SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Varför heter det oväder?
Värt att påminna om: Ur Principerna för nyspråk

Vidare kunde ett ord - i princip varje ord i språket - ges en negativ betydelse med hjälp av förstavelsen "o-" och understrykas med förstavelsen "plus-" eller ännu starkare "dubbelplus-". "O-kall" betydde sålunda "varm", medan "pluskall" och "dubbel-pluskall" betydde "mycket kall" och "sträng kyla".
...
Av det föregående framgår att det var praktiskt taget omöjligt att på nyspråk uttrycka kätterska åsikter annat än på en mycket primitiv nivå. Den som ville visa sig som kättare kunde naturligtvis använda grova ord och hädelser. Det fanns exempelvis möjlighet att säga "Storebror är ogod". Men detta påstående som för ett renlärigt öra skulle låta som en självfallen absurditet kunde inte ha stötts med en logisk argumentering därför att de erforderliga orden inte stod till förfogande...

(George Orwell: 1984)

Det heter oväder för att det är motsatsen till bra väder. Eftersom vi inte talar nyspråk (om väder åtminstone) så behöver vi inte kalla bra väder annat än väder.

Oväder är också ett väder, men vad som är bra väder är högst subjektivt. Lite intressant ändå att du upplever nedanstående som fungerande information:

- Hur blir vädret i morgon?
- Vad jag kan se på SMHI:s sidan verkar det bli väder.

Dns ledarsida (11/1) trummar ut ”Det handlar dels om att använda sig av phonics – alltså den ljudningsmetod som enligt vetenskapen fungerar för att få de allra flesta barn att knäcka läskoden.” Varför har de missförstått vad läsande innebär? Varför har de missförstått den historiska alfabetiseringsprocess mänskligheten genomgått sen födelsen av homo sapiens sapiens? Varför låtsas ledarskribenten på DN om att vetenskapen står enad bakom flummet PHONICS/BRAVKOD? Varför glömmer de t.ex. bort det svenska språkets resa från runskrift, den äldre väsgötalagen, Gustav Vasas Bibel (1541) och Bibel 2000 (2000)?

Det var inte ett av mina bästa inlägg, men oväder är förstås aldrig solsken, 20 plus och vindstilla t.ex.

En lätt överdrift. Vår art uppstod för cirka 300 000 år sedan. Skriften uppfanns av sumererna för drygt 5000 år sedan. Sant är dock att den tidiga skriftens logogram inte lämpade sig för ljudning.

Det tog typ hundra år innan man lät vissa logogram representera ljud?

Ja, kilskriften utvecklades till en stavelseskrift. Detta komplicerades dock av att den tidigt kom att användas både för sumeriska och akkadiska, som inte alls är besläktade språk. Samma tecken kunde därför ljudas både på sumeriska och akkadiska, beroende på sammanhanget.

Ja, de skriftlärde; de läskunniga; de litterata i den akademiska eliten kunde redan läsa när de över tid utvecklade stavelseskriften (en tusenårsresa). ”Ögats skriftspråk” ger stöd för att (över tid) utveckla tecken till ”örats skriftskriftspråk”: piktogram > piktogram/logogram > piktogram/logogram/fonogram. Tar vi ett ytterligare ett tusenårssteg (c:a 1000 f.kr.) har människans språkliga förmåga utvecklat skriftsystemet till det första alfabetet (konsonantskrift; fenicisk abjad). År 1541 standardiseras svenskan för första gången i utgivningen av Gustav Vasas Bibel på basis av den tidens alfabet (dvs de antal år det tog att sammanställa den, c:a 1523-1541).

En redan läskunnig akademisk elit kokar över tid ihop texter som en statisk akademisk elit (vi, du och jag) inbillar sig att en icke läskunnig person ska kunna ljuda sig fram till betydelsen av. När det i själva verket förhåller sig precis tvärtom: den icke läskunnige måste göra exakt samma utvecklingsresa som den akademiska eliten har gjort över tid!

Den kunskapen saknar tyvärr ledarskribenten på DN (11-13/1/2025).