Citat:
Ursprungligen postat av lalle34
Han berättade att han dök upp i väntrummet 1 timme innan förhandling skulle hållas. Han tittade sej om kring för att hitta personer som stack ut från mängden(alltså folk som inte själva var där som åtalade) och i ett samtalsrum(finns ofta flera), med dörren på vid gavel, i anslutning till väntrummet satt det en herre i kostym och bläddrade i en bunt med papper. Min vän satte sej så nära som möjligt utan att gå in i själva samtalsrummet och började fejka att han tog i mot samtal. Dessa samtal såg för den oinvigde ut att gälla akuta tekniska och arbetsrelaterade kriser som bara min vän kunde lösa(i sin roll som konsult) han tog emot ca 10 "samtal" under 45 minuter. Och framstod förmodligen som oumbärlig för sin bransch för dom som hörde samtalen. Han löste alla "problem" och släckte alla "bränder".
När väl hans huvudförhandling börjar så är det precis som han misstänkte. Den välklädde mannen med papprerna i samtalsrummet deltar i hans rättegång, som ÅKLAGARE.
Min vän/bekant klarade sej helt ok(dagsböter) och detta gick ej utöver hans legala verksamhet. Han är personligen övertygad om att åklagaren fick en positiv inställning till honom(omedvetet eller medvetet) pga. hans "telefonsamtal" och att detta i sin tur ledde till att han fick bättre odds.
det kanske inte alls förhåller sej på det viset, men med tanke på hur manuipulativ och vältalig min bekant är så tvivlar jag faktiskt inte.
Innan nån börjar gasta, jag vet att det inte är åklagaren som dömmer, men det kan knappast vara en nackdel att åklagaren har en bra bild av den åtalade
Åklagarna har en extremt belastad arbetssituation - vad åklagaren som satt utanför rättsalen gjorde var att helt enkelt läsa sig in på det aktuella och andra mål (det är sällan åklagaren som går upp i rätten som också sammanställt stämningsansökan) - vilket är en rätt grannlaga uppgift. Förmodligen märkte han inte ens din kompis som satt och spelade teater.
Det finns inga enkla vägar för att "klara sig bra" i en rättegång - nämndemännen är visserligen lekmannadomare men lyssnar därför oftast på juristdomaren och denne (och nämndemännen om de är alerta eller erfarna) utgår nästan alltid ifrån bevisläge och juridisk praxis. Om den tilltalade sitter i trasor eller kostym spelar ingen större roll.
Det man aldrig skall göra är att kaxa sig eller spela dum i rättsalen - då tråkar man bara ut rätten. Är det något man skall lägga energi på så är det att övertyga rätten om att man numer försöker vara laglydig (om det är en engångsgrej eller man är oskyldig skall man övertyga om att man aldrig tidigare begått brott och inte tänker göra det i fortsättningen heller).
Att vara tyst i polisförhöret är inte heller i smart i meningen att åklagaren kan skjuta ner precis allt man säger med "varför sa du inte det redan i polisförhöret?".
