Ålders-, kulturskillnad och en jävla soppa :/

Ja det är klart, har inga som helst avsikter att ljuga om min ålder; det vore bara barnsligt. Men jag tror både du och jag är överens om att det inte alltid är så lyckat att börja skylta med sin unga ålder för en äldre tjej precis i början... det där snacket "dissar hon dig för åldern var hon inte värd att bli tillsammans med ändå" gäller i de absolut flesta fallen INTE första dejten.

Jag uppger naturligtvis min ålder nästa gång hon medvetet frågar om den


Haha ja, man måste ju skriva inlevelsefullt om det ska ge någon rättvisande bild


Låter lovande, man får hoppas att det är en lika öppen person jag har att göra med. Det är härligt när man kan prata om allt. Inte för att just jag har någon vidare erfarenhet av detta men redan under första träffen med henne snackade vi ju ganska öppet och det kändes ljuvligt.


Nja, lite orolig har man ju alltid rätt att vara för sådana saker i början. Nu däremot, när jag insett att hon insett åldersskillnaden och hon trots detta brutit upp med den andra killen hon träffade antagligen för att fokusera på mig, känns det säkrare. Vi har inte setts sedan första träffen i fredags förra veckan men pratat en hel del med varandra på telefon. Det ska bli intressant imorgon kväll

B-b-b-b-bump

Dags för en liten uppdatering... Igår träffades vi igen, jag kom till hennes boning vid 19-snåret, vi åt den mikroskopiska mängd mat hon precis gjort när jag kom (inte undra på att hon är smal), chillade en stund hos henne varefter vi gick på bio tillsammans. Sett till helheten tycker jag träffen var riktigt lyckad! Hon verkade trivas väldigt bra och det gjorde jag med. Hon tog t o m initiativet att pussa mig på kinden ett par gånger, utan att jag uppmuntrat henne

Under filmen höll vi varandra i hand och smekte varandras underarmar. Det var först efter filmen när vi var på väg ner i tunnelbanan som den där känslan av att allt gick som på räls fick sig en törn. Hon sa att filmen påminde henne om någonting –*åldersskillnaden oss emellan (någon filmfantast kanske kommer på vilken film vi såg). Hon frågade explicit hur gammal jag var. Naturligtvis var jag ju tvungen att svara lika explicit: 20. Hon var förvånad, helt klart. Jag frågade till och med om hon var förvånad. Ja, visst var hon det. En alldeles särdeles obekväm tystnad följde i rulltrappan ner mot perrongen. Jag kysste henne på kinden, hon gav mig en kyss tillbaka och log.

I väntan på tåget satt vi nära varandra på en bänk. Jag sa lite försiktigt att "Age is just a number you know..." Hon verkade helt klart ha reagerat med en mildare känsla av genans. Jag var tydligen 1 år äldre än hennes lillebror.. Jag klandrar henne inte. Det är löjligt att påstå som en del här gör att "gruvar hon sig över åldersskillnad då är hon ändå inte något att ha". 99 tjejer av 100 hade reagerat likadant som den här tjejen. Det handlar inte om vad för en personlighet man har att göra med – det handlar om normer. Tror inte hon tog det så hårt. Hon sa att hon inte ville "vara till hinder för mig". Naturligtvis skulle hon inte vara det. Jag sa att det egentligen inte är en så stor grej, jag menar, 7 år är ju inte så himla märkvärdigt. Jag sa till henne att det bara vore dumt att låta en siffra förstöra, att man kunde försöka iaf – något hon verkade tycka lät klokt. Vi skulle hur som helst ses igen på tisdag, träna tillsammans faktiskt ute i löparspåret. När vi skiljdes åt bedömde jag det som att hon helt klart hade fått sig en tankeställare när jag sa hur gammal jag var, men att hon ändå fattat ett sånt tycke för mig att hon nog inte skulle låta denna trivialitet avsluta det vi påbörjat.

Allt gick perfekt, är perfekt, utom denna lilla detalj. Hon verkar gilla mig, jag gillar definitivt henne. Tror det är sunt att låta den här åldersgrejen sjunka in lite hos henne tills nästa gång vi ses. Frågan är hur jag går vidare härifrån... Vad bör jag tänka på nästa gång vi ses? Tycker ni jag ska ta upp saken, försöka prata med henne om det igen? Eller bara låtsas som ingenting?

Vi har inte kyssts "på riktigt" än heller Bör jag låta henne ta det initiativet? Om inte, hur ska jag veta när tiden är inne? HJÄLP MIG

Om du tycker hon verkar fundera över det men inte tar upp det själv kan det vara på sin plats att ta upp det igen. Från vissa perspektiv är åldersskillnaden på 7 år mycket mer än en trivialitet, från andra inte. Eftersom hon själv sagt att hon tyckte det gick fort tidigare (när du visserligen var mer på än du verkar varit därefter) bör du ge henne tid att ta det steget själv. Du kan ge henne hintar (inte muntliga) om att du hellre skulle pussa henne på munnen än kinden men att pressa henne kommer inte sluta i något positivt. När tiden är inne måste du känna av själv, kanske kommer något intimare ögonblick där det passar bättre.

Låter som det gick väldigt bra. Det kanske blev lite wierd med åldern men det hade bara blivit jobbigare om du hade väntat till nästa. eller nästa gång. Och hade du ljugit när hon frågade hade du varit stekt. Så du gjorde det enda rätta - hon gav dig helt enkelt inget alternativ.

Fan brorsan, chilla lite med kindpussarna. Låt hon pussa dig på kinden men ge henne ingen tillbaka. Håll henne på halster lite, få henne att förstå att en man som du inte nöjer sig med halvportioner.

Om du vill kyssa henne på riktigt måste du först vänta till det känns rätt (dvs inte i ICA-kön). Känns det bra, tystna, titta ner i marken snabbt och sen tittar du henne rätt in i ögonen. Inte le, se vanlig ut. Om hon inte vänder bort blicken på 2-3 sekunder så go for the kill.

Men du får känna efter så att stunden känns rätt, du ska inte gå och stirra i hennes ögon hela tiden. Och ta modet till dig -got to be in it to win it. Och fokusera inte så mycket på att göra det när ni skiljs, typ vid dörren. Det är så väntat att båda lätt blir lite nervösa.

Och uppdatera! Tisdag kväll, rätt hem till datorn. Lycka till!

Om inget annat hjälper så ta med dig ett gäng polare, spöa henne rejält och sen gängknullar ni henne. Som jag uppfattat det så verkar det vara arabisk kutym.

Så.. hur gick det igår?

BUMP! Vi kräver en uppdatering!