Jag sprang in på en jazz-krog under Viva Sounds nu i helgen där jag hann med att höra de sista två låtarna av
Klara Goliger: Mjukt men kompetent singer/songwriter-stuk med tjej på piano, och lätt kompat av lite bekanta på bas/trummor/cello.
Vad som dock fick mig att fastna vad det sista spåret de körde, som jag inte hittar bland
Klaras material på Spotify? Det var en lite längre, mer melankolisk, sak som nästan påminde om Sonic Youths lugnare stunder i hur den byggde upp till ett magnifikt crescendo mot slutet? Önskar jag kunde hitta den låten, för man märkte att hela krogen helt plötsligt höll käften under den för att därefter bryta ut i flera minuters applåd när den var över.