Fråga till Chemizten!

Hej Chemizten! För några år sedan brukade eller nästan missbrukade jag stora mängder Amfetamin. Nu förtiden har jag slutat med smörjan.
Det Amfetamin jag handlade några gånger (10g pg) hade följande konsistens. Påsen var varm och innehållet våt eller fuktigt och liknade till viss del små snö flingor för att efter några dagar omvandlas till små klumpar med en gulaktig färg. Det kan tillläggas att det var en jävla fart i det. Min fråga lyder: Var det helt färskt dvs ny tillverkat?. Vad har du för teorier om det hela.

Jag tror att det var rätt nyligen tillverkat men inte helt rent.
Om tillverkarna hade vart angelägna om att få fin kvalitet så borde dom
omkristalliserat det ur lämpligt lösningsmedel och därefter torkat det
med lämpligt torkmedel. (T.ex Kalcium Sulfat)

Att amfetamin gulnar beror på att det oxiderar.
(Som Stanley så riktigt nämde i en annan grupp)
Det borde dock inte på långa vägar oxidera så snabbt som du skriver,
men sur miljö kan ha påskyndat oxidationen.

Slutsats:
Amfetaminet du fick hade syrarester kvar och var kanske även utspätt
med olämpligt material. (som fungerade som oxidationmedel)

Tilläggas bör kanske att Amfetamin egentligen är en ofärgad Olja
(Kokpunkt 203 grader)
Men av förklarliga skäl sälj den i form av dess salt.
Vanligast Amfetaminhydroklorid eller amfetaminsulfat.
(Vitt, amorft pulver)

Jag tror snarare att affet innehöll för lite syra, så att säga, dvs att det jämviktade i påsen mellan sin fria, basiska "oljeform" och saltformen. Kan inträffa om man labbar stökiometriskt, dvs utan syraöverskott i neutraliseringen (saltbildningen). Detta löses inte med omkristallisering i ickeprotoniska lösningsmedel.

Tilläggas kan att denna "oljeform" i praktiken alltid är gulfärgad och inte ofärgad, endast mycket ren olja saknar färg. Jag har aldrig sett så rena synteser att ofärgad produkt bildas.

Ett stort tack till dig chemizten och Poppe för era bra svar. Håller ifrån skiten,för eller senare när man blir riktigt "pundig" så slutar det hela i rättsalen.

Poppe:
Jag har sett flera synteser med helt ren olja.
(Knoevenagel syntesen + LAH-red.)

Förstår inte varför tillverkare fortfarande går via fenylaceton, då det är
sån koll på alla inblandade kemikalier. :-)

Ok Chemizten, jag får böja mig för sakkunskapen. Får väl erkänna att LAH gör mig lite darrig..... ;-)

För övrigt är det ju väldigt svårt att spekulera i varför ett pulver har en viss beskaffenhet. Lösningsmedelsrester kvar kan ju också förklara klibb och kladd. Annars får väl gåtan hänföras till de olöstas skara....

Poppe:
Ja det är kanske nåt man skulle doktorera på.
(även om dom skulle slå bakut på institutionen :-)

Annars skulle anledningen till att hans amfetamin klibbade sig kunna bero på att amfetamin-HCl är hygroskopiskt -> det drar åt sig fukt och klumpar sig, amfetaminsulfat gör inte det (iaf inte lika mycket).


Stan

Det spelar ingen roll hur rent och fint amfetaminsulfat labbet än har producerat. Det ska ALLTID passera genom ett antal led av slemmiga fingrar och märkligt kopplade CNS.
Vips så har man slutligen en produkt som kan vara grön och förmögen att joddla, eller som i fallet *Undrande* beskrev, klumpig och gulaktig.

Att det skulle vara "för lite syra tillsatt" verkar inte troligt eftersom lösningsmedlet som kristalliseringen utförs i antagligen skule hålla kvar amfetaminbasen i lösning.

Jag tror att svaret ligger i den säkert spännade blandningen av fyllnadsämnen.

Jag har hittills inte sett en org syntes som ger 100% utbyte av amfetamin. Med anra ord får man alltid med slaggprodukter av något slag. Det är därför man destillerar eller på annat sätt isolerargodiset från skräpet Poppe.

För att göra någon avundsjuk kan jag berätta att jag sett en syntes som gav 99.83% utbyte av amfetamin enl GC/MS......Hi Hi!!

Chem