstiftning blir normen. Istället för att lösa kulturella problem genom att kräva anpassning och assimilation, väljer politiker att övervaka och kontrollera den infödda befolkningen för att undvika konflikt. Det är en historisk parallell till hur totalitära ideologier som kommunism och fascism har använt statsmakten för att undertrycka oliktänkande, och det är en utveckling som måste stoppas innan det är för sent.

Jag måste säga att du överraskade mig en smula här. Den här ambitionsnivån var oväntad. Men jag antar att jag måste berömma dig för den.

Detta sagt så tror jag inte att detta är ett utdrag från en hemtenta du skrev för några år sedan. Riktigt så lågt kan inte standarden på våra universitet ha sjunkit. Dessutom avslöjar din posthistorik att du är en ganska ny proselyt i anti-woke-sekten, du använde uttrycket i ett inlägg första gången 2023. Att du skulle suttit och skrivit uppsatser om det "för några år sedan" verkar alltså inte sannolikt.

För att kort säga något om substansen i din "hemtenta" så har du helt fel i dina inbillade premisser. Samhället har inte blivit mer kollektivistisk. Inte i Sverige och inte i USA. Du kan inte peka på någon konkret politisk eller social markör för att vi i västvärlden skulle ha blivit mer kollektivistiska, tvärtom visar alla på att vi har blivit mer individualistiska.

Den gruppskyldighet du tror dig se finns helt enkelt. Eller nästan inte. Ironiskt nog är det antagligen bästa exemplet på gruppskyldighet idag, åtminstone i USA, den som anti-woke-sekten utövar mot alla de inte gillar. Alla från moderata republikaner och vänsterut är "radical left" och har en kollektiv skuld för samhällets problem och därför kan fråntas sina rättigheter eller till och med utplånas.

Sedan ett vänskapligt råd av mer generell karaktär. Om någon försöker få dig att hata något som inte finns så ska du dra öronen åt dig. För då bryr de sig antagligen inte så mycket om sakfrågorna utan vill bara få dig att känna hat och rädsla. Rädda och hatiska människor är nämligen enkla att styra.

Att woke och postmodernism inte finns är enkelt att bevisa. Det är bara att titta på hur många som kallar sig woke repsektive postmodernister. Eventuellt kan du hitta någon progressiv neger som tycker det är häftigt att vara woke och kanske finns det till och med någon övervintrad fransk filosof som kallar sig postmodernist. Men rent generellt är det inte uttryck som någon använder. De existerar knappt förutom som skällsord.

Det blir komiskt på riktigt om man tittar på vad postmodernism verkligen är. De första (och kanske enda) postmodernisterna var en bunt franska filosofer. De var alla före detta kommunister som hade tagit avstånd från kommunismen. De var anti-marxister av olika varianter. Dessa anti-marxister utvecklade teorier om hur objektiv sanning kunde uppfattas olika av olika människor. Och hur det upplevda kunde ha större betydelse än det verkliga (hyperrealism för att använda Jean Baudrilliards term).

Det komiska är att det här är en oerhört träffande beskrivning på Donald Trump och hela rörelsen runt honom som predikar anti-woke. Idag finns det inga större postmodernister än The Donald och hans gäng.