Frågor om hem-el och dyl tas här!

En anslutningskabel får ej klamras/förläggas fast oavsett om du har auktorisation eller ej.

Det har funnits regler som kunde tolkas som att skarvsladdar inte får klamras fast, men dessa har tagits bort, så det finns egentligen inget som hindrar det nu, förutom om tillverkaren av skarvsladden säger att just den sladden inte får klamras förstås. Det är dessutom bra om snubbelrisk och nötning på kabeln minskar.

Samtidigt har man förstås ett ansvar att kabeln inte blir överhettad, för de är ofta tunnare än motsvarande installationsledare, och om man har skarvsladden ihoprullad eller exempelvis inne i något rör kan den få dålig kylning. På det sättet kan klamring vara bättre.

Det gäller även att se till att kabeln inte skadas vid klammern om den utsätts för rörelser och dragkrafter där den går till någon flyttbar apparat. Det kan vara det besvärligaste att ta hänsyn till, för om kabeln nöts där och ledaren får tunnare area, så kan den bli överhettad, och det kan gå illa om kabeln ligger mot väggen där den blir överhettad. Det är ju värre än om kabeln nöts alldeles vid stickproppen, eftersom den normalt sett sitter i ett (vägg)uttag, och därmed hamnar en bit från lättantändliga material.

I vilken föreskrift hittar du det?

Det går inte att prata i så generella termer då det beror på kabeltyp. Tillverkarens anvisningar gäller för montage- och förläggningssätt. Det finns gott om flerledade gummikablar som är godkända för fast klamring.

Känns som om den gamla skrivningen i §32 i Gula boken lever kvar i fel tro.

Anslutningsledning och förlängningssladd är inte heller samma sak. Frågan här gällde förlängningssladdar.

Vad gäller för fast förläggning av förlängningskabel då? Ett vanligt argument man hör är att dom inte får förläggas som fast installation, att dom inte får dras genom hål där stickproppen inte passar osv.

Har inte sett något i en föreskrift som stödjer detta.

Det är en vanlig gammal fråga som lever kvar - "var står det?"

Det är över 15 år sedan föreskrifter handlade om sådana detaljer, det var på de glada böckernas tid med svenska färger (gul och blå).

Föreskrifterna från 2004 har enbart ett antal grundläggande säkerhetskrav. Principen är istället att en anläggning skall vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis för att ge betryggande säkerhet för personer, husdjur och egendom mot skada till följd av el. God elsäkerhetsteknisk praxis anses en anläggning uppfylla när den är utförd enligt svensk standard och de särskilda säkerhetskraven i föreskrifterna. Den standard som primärt avses är SS 436 40 00.

Förlängningssladdar, tillfällig lös kabel som inte enkelt kan demonteras i sin helhet, lösa grenuttag, kabelhärvor o.d. uppfyller inte det fetade. Visst, det förekommer i nästan var mans hem, men ingen besiktningsman godkänner det.

Jag skrev nog lite för kort och det har redan roddats i det ser jag, tillverkarens anvisningar gäller.

Tack för alla svar om spikklammer. Jag har läst och förstår lite bättre nu hur och vad jag kan göra med kablar och sladdar.

Hur menar du att en förlängningskabel, där man demonterat och återmonterat stickpropp/uttag för att trä den genom ett litet hål, inte är säkert mot elskador?

Nötningsrisk och klämningsrisk.

Dessutom ska en tillfällig istallation (vilket en förlängningskabel är) alltid direkt kunna demonteras i sin helhet, vilket inte går om den bara dragits genom ett hål och stickpropp/skarvuttag återmonterats.

Garanterad besiktningspunkt som sagt.

Ursäkta om jag är frågvis, men det här med tillfälliga installationer, var hittar du det? Ren nyfikenhet eftersom det är en vanlig anmärkning som du säger. Men rent krasst går det att utföra säkert. Det är ju som sagt det du skrev med tillfällig installation som det skulle falla på då.

Hej!

Arbetar som distributionselektriker och vill bara flika in med lite information gällande huvudsäkringar och jordfelsbrytare (JFB).

I vårt elnätsområde är det fastighestägarens ansvar att, vid fasbortfall, kolla sina huvudsäkringar och JFB. Ringer han till oss (både under ordinarie arbetstd eller jour) och vi kommer, kollar upp felet och konstaterar att det var huvudsäkring/ar eller JFB så debiteras han besöksavgift.

Vårt ansvar, som nätägare, är att rätt spänning med rätt frekvens kommer fram till passkontakter (PK) i mätarskåpet där huvudsäkringar och elmätare sitter. Allt som kommer efter huvudsäkringar och elmätare är installationselektrikers (inomhuselektrikers) arbetsområde.

Saknar man en fas så ska man kolla sina säkringar i "proppskåpet" samt huvudsäkringar i mätarskåpet. Att "ögat" (den lilla "pluppen" i mitten av säkringen) sitter kvar är ingen garanti på att säkringen är hel. Plupen kan ha fastnat kvar trots att säkringen är trasig. Byt alla tre säkringar om du inte vet vilken fas det handlar om. OBS! Vid byte av huvudsäkringar ska huvudbrytaren (sitter i mätarskåpet) slåss av. Detta för att bryta stömen och undvika ljusbåge när man skruvar ur/i säkringarna. Spänningen finns fortfarande fram till PK, men ingen ström flyter igenom säkringen i.o.m att man har brutit lasten i huset med hjälp av huvudbrytaren.

Är elen helt borta (alla tre faser) så ska man, i första hand, kolla sin JFB. Är den frånslagen så slå till den och kolla vad som händer då. Slår han ifrån direkt eller efter några sekunder, så skruva ur alla proppar i proppskåpet (elcentralen inne u hemmet), eller slå ifrån alla dvärgbrytare (automatsäkringar) om du har sådana istället. Därefter slår du till JFB och skruvar i (eller slår till dvärgbrytare om du har sådana) säkringar en efter en med några sekunders mellanrum. Löser JFB ut när du skruvar i en viss säkring så har du hittat vilken grupp i hemmet som strular. Lämna den säkringen ur (eller lämna dvärgbrytare frånslagen om du har sådana) och fortsätt med resten av säkringar. Tillkalla en inomhuselektriker för hjälp. I Jul-tider kan det hända att trasig utomhus julbelysning kan orsaka att JFB löser ut.

Detta ska man göra själv som fastighetsägare. Alla fel innan mätarskåpet tar vi hand om.