producentöverskott

kan ngn förklara för mig hur man kommer fram till att PÖ i den här figuren ska vara Z-X? Hur ska man resonera? Se sida 8 i länken nedan.

http://www.iei.liu.se/content/1/c6/1...ning%201-3.pdf

Tänk på att det står ∆PÖ, d.v.s förändring i PÖ, inte att PÖ=Z-X. Figuren handlar ju om en situation där priset förändras, och vad som händer då.

vad är PÖ innan förändringen? Hur definerar man PÖ? Hur ser jag i kurvan vad som är PÖ?

När man presenterar sina resultat i CBA så skiljer man mellan en intressentkalkyl och realekonomiska kalkyl. Exemplet nedan ska illustrera utvärderingen av en prissänkning på en marknad. Priset sänks från P0 till P1. Följden av detta blir att kvantiteten på marknaden ökar från Q0 till Q1. Om man ska utvärdera detta och göra en så kallad samhällsekonomisk kalkyl av prissänkningen så kan man göra det antingen enligt principen för intressentkalkylen eller enligt principen för den realekonomiska kalkylen. I intressentkalkylen tittar man hur olika intressenter påverkas, ofta i termer av KÖ och PÖ. KÖ kommer till följd av prissänkningen i det här fallet att öka med X+Y. Om sätter in bokstäverna A respektive B i ursprungliga och den nya jämviken så man man säga att KÖ utgörs av P0ABP1. PÖ är skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vilka kostnader de har. Från början var produktinen Q0. PÖ kan vi då hitta som P0AQ0, (skillnaden mellan P0 och ner till MC). När priset sjunker till P1 ökar kvantiteten till Q1 så får vi PÖ som Z. Sett i termer av PÖ så har ju PÖ ökat med det överskott man får på produktionsökningen, dvs. Z, men det har ju samtidigt minskat därför att för den första biten Q0, så har man ju fått minskat pris från P0 till P1. Så sammanfattningsvis kan vi säga att KÖ ökar med X+Y, PÖ förändras med Z-X och totalt sett kan vi säga att vi fått Y+Z.

När vi gör realekonomiska kalkyler ska vi resonera i termer av hur resurserna används. Det som är intressant i det här fallet är att vi har en produktionsökning. Då frågar man sig vad den här produktionsökningen kostar samhället totalt sett respektive vad vinner samhället totalt sett. Då resonerar man som så att värdet av den ökade konsumtionen (man gör en uppskattning av konsumenternas betalningsvilja) är hela ytan under efterfrågekurvan, men bara för från Q0 till Q1. Då lägger vi alltså till Y+Z+W som värdet av ökad konsumtion. De ökande produktionskostnaderna är bara ytan under MC-kurvan., m.a.o, W. Skillnaden mellan värdet av ökad konsumtion och ökad produktionskostnad är Y+Z. Det borde egentligen stå minus W, men man fattar ändå att nettoeffekten är Y+Z.
Den realekonomiska kalkylen känns nationalekonomiskt nära, man pratar om resursanvändningen, men de kalkyler som Vägverket och Banverket gör bygger just på intressentkalkyler.

PÖ = Det företaget får i betalning (intäkter) - kostnader
Brukar även kallas rörlig vinst då de fasta kostnaderna inte är inräknade i MC.

Intäkterna = rektangeln som går från P1 till Q1 (såld kvantitet * pris)
Kostnader = rektangeln under MC till Q1
PÖ = intäkter - kostnader (kvadraten över MC upp till priset)

När priset sänks från P0 till P1 så tjänar företaget rutan Z men förlorar rutan X
Nettoeffekt av prissänkningen är alltså rutan Y som blir KÖ och Z som blir PÖ = välfärdsvinst

Skulle företagen tillämpat marginalkostnadsprissättning där pris = MC hade det således inte existerat något PÖ utan allt ovanför priset hade varit KÖ.

Kan ni hjälpa mig på denna?

Ett företag funderar på att omedelbart lägga ned sin verksamhet i en kommun. Företaget är beläget i en liten glesbygdskommun med vissa arbetslöshetsproblem. Om ett år kommer dock ett nytt företag till kommunen. Detta företag kommer att överta de lokaler som det nuvarande företaget utnyttjar. Man menar därför att det vore lyckligt om företaget skulle kunna fortsätta sin produktion ytterligare ett år. Förhandlingar pågår mellan kommun och företag om ett ekonomiskt bidrag på 4 miljoner kr för att få en sådan lösning till stånd.
Företagets egen kalkyl visar nämligen på en förlust på precis 4 miljoner kr, enligt nedan:

Intäkter

Försäljningsintäkter 40 miljoner kr
Totala intäkter 40 miljoner kr

Kostnader
Löner 20 miljoner kr
Lokal 6 miljoner kr
Material, energi 18 miljoner kr

Totala kostnader 44 miljoner kr

Av lönekostnaden består hälften av kostnader för arbetskraft som hittar annan sysselsättning till likvärdig lön i kommunen, medan andra hälften omfattar arbetskraft som under året antas vara arbetslösa och erhålla en statligt finansierat arbetslöshetsersättning motsvarande 80% av lönen. (För enkelhets skull bortses från sociala avgifter, så kallat lönekostnadspålägg).
Lokalen hyr företaget från kommunen. Den kommer att stå helt tom under året om företaget direkt lägger ned sin produktion.
Inkomstskatten utgör 50% av lönen, hälften går till staten, hälften till kommunen. Även arbetslöshetsersättningen är beskattad enligt samma principer.
Uppgiften består i att göra en samhällsekonomisk kalkyl över projektet: Företaget skall fortsätta sin produktion ett år till med hjälp av ett kommunalt stöd på 4 miljoner kr. Gör dels en realekonomisk kalkyl, dels en intressentkalkyl. Välj själv vilka olika intressenter som är aktuella. Se att båda kalkylerna ger samma totalresultat!

En lönesänkning med 4 miljoner lär vara på sin plats.