Konservatism är bara trams

Dessa båda doktriner är också mycket sympatiska och jag stödjer dom helhjärtat.

En filosofi som utvecklats inom akademin under dom senaste decennierna och som liknar konservatismen inte minst i dess motstånd mot liberalismen är kommunitarismen som är ett samlingsnamn för en rad läror:

http://en.wikipedia.org/wiki/Communitarianism

Konservatism och communitarianism har onekligen mycket gemensamt, möjligtivis är konservatism mer värdeorienterad vilket innebär att man kanske inte accepterar vilken kultur eller civilisation som helst.

ja men klassisk konservatism erkänner ändå att religionerna är viktiga för att förkovra befolkningen andligen. Respekten för religion är grundläggande även fast fundamentalism inte är förenligt med en måttfull konservatism.

En annan viktig aspekt där man kan jämföra ideologierna mot varandra är synen på staten.

Socialisterna vill ha en stark statsmakt som försöker omstöpa samhället genom att förändra dess institutioner eller starta nya institutioner. Det man kan kalla social ingenjörskonst

Liberalerna vill helt enkelt att staten skall vara så liten som möjligt, och att den inte skall lägga sig i människors liv.

Konservatismen skiljer sig från liberalismen i så måtto att de tror att staten har en viktig funktion att fylla. Men de vänder sig ändå mot socialisternas syn att staten skall ägna sig åt social injengörskonst. En konservativ vill ha en stat vars främsta roll är att understödja de naturliga gemenskaperna som växt fram genom historien.

Fortsätter på förekommen anledning

http://www.flashback.org/showthread...t=konservatism

den här tråden som trots dålig start blev rätt bra. Sägas bör att konservatism som politisk ideologi INTE HANDLAR OM ATT BEVARA, OAVSETT HUR SAMHÄLLET FÖR TILLFÄLLET ÄR BESKAFFAT. Låt oss slippa såna goddag yxskaft-kommentarer i fortsättningen.

Personligen tror jag att svensken är mycket mer konservativ än politikerna, och att konservatismen har stor potential som dessvärre är sorgligt underutnyttjad idag. Se t ex denna artikel om hur arbetarklassen är "höger" (konservativ) i sociala frågor:

http://robsten.blogspot.com/2007/06/...m-marsdal.html


Dessvärre har konservatismen blivit synonym med "rojalism, motstånd mot bögbröllop och aborter" och andra frågor som trots allt är rätt marginella. Dom är inga valvinnare. Vad man måste visa är att konservatismen är ett fullfjädrat ideologiskt alternativ till liberalismen och socialismen som inte minst engagerar sig i såna viktiga frågor som individens oberoende från staten, motstånd mot massinvandringen och multikulti-ismen, brottsbekämpning, etc.

Vidare anser jag att det endast finns ett större sant konservativt parti i Sverige - Sd. Kd platsar inte längre med sin abortpolitik, invandringspolitik, mm. Dom har starka och motbjudande socialliberala inslag.

Så länge som de konservativa värnar hierkarki och traditionell auktoritet, och inte "av medlidande" försöker motverka det som är nödvändigt, kommer de vara klokast av alla.

Det är utan tvekan en viktig del av konservatismen - en som Kd dessvärre offrat på PK-ismens altare.

Ljuv musik för mina öron. Och precis som du säger Grue så har SD förstått att verkligen muta in detta. Socialkonservatism med en progressiv fördelningspolitik. Det måste vara det enda vettiga. I ett sådant samhälle får alla ut något. Utom möjligen tokliberaler, sexualliberaler och socialliberaler...men å andra sidan...who cares?

Jo - problemet är inte folket, dom har i stora drag rätt vettiga uppfattningar. Problemet är att folket inte styr.

En annan sak vad gäller konservatismen är att det gäller att inte köpa socialisternas och liberalernas tudelning av den politiska skalan. En högerkonservativ som Strix och en vänsterkonservativ som du själv har mer gemensamt än vad som skiljer i dagens politiska läge där vi socialliberalismen har hegemoni. Det gäller att bortse från dom mindre skillnaderna som olika konservativa har sinsemellan och fokusera på likheterna. Att inte rösta på Sd pga att dom är "för höger" eller "för vänster" är att köpa den socialliberala verklighetsbilden där bidrag och skatter är dom enda viktiga frågorna. Speciellt irrationellt är det idag när skillnaderna i ekonomisk politik krympt ihop totalt medan politiken i sociala frågor ständigt når nya vansinnesrekord.