Problem med rollspel

Antingen börjar han göra en ny gubbe eller så ger du honom en SLP att spela. Rollpersoner skall dock helst inte dö av att de snubblade på en pinne och bröt nacken eller att de blev ihjälstucken av en förolämpad bonne. När de dör ska det vara minnesvärt på något sätt, antingen genom att det är extremt, hjältemodigt eller att de dör av någon trivial anledning MEN i en pressad/viktig situation, förslagsvis placeras denna i slutet av en spelrunda när man är i eller närmar sig höjdpunkt eller "cliff hanger". Kan man inte placera det så och gubben ändå dör så skada honom rejält och döda den halvt medvetslöse i rätt situation senare.


Är ju det som är att vara SL, hur skulle det annars gå till?

Du kanske missförstår mig, jag lät dom medverka i en film där jag bestämde allt som skedde i stort sett. Tärningslag och egna val var något jag inte tog hänsyn till alls, jag formade det som jag ville. Det finns massor som följer äventyren slaviskt.

Låter som ett fall av bristande SL-fantasi, helt klart. Dels behöver uppdragen varieras och det kan i ärlighetens namn inte vara så svårt. Det borde ju finnas kidnappade barn att rädd, sällsynta djur att samla in mot betalning, politiker att lönnmörda, diplomatiska uppgörelser att sluta osv. SL får helt enkelt sätta sig ner och titta på mer film och läsa fler böcker och får lite inspiration.

Dels så behöver det finnas fler hinder. En vacker kvinna eller man som orsakar inre slitningar i gruppen, en sjukdom som drabbar en rollperson, nyheten om en mördad släkting som måste hämnas eller en karaktär som tröttnar på att hans reskamrater är knäpptysta zombieresenärer som inte visar känslor eller pratar med honom... Om de enda hindren är orcher som ligger i bakhåll händer det inget som stimulerar till bra rollspel.

Dessutom, har ni samma SL hela tiden kanske det är dags att SL får ta ledigt lite och vila upp sin fantasi.


Det låter på frågan som du vet svaret. Folk börjar ta sin roll på allvar och ägnar sig åt att spela sin roll, det är ju det rollspel går ut på. Har ni spelat med samma grupp länge kanske det finns spelare som har roller i gruppen som de fyller oavsett hur deras karaktärer är. Då kan det vara bra att ta in nya personer i gruppen så att rollerna måste omprövas.


Spela ett annat rollspel som är mindre kliché? Det är kanske inte en helt dum idé. Ni kanske helt enkelt spelat samma spel för länge?

Är du medlem på Sveroks forum? Du kan säkert hitta tips och inspiration där.
http://forum.sverok.se/

/Engelbreckt - rollspelare light

Det är vanskligt att skildra resor i rollspel. Antingen blir det transportsträckor som är jättetråkiga, eller så blir det till improviserade äventyr som är härliga, men tar tid från huvudkampanjen.

Jag använder resor till att:
1) Introducera spännande SLPer som dyker upp igen senare, t ex en pressad postryttare för armén som sitter och super. Det visar sig att han förlorat ett mycket viktigt brev, som spelarna hittar senare i kampanjen. Postryttaren söker upp dem och försöker ta tillbaka brevet.

2) Utveckla storyn. Spelarna ska deltaga i tornerspelen i staden Rivalkin eller något sånt. På vägen får de höra rykten om att de båda rivalerna Greve Moltge och King Edward båda har anmält sig och kommer göra upp under torneringen.

3) Ge stämning/känsla för världen. Mycket miljöbeskrivningar när spelarna färdas genom smala bergspass med hisnande utsikter, gamla ruiner av forna civilisationers vakttorn, och med antydningar till farorna som ännu kan vila där. Stjärnklara kvällar, lugnt karaktärsrollspel mellan spelarna. Om man hittar ett bra ämne som de kan diskutera, kanske ett mysterium som de funderar på, en öde bondgård till exempel. Med engagerade spelare kan den bli väldigt mysigt.


Om de inte tar det på allvar så är det lika bra att byta spelgrupp. Det är lite självutlämnande att spela rollspel på ett sätt. Man måste våga visa sidor av sig själv som man kanske inte är så bekväm med om man är en blyg natur, eller inte känner de andra så bra. Men om det inte går att hålla en bra dialog ens en gång är det inte någon idé att försöka.


Byt värld. Jag har till exempel arbetat på en värld som inte liknar något vi kör förut, som står på randen till industrialisering men samtidigt med många drag av tidig medeltid, folktro. Det står i kontrast till ett begynnande nationalstatstänkande i form av åsiktsförtryck, enighet under doktriner och propaganda genom den nya tekniken (stenciler, burkiga högtalare, marschmusik på vaxrullar). Det är tidskrävande att göra, men oerhört givande!

Riktigt bra tips du har givit här, skulle även vilja lägga in att en väldigt flexibel och bra värld är "Faerûn". Hoppas jag stavade det rätt. Det är i alla fall till D&D 3.5.

Visst innehåller det Alver och Orcher, men grymt mycket mystik och massor av bakgrundshistoria att bygga upp äventyr på. Mycket fakta om döda gudar, bortgågna Civilizationer, hjältars öden och Demoners ödeläggande av länder.

Helt underbar Dungeons & Dragons värld.

Brukar låta spelaren göra en ny karaktär, sen pratar han med SL en kort stund och SL försöker få in den nya karaktärern vid ett lämpligt ställe.

Så gör vi, alternativt om det inte finns tillfälle eller tiden är knapp så får han väl gå hem om han känner för det.

Ibland har vi flera karaktärer på lager som man ligger i hyfsad takt med de andra i EXp med mera.

Då kan jag rekommendera rollspelet Mutant : Undergångens arvtagare som vår grupp precis har börjat spela, perfekt om man har tröttnat lite smått på den gamla vanliga fantasy världen. Fruktansvärt roligt rollspel som i grunden är väldigt likt D&D men erbjuder en helt annan miljö att röra sig i.

Ni kan annars även testa att köra Götterdämmerung som är en lite annan värld, det är ett skräckrollspel som utspelar sig på 1700 talet. Där även vampyrer och sådant kan blandas in. Det är skapat av Riotminds(de som skapade DoD)

Ett litet SL-knep kan vara att ge ut belöningar (några extra erfarenhetspoäng eller dyl.) till spelare som spelar sin karaktär väl eller för att denne för handlingen vidare. Säg gärna det inför resten av spelargruppen så kan detta få dem att bli litet mer motiverade. Detta har funkat skamlöst många gånger.

Snubblade över ettpar dokument en gång i tiden som var underbart för att komma på intriger eller för att komma igång med äventyr, introduktioner osv. Mins bara att den hette ngt med "plot book" och fanns i två "upplagor" vid tillfället, vilket nu är 4-5 år sedan, tror jag har nåt av dem kvar som *.txt fil, ska kolla då jag kommit hem från jobbet.

En annan idé som jag brukar använda mig av är sättet man spelar på konvent, dvs skriva 4-5 karaktärer själv, och sen bygga upp ett äventyr 'kring' dessa karaktärer. Vet man vilka personer man ska spela med så blir det ännu roligare för då kan man anpassa karaktärerna mer mot personen som ska spela den. Lite mera "systemlöst" så att karaktärerna inte behöver snöa in sig så mycket på vilka färdighetsvärden de har och spela karaktären i stället, deras värden kan du själv ha gömt bakom SL skärmen så de bara slår sin T20 eller vad det nu är så vet du om de lyckas eller inte och kan beskriva på ett annat sätt händelseförloppet, har de tex 7 i att hoppa och han/hon slår just en 7:a så kan man beskriva att "Du hoppar och kommer med nöd och näppe över, flaxandes med armarna lyckas du precis komma på balans igen utan att trilla baklänges ner i ravinen."
Medans ett slag på 1-2 varit ett hjältepresterande hopp över där de landat med god marginal.