Lars Söderdahl alias Lillebror!

Att Astrid kände till det tvivlar jag starkt på. Hon var väldigt mån om barns rättigheter och emot all typ av våld eller kränkningar mot barn och andra svaga. Jag tror att detta flög helt under radarn, eftersom barns sexualitet och nakenhet sågs som något naturligt, som rentav skulle uppmuntras under denna epok. I sig är det kanske rätt, då det tidigare istället skambelagts, men det gick till överdrift på andra hållet och gjorde det förmodligen väldigt lätt för pedofiler att utsätta barn. Pedofiler flyger ofta under radarn än idag. De nästlar sig in och framstår ofta som oerhört bra med barn. När det uppdagas blir de flesta otroligt chockade och kunde inte för sitt liv ana att just den personen kunde göra så. Men efter att chocken lagt sig ser man ofta de subtila tecken och signaler som ändå fanns där.

Lars skulle kanske behöva prata med någon om vad han utsatts för och försöka få upprättelse. Men jag antar att skammen och skulden att få Astrids mästerverk att för alltid bli nedsolkad av detta gör det extra svårt. Men att se sin förgripare göra succé på olika sätt inom barnkulturen, samtidigt som man själv blivit en skugga av sitt forna jag borde också vara outhärdligt. Man kan ju bara spekulera i om fler barn blivit utsatta, risken är ju ganska stor då denna person arbetar just med barn, om än indirekt.

Om jag förstått rätt bor Lars idag på ett särskilt boende och är en mycket speciell människa, rentav elak? Jag undrar hur det kan bli så pass illa. Han kändes som en naturbegåvning som barn och otroligt duktig. Jag har läst på flera ställen att de vuxna fascinerades av Lars och hans talang, samtidigt som det också står att han var ett vilt barn. Jag får inte ihop personbilden av honom. Om han nu satte veranda scen och varenda replik, han ger dessutom i bild/film ett otroligt bra intryck som barnskådespelare i olika miljöer, känsloyttringar osv. Samtidigt beskrevs han som vild och som vuxen bor han på särskilt boende, beskrivs som något av en kuf och är otrevlig, rentav elak mot andra? Jag vet inte om jag missförstått något men jag får inte ihop det. Antingen hade han redan som barn en diagnos typ högfungerande autism (som man på den tiden inte visste vad det var) eller så har allt han gått igenom, även detta med Livets ord, påverkat honom något otroligt.

Jag har också tänkt på detta. För min del såg jag klippet i den nya Astrid-dokumentären på TV4 för bara några månader sedan. Jag blev konfunderad att se Lars på det viset och reagerade redan då på att han var obekväm och nervös. Jag tänkte också på att Staffan betedde sig annorlunda men i det läget tolkade jag det som att han, eftersom han ju spelat med Lars, hade en speciell kontakt med honom. Men jag reagerade som sagt på hela situationen som kändes obekväm rakt genom rutan.

Jag blev inte direkt chockad när Lars berättade. Redan som barn när man såg filmen så fanns det scener som kändes klart obekväma att titta på och samtliga var med Staffan och hans närgångna beteende mot Lars.

Man kunde känna av dessa otäcka vibbar redan som liten. Samma vibbar som man får i det där klippet från kärringjävelns 80-årsdag. Och jag tror fortfarande att Astrid fattade hur det låg till. Lars har hintat något om att hon minsann inte var så oskyldig som ytan gav sken av.

Förstår inte varför Lars skulle välja att bevara hennes rykte obesudlat framför att få den upprättelse han förtjänar. Barn är viktigare än gamla tanter som skrivit några böcker och som dessutom inte finns bland oss längre.

Nej, det där är en missuppfattning. Lars bor i en helt vanlig lägenhet och jag tror att han också är fullt normalbegåvad. Jag kan nästan bevisa allt detta för dig om vi tar det hela i PM.

Jag tror att han har ADHD med tanke på hur Janne "Loffe" Carlsson beskrev honom under inspelningen av Karlssonfilmen. Kan inte bekräfta detta tillstånd hos honom men gissar på god grund att det är så.

Jag tror inte att Lars skulle vara otrevlig mot dig, om du nu verkligen är ett fan av honom och av Astrid-barnen i övrigt. Var snäll mot honom bara och visa att du bryr dig på ett försiktigt sätt.

Själv orkar jag inte vara finkänslig eller diplomatisk mot någon som aktivt valt en så destruktiv väg som Lars är på i nuläget. Därav att det uppstått konflikter mellan honom och mig.

Kanske en vänligare själ kan få honom på rätt spår? Skriv till mig i PM om du vill veta mer i detalj hur du ska få kontakt med honom.

Vem fan är Carl?

Jag kände Lars. Vi gick på samma lekskola eller vad det nu hette och sedan i parallellklass under högstadiet (Wättingeskolan), och vi umgicks en hel del (har till och med sovit över hos honom) då vi bodde i samma område (Krusboda).

Larsa kunde vara smådryg, men inte direkt otrevlig. Han var en sån där snubbe man kan kunde prata flickproblem med. Att han skulle ha en ADHD-diagnos känns långsökt, men jag kan ha fel. Det fanns i alla fall inga direkta tecken på det och hans betyg var rätt okej efter 9:an. Han började på linjen Distribution och kontor i Kärrtops Gymnasium, där vi också gick i samma klass. Men jag hoppade av efter ett tag.

Lars var allt annat än vild, snarare tvärtom. När vi söp i 8:an var Lars oftast nykter. Har sett i tråden att några tror han kan vara gay, vilket så här i eftertankens kranka blekhet kan stämma. Larsa hade aldrig någon tjej under hela högstadiet – men han var omtyckt av tjejer.

Han var allt annat än en kuf, tills han blev kristen. Eller snarare tokkristen. Vet inte om det var livets ord eller vad det var, men han blev frälst i en nybyggd kyrka i Bollmora/Tyresö någon gång 1980. Efter det förändrades han fullständigt. Han slutade spela kort (till och med skitgubbe gick bort), slutade att lyssna på rockmusik med mera.

I samband med hans kristna tro drabbades han av acne. Hans kinder var täckta med rätt grov sådan. En gång på bussen satt Larsa och babblade om gud och hur han kunde hjälpa oss med allt. Min polare, Tobbe Stenström (RIP) (https://betterskatethannever.tumblr....t/174200993515) frågade då Larsa "kan inte gud hjälpa dig att bli av med alla finnar?"

1980 eller 81 blev han ihop med en tjej från kyrkan. Han kom hem till en gemensam polare och det var sista gången jag såg honom.

Jag kan faktiskt tänka mig att Larsa var gay, men inte vågade/skämdes för att erkänna det för andra såväl som för honom själv. Och att det var därför han sökte sig till någon galen församling som säkert skulle "pray the gay away" och därav hans relativt plötsliga (och urtrista tillika kristna!) flickvän.

Angående eventuella övergrepp. Om sådana har skett har han dolt det till 100 procent. Inget i Larsas beteende skvallrade om övergrepp. Han var en rätt stabil snubbe, tills han hamnade i Livets Ord eller vad de nu hette. Men, jag kan ha fel. Vad jag vet är att han förändrades helt och hållet i samband med att han blev frälst.

Han gick på Calle Flygare teaterskola i början av 80-talet. Det var ingenting konstigt med honom. Jättetrevlig och duktig.

Intressant med någon som faktiskt verkar tala sanning om Lars. Brukade han nämna sina skådespelarinsatser nångång?
Bodde du (och han) kvar där i närheten efter 1981? Vet du (eller någon du har kontakt med) något om honom idag?

Bodde själv i Krusboda / Björnmossegången.

Åkte buss med Lars en gång från Skanstull.

Babblade och ville konvertera mig,, 🤷‍♂️
Gick också på Wättinge.

Jagr var nog 6 år yngre än han

Jag flyttade från Krusboda 1980, har för mig att han bodde kvar något eller några år. Jag har kontakt med ett fåtal personer från Krusboda, men ingen av oss har pratat om Lars. Han liksom försvann ur allas medvetande några år efter att han blivit kristen.

Han pratade rätt mycket om skådespeleriet när de filmade Karlsson på taket, framför allt om någon scen där de var på Gröna Lund (vet inte om den kom med i filmen, har faktiskt inte sett den). Jag kommer däremot ihåg när Himmel och pannkaka började sändas på tv, de flesta av oss var överraskade över att han var med i den - något han inte hade nämnt.

Jag flyttade till Björnmosseg 1981 och då bodde han där fortfarande, han bodde också på Björnmosse cirka 150 meter från min familj.

Fy fan vad jag hatar och äcklas av denna vedervärdiga, ryggradslösa, lömska giftorm till människa.

Hade aldrig kunnat ana att någon eller något som höll en så kärt från barndomens ljuva år kunde frambringa ett sånt starkt förakt och rent rosenraseri som det faktiskt gjort hos mig under de senaste åren av ständiga manipulationer, trakasserier och rena hån från det fega as han visade sig vara.

Om det nu skulle finns några genuina personer i denna tråd som tidigare varit välvilligt nyfikna på ännu ett Astrid Lindgren-barn så vill jag starkt råda er samtliga till att hålla avstånd från detta störda fanskap.

För ert eget bästa, om ni inte vill få era heliga barndomsminnen lika nerpissade som mina blivit.