Citat:
Ursprungligen postat av
Mr.Sweden
På minussidan kan nämnas flitigt röka av mer exotiskt slag, där står jag själv fri.
Sexuellt umgänge med 13 årig flicka, där kan jag tyvärr inte säga detsamma.
Jasså, minsann. Där har vi den.
Där står nog ingen fri.
Men, tack för det, flashback levererar!
Det är tråkigt att höra, naturligtvis.
Följdfrågorna tornar givetvis upp sig likt ett somrigt stackmoln...
Hur har de uppgifterna framkommit, hur länge sedan var det, hur gick det för barnet i fråga, hur har han lyckats manövrera sig ut ur det.
I vanlig ordning tystas sådant ner, och särskilt nu, när hans eftermäle ska bestå av hyllningar.
Det är fascinerande, hur kan döden vara det bästa karriärbeslutet en artist någonsin kan göra?
De flesta har ju till och med tolererat inskränkningar i yttrandefriheten, en av våra mest värdefulla rättigheter, för att i gengäld underlätta upptäckt av barnpornografibrott. Hur mycket det egentligen skyddar barnen från att utsättas för övergrepp i praktiken är naturligtvis en annan sak, för brotten fortsätter bevisligen, även om förövare lagförs i större utsträckning nu än förr.
Där har vi den filosofiska frågan om hur mycket straff och risk för upptäckt påverkar benägenheten att begå brott. Sedlighetsbrott i allmänhet, anser jag, är ju i högre grad kopplade till förövarens känslomässiga impulser än en kalkylerad bedömning av risken att åka fast.
Sakförhållandena runt sexuellt utnyttjande över huvud taget förtjänar att belysas. Och det kanske är det dags att utvärdera "Me Too".
I det här fallet är det även relevant vilken utsträckning har kulturen propagerar för att ung är vackert, oskuldsfullt är sexigt osv... dvs underförstått att småflickor är höjden av kvinnlig fägring- och hur mycket detta framkommer i PP's artistiska gärning.
Mitt första intryck av Reggae'n var egentligen att den ägnar sig åt homofobi, som en del av samhällskritiken. När jag tänker efter, så kommer jag att tänka på Chuck Berry...
Den svarta kulturen tog nog med sig en del av 60-talets hyllning av ungdom.