Svartsjuka och förlite tid

Jag och min pojkvän har varit tillsammans i lite drygt två år. Vi har haft ett jättebra förhållande och har alltid roligt ihop. Jag känner att han är personen som jag vill leva mitt liv med för jag mår så himla bra ihop med honom och han är verkligen en jättebra kille. Jag vet att jag är alldeles för ung för att bestämma att jag vill leva med honom redan (vi är 18 år båda två) och det säger jag inte heller men det känns väldigt bra med nästan allting förutom ett par saker..

1. Jag har börjat bli väldigt svartsjuk det senaste. Ja vet inte varför för jag vet att han älskar mig och han säger hela tiden att han inte har några känslor för sina tjejkompisar men jag mår ändå fruktansvärt dåligt varje gång han pratar med dem eller träffar dem utan att jag är med. Vad kan man göra åt det? Det hjälper ju knappast att han skulle låta bli att berätta för mig när han träffar dem och jag kan ju inte hindra honom från att prata med dem! Tips tack!

2. Sedan är det en till sak... Jag vill vara med honom hela tiden medans han vill vara mycket själv och hålla på med "sina" saker. Jag tycker inte att det är alls lika roligt att hitta på saker utan honom som när han är med men han har massa egna intressen som tar mycket tid... Själv gör jag inte så mycket på fritiden och tycker om att ta det lugnt och inte ha för mycket omkring mig medans han alltid har fullbokat schema. Jag tror även att detta kan bidra till det eftersom jag har min egen tid medans han inte har tid med "tid för sig själv".
Jag vill att han ska vara med på allting som jag gör samtidigt som jag även vill vara med på det han gör. Problemet är att han vill vara själv alldeles förmycket. Vad kan man göra åt det? Några tips?

Akta så att du inte kväver honom..

Har han fått dig att känna dig osäker på honom på något sätt? Eller varför har du börjat bli svartsjuk nu?
Fixa egna fritidsintressen. Ni har ju ändå varit tillsammans i två år! Efter två år började i alla fall jag vilja ha egentid. Efter fyra år vill jag ha konstant egentid
Så låt honom ha egentid och gör något värdefullt av din egen! Det är mitt tips.

Jag har absolut ingen anledning att vara svartsjuk men jag är det ändå och jag kan inte hjälpa det.. vill inte vara det

Nä, men då får du väl ta tag i det. Det är jättejobbigt för båda när någon är svartsjuk. Häng med honom när han träffar sina tjejerkompisar! Om det bara är kompisar borde inte det vara något problem.
Har du träffat dom?

jag är med ibland och jag har träffat alla.. men det är när han vill träffa dom själv och när jag inte kan följa med som jag inte mår bra.. en annan gång ville han tom sova hos en av dom (hon bor långt bort) och då passade det inte att jag följde med för allting var inte så bra mellan oss just då... är det konstigt att jag mår dåligt om han vill sova hos en annan tjej utan mig?

Haha NEJ! Vafan såklart det inte är.
Skulle min tjej vilja sova hoss någon kille, och jag dessutom inte fick följa med, då skulle jag inte ha någon tjej längre. Dumpad direkt skulle hon bli.
Sånnt kan man inte acceptera tycker jag.

Hm.. Det låter märkligt. Jag skulle känna att det var skumt. Inte bra att vara alldeles för naiv. Är det någon barndomskompis? Och framförallt: Är hon snygg?

Verkar som att du upplever det som att han stöter bort dig när han vill göra saker för sig själv. Om man känner så är det lätt att man blir lite osäker och det kan nog vara det som gör att du känner dig svartsjuk.

Du borde ta tag i detta snarast och "tvinga dig" att göra saker på egen hand, umgår med kompisar, hitta något spännande fritidsintresse eller liknande. Då kommer du också bli mer intressant i hans ögon, och få bättre självförtroende vilket leder till att du inte känner dig lika svartsjuk.

Lycka till.

Han säger att han inte tycker att det är någon skillnad på att sova hos en tjej eller hos en kille, att jag ska lita så mycket på honom så att jag ska känna mig bekväm i det.. Egentligen fick jag väl följa med men det var det att han aldrig frågade mig om jag ville så då kändes det inte som jag fick..
filofax: nej det är inen barndomskompis och det är nästan det som känns jobbigast.. han träffade henne efter han träffat mig! Frågan om hon är snygg eller inte spelar ingen roll.. han bryr sig inte direkt om utseendet..

Men vafan om han säger sådär, då måste du ju testa att säga samma sak.
Säg nåndag, "jo jag tänkte sova hoss crille i natt så at du vet, men det lungt vi är bara kommpisar alltså. Du litar väll på mig?"

Så får du se om han egentligen tycker att det e samma sak att sova hoss samma eller motsatt könet och att man ska "lita på varran så pass mycket" och allt det där tjaffset..

Skitsnack säger jag.