Delar nu min version av "barnläkarfallet".
Den åtalade läkaren var givetvis helt oskyldig. Hon råkade befinna sig på fel plats vid fel tid.
Läkare vid neonatalen Solna stack med infekterad kanyl in i Linnéa Litbos hjärna via fontanellen i samband med utskrivning. Chefsläkaren hade spridit falska uppgifter massmedialt om en hjärnskada som inte var i närheten av den hon påstod. Man nödgades ge Linnéa den skada hon påståtts ha.
Chefsläkaren hade ersatt professor Hugo Lagercrantz, efter att han manövrerats bort 2004.
Hon var inte i närheten av den kunskap som krävdes för att lösa interna problem i verksamheten.
# Linnéa Litbo mördades. Det var ett klassiskt medicinskt mord.
Jag hade blivit tilldelad att göra en skötning på Linnéa när hon var 24 timmar gammal.
Syftet var att lura mig att begå misstag för att skada min trovärdighet, för att tysta kritik som jag framfört inom organisationen via kanaler som jag tilldelats. Mera om detta i min blogg.
Hela denna tråd är del i en psykologisk operation avsedd att förflytta fokus.
Linnéas utlämnade föräldrar polisanmälde att Linnéas hjärna "försvunnit" på en vecka.
Ultraljud innan hemgång hade visat samma bild av hjärnan som tidigare.
MR efter inläggningen på BIVA visade att hjärnan var försvunnen.
Linnéas mor var kunnig undersköterska och mycket omsorgsfull mor. Föräldrarna anmälde.
Ingen utredning inleddes men obduktion gjordes... Man "råkade" hitta en "dödsdrog".
"Används i USA vid avlivning av dödsdömda..."
Syftet med uppgifterna i media var att skapa drama, att väcka starka känslor.
"Planteringen" av tiopental i ett blodprov flyttade fokus från föräldrarnas fråga.....
Närvarade någon utanför RMV vid den obduktionen?
Föräldrarnas fråga manövrerades bort av hastigt tillsatt advokat.
Mammans blogg, som kunde ha givit viss vägledning i orsakssambanden, stängdes hastigt.
Läkare vid neontalen hade stuckit in i hjärnan via fontanellen med nål infekterad, troligen med ESBL-bildande klebsiella, den dag Linnéa skrevs ut. Samma hade gjorts när Linnéa var en månad gammal.
Hon hade kommit ur respirator förvånansvärt snabbt. Det bevisade att man ljög om graden av hjärnskada. Föräldrarna utsattes för enorm press att gå med på "avslut". De sa nej.
Linnéa levde vidare, hon åt tidigt på nappflaska. Hon åt fullt när hon skrevs ut.
Barn med svår hjärnskada kan inte suga.
En nyligen anställd läkare från annat land, inte neonatolog, anmodades att skriva i epikrisen att Linnéa Inte fick tas tillbaka till sjukhuset "vid försämring".
Planeringen var att Linnéa skulle dö i hemmet av apné orsakad av svullnad av hjärnan, att omfattande hjärnskada skulle "upptäckas" som skulle skyllas på mig.
Den chock jag fick när jag såg Linnéa, och hörde en kollegas kunskapslösa babbel, var värre än chocken när polis kom till mitt hem klockan 03, den 7 mars 1975 och meddelade att min mor, far och 18 årige bror dött i trafikolycka. Idag inser jag att kollegans "babbel" kan ha varit del i konspiration.
Jag beslutade mig för att kontakta Rikshospitalet Oslo nästföljande dag och börja pendla dit.
"Det blir inte bättre, det blir bara sämre hela tiden", tänkte jag.
Jag hade minivilla i Stuvsta som jag skulle kunna sälja. Mina barn hade flyttat hemifrån.
Över tid skulle jag kunna söka tjänster i USA. Jag har amerikanskt sjuksköterskecertifikat.
En kusin till min far var pensionerad professor vid University of Rhode Island.
Jag ville till Boston för att bli specialist på tillämpad NIDCAP.
Jag lämnade salen springande efter skötningen av Linnéa. Jag hade satt en perifer venkateter utan problem, för injektion av läkemedel. Min kollega ropade tillbaka mig och bad mig tillreda natrium/ heparin lösning till två barns arteriella infarter. Jag försökte säga nej. Hon vädjade.
Jag trodde senare att jag inte hade läst på ampullerna med Addex natrium 4 mmol/l, som jag greppat i hast, i stället för Natriumklorid 9 mg/ml. Jag var ursinnig på mig själv. Över tid såg jag vid flera tillfällen, i flashbacks efter mardrömmar, de två ampullerna och deras text. Min hjärna hade "stängt ner" helt och hållet. Jag hade ansvar för att det skulle finnas en färdigställd akutplats den natten. Jag klarade inte att genomföra det, Jag satt i en dryg timma i soffa i personalrummet, utan att kunna resa mig efter skötningen av Linnéa. Mina ben bar mig inte.
Minst fem läkare och minst fem sjuksköterskor hade begått misstag i Linnéas vård under hennes 24 första timmar. Trots att Linnéa fått blod minst två, kanske tre gånger var ultraljud inte gjort på hennes hjärna - åtminstone påstod min kollega det. Hon sa att en ungersk underläkare förkastat rutinen att alltid undersöka hjärnan vid akut blodförlust, med argumentation om koagulation. Den läkaren hade inte den kompetens som krävdes för att förkasta en rutin som neonatologer enats om nationellt, troligen tidigt 80-tal, kanske tidigare.
Ytterligare. Min iva specialiserade kollega uppmanade mig att ge antibiotika i navelvenskatetern. Hon sa sprudlande att sjuksköterskor med iva specialisering lyckats få läkares godkännande att bryta rutin i Linnéas fall. Hon var ännu inte utsatt för stick. Det innebar att de sjuksköterskor som dittills givit antibiotika och andra droger, alla hade flushat inotroper i central ven.
Total parenteral nutrition och dopamin samt dobutamin infunderades tillsammans. Enligt skriven rutin ska blodtryckshöjande aldrig tillföras tillsammans med andra vätskor. Flödet får inte rubbas på grund av risken för att blodkärl brister i Circulus Willisi hos för tidigt födda barn.
En av mina hypoteser är att man haft för avsikt att lura mig att ge antibiotika i venen, och sedan anklaga mig för att ha brutit rutin. Jag vägrade det. Genom att jag, chockad, råkade göra misstag "på egen hand", som jag själv insåg och anmälde, hade jag hela tiden kontroll över situationen.
Idag är arbetsteorin, på grund av att en lögn framkommit 2024, att man placerade mig på Linnéa med avsikten att ge mig skulden för hennes hjärnblödning.
Jag hade sökt tjänsten som vårdchef 2007.
Jag hade avslöjat i intervju med två överläkare att jag hade stöd utanför avdelningen.
JAG HADE ARBETAT SEDAN MIN ANSTÄLLNING 1996, MED ATT FÖRSÖKA INITIERA HÖJNING AV ALLA SJUKSKÖTERSKORS KOMPETENS TILL AKADEMISK NIVÅ.
JAG HADE SETT DET GÖRAS I INNOVATIVA JÖNKÖPING, SAMT LINKÖPING, 1981-96.
År 2004 hade jag bett en lektor i omvårdnad, anställd vid Karolinska institutet, att handleda ett projekt jag planerat sedan 2001, på min fritid. Överläkarna sa att de inte hade kallat fackliga företrädare till intervjun med mig. Jag var inte aktuell för tjänsten eftersom jag "saknade stöd".
Jag avslöjade då att jag hade stöd. Jag var i förberedande studier sedan 2004, till doktorandarbete.
Jag hade 2003 letat efter handledare till ett projekt avsett att lyfta alla sjuksköterskors kompetens från gymnasial nivå, till den nya akademiska nivån, och 2004 fått spontant erbjudande om handledning till doktorsavhandling av lektor vid Karolinska institutet och professor vid Folkhälsomyndigheten.
Jag bemötte alla anklagelser i fallet Linnéa, vid falsk beskyllning 2009, och efter att två månader gamle Casper mördats 2010, och jag anklagats för mord av två skrikande överläkare inför fyra vittnen.
Våren 2011 spred Socialstyrelsen massmedialt att man skulle misstänka att jag var psykiskt sjuk för att jag påförts tre Lex Maria på tre år. Jag hade bevisat att de två sista var helt falska. De läkare som skrev falska anmälningar på mig har aldrig utretts.
Jag begärde muntlig förhandling med Socialstyrelsen inför öppen rätt i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Socialstyrelsens psykolog kom inte och bevisade det hon spridit om mig i media.
Jag bevisade i korsförhör med runt 12 personer, en psykiatriker, att jag är en mentalt frisk visselblåsare som sannolikt utsatts för komplotter för att tystas. Jag vann i HSAN och i Förvaltningsrätt och Kammarrätt, dit Socialstyrelsen överklagade. Min seger torde vara unik i världen.
Hösten 2011 kontaktades jag av en person knuten till denna tråd. Jag kände inte till Flashback då.
Jag varnades för att nytt angrepp inletts mot mig.
Det ledde till att jag började försvara mig via bloggen barnsjukskoterskans.blogspot.com
https://barnsjukskoterskans.blogspot...rige-1996.html
Bloggen är vilande sedan november 2023. Den är skriven med olika sinnesstämning.
Vissa inlägg borde raderats men jag har inte hunnit.
Jag annonserade bloggen i Dagens medicin, i inlägg som berörde mig, vid ett tillfälle 2011.
Det ledde till att anklagelserna mot mig på DM:s hemsida upphörde, så vitt jag minns.
Min dotter sattes under övervakning av en professor vid samma tid som Linnéa mördades.
Det har handlat om att hindra att min dotter fått visum till USA.
Hon är sedan 2010 doxad med mängder av falska dokument, reellt utsatt för identitetsstöld av personer anknutna till dem som påförde ordinär psykiatripatient, personan "Thomas Quick".
År 2010 utsattes min dotter, enligt åklagare i Seattle, för det värsta rättsövergrepp de amerikanska myndigheterna sett drabba annat lands medborgare av eget lands beskickning.
Min dotter har utsatts för minst sex mordförsök. Ett sjunde är pågående.
Clozapin användes i Paris 2012, och det används nu. Jag misstänker samma beställare. Bevis finns.
Sex vittnen har avlidit.
Stockholms polischef Mats Löfving utredde 2022 brott mot barn på Karolinska, och mot min dotter.
Min dotter hade vädjat till två artister om hjälp. Omständigheterna kring Löfvings död är okända.
Artisternas advokat bevittnade mordförsök 2023. Advokaten är död.
Ett socialt ombud från patientorganisation påstods ha tagit sitt liv en månad efter att han fått insyn.
En man som bevittnade medicinskt mordförsök 2020-21, erbjöd hjälp. Han är begravd på hemlig plats efter att han sänt nödrop vi Facebook som indikerade mord med palliativ teknik.