ibland känns det om jag går runt i en drömvärld. ingenting finns, ingen existerar. Hjärnan är bara en maskin. Tankar finns inte. Verkligheten är ett påhitt. Allt är en dröm osv
Om du menar känslan av att det känns som en dröm, fast man vet att man är vaken... Ja, den har jag vart med om. Man känner sig skitoverklig när man inte sovit på ett ex antal timmar.
För ett par dagar sedan vaknade jag halv fyra eller liknande. Öppnar ögonen och det är lite sådär skumt mörkt i rummet. Jag går och pissar och dricker lite vatten. Sedan går jag och lägger mig igen, ligger och funderar lite. Helt plötsligt känner jag hur jag ligger på något. Det piper och biter mig i handen. Jag skriker till och VAKNAR, det sista var alltså en dröm. Men i drömmen uppfattade och såg verkligen samma skumma mörker som 10 min innan. Där var det svårt att skilja på dröm och verklighet.
Man sitter och somnar in i sina egna tankar eller bara sluter ögonen och försvinner bort ifrån verkligeheten sen kommer man på att alla dessa människor finns runtomkring en, speciellt när man är väldigt trött.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!