Minns ni Södertäljefallet?

Nu finns Scharnbergs bok på nätet.

http://www.fajaf.com/blog/?p=1783&more=1&c=1&tb=1&pb=1

http://ingrid-carlqvist.blogspot.com...atanister.html

om Södertäljefallet bla.

http://www.nyhetsverket.se/nyhet/3828/

Max scharnberg i debattext

Jag snubblade över skriverier om det fallet nu ikväll. (Jag var nog själv lite för ung för att observera det när rättegångarna pågick). Efter diverse googlande har jag fått en ganska tydlig bild av vad det sägs att flickan har berättat om sekten ifråga. Dock hittar jag inget om hur det framkom, hur gammal hon var när hon berättade, hennes familjeförhållanden, varför hon bodde i fosterfamilj, hur rättegångarna gick till, vad som vad de fällande bevisen, vad det har blivit av flickan förutsatt att hon ännu lever osv.

Jag undrar alltså om någon vet mer om det fallet. Har sökt efter en tråd på Flashback men inte hittat någon?

Hennes fostermamma skrev en bok om fallet "Vem vågar tro på ett barn", hon "flickan" är vuxen i dag - akademiker skyddad ID - Jan Giliout bland annat har tagit heder och ära av henne - en journalist skrev en mkt intressant intrervju/reportage med henne för DN. Kan försöka hitta artikeln om du vill

FAKTA I SÖDERTÄLJE-FALLET FINNS PÅ INTERNET FÖR GRATIS NEDLADDNING
Du kan i själva verket få mycket god kunskap om Södertälje-fallet, och alla de s.k. bevisen där. Huvudboken har jag själv skrivit:
Max Scharnberg (2009): Textual Analysis of a Recovered Memory Trial Assisted by Computer Search for Keywords.
Det är den bok som Uppsala Universitet brände (fast man fick inte tag i 40% av upplagan). Boken är numera tillgänglig på Internet, dels som html, och dels för gratis nedladdning i pdf-format.
http://www.yakida.se/max/start.html
http://www.yakida.se/max/maxbok.pdf
Boken börjar med en omfattande tidtabell på 29 sidor, där man kan se att "Elvira" (som jag kallar henne) inte hade några minnen av något som helst övergrepp förrän efter lång indoktrinering. Dator-tekniker visar också att fostermodern Birgitta Allmo "visste" allt vad Elvira hade upplevt flera månader eller veckor innan Elvira själv visste det. Detta är naturligtvis bevis för att det var fostermodern som uppfann och indoktrinerade alla övergreppet.
Max Scharnberg & Bo Edvardsson har vidare skrivit ett sammandrag av denna bok, på 25 sidor. Det finns på Digitalt Vetenskapligt Arkiv, på svenska, engelska och danska, och kan även nedladdas gratis.
På International Network of Freud Critics finns dels nyss nämnda sammandrag, och dels en redogörelse för turerna kring universitetets bokbål.
- - -
En motbok har skrivits av Elviras fostermoder Birgitta Allmo (2008), Vem vågar tro på ett barn? Södertälje-flickan och verkligheten. Enligt Allmo är i stort sett alla Elviras berättelser sanna – däribland att hon har varit med sin far i Polen och köpt upp barn som skulle ritualmördas i Stockholm. Enligt Elvira ingick i mördarsekten bl.a. (dåvarande) hovrättsrådet Peter Rosén och hans dotter Moa Axelsson. Deras namn finns redan i tryck (dock inte i min bok), så därför avslöjar jag ingenting nytt genom att upprepa dem här.
Jag rekommenderar alla att läsa båda böcker och göra sin egen bedömning av vilken som består av vetenskapliga analyser och vilken som består av överspända fantasier.

TEXTANALYS: ATT KOLLA FAKTA, STÄLLA IHOP DEM, OCH JÄMFÖRA DEM
Jag skall illustrera hur jag arbetar. Elvira var 15 år när polisanmälan gjordes. I det första polisförhöret säger hon uttryckligt att hon inte har några minnen av sexuella övergrepp. Men fostermor Allmo har vid flera tillfällen, både tidigare och senare, gjort gällande att Elvira inför henne har berättat, att hon sedan 10-årsåldern har skaffat unga pojkar till faderns påstådda homosexuella pedofili. Detta har Elvira aldrig bekräftat. Det enda hon vet om faderns homosexuella partners är att en medelålders man vid ett tillfälle drack kaffe med familjen.
I sin bok hon skriver Allmo på sidan 163: "Socialsekreterare Brundin … återupprepar det redan under rättegången dementerade påståendet, att Elvira fått ta hem småpojkar till [fadern] som utnyttjat dem sexuellt."
När jag har påpekat att Elvira aldrig har berättat detta, skriver Allmo nyligen på Monica Antonssons blogg: "Helt korrekt farbror! Aldrig någonsin har något sådant påstående yttrats i något enda sammanhang. Det står för en fatal misstolkning från socialtjänsten av offrets egna berättelser, i ett mycket tidigt skede av utredningen och är troligen en sammanblandning av två helt olika uppgifter: 1) det berättande barnet uppger att hon på faderns anmodan hade till uppgift att vara tilldragande på ”andra killar”.
Finns det någon möjlighet att ta reda på om Allmo talar sanning i boken och på bloggen? Ja.
Socialtjänstens tredje polisanmälan gjordes 1992-04-28 av M Bäckström/Birgitta Dimander, och på sidan 3 står det ordagrant: "Elvira har även för kontaktmamman berättat att hon fått hjälpa pappan att skaffa småpojkar." Socialtjänsten skulle självklart ha åberopat Elvira själv, om det var hon som hade berättat detta. Elvira skulle också ha åberopats, om socialtjänsten hade missförstått någonting annat som hon sagt. Men istället ser vi att Bäckström och Dimander åberopar "kontaktmamman" = Birgitta Allmo som källa. (Detta hembesök äger dessutom rum en vecka förrän Elvira förhörs av polisen och säger att hon helt saknar minnen av övergrepp. Vidare har hennes incest-terapeut Hellis Sylwan i polisförhör sagt att Elvira inte berättat några händelser förrän efter det första polisförhöret. Vid tiden för detta förhör hade Sylwan haft Elvira i behandling i två månader.
1992-04-29 överlämnar socialtjänsten en mycket utförligare anmälan till polisen. Den har endast undertecknats av Dimander. Men i den står: "Marion Bäckström-Eriksson besöker familjen Allmo 92 04 22 för att påbörja en familjehemsutredning. Hon får då information om vad Elvira berättat för Birgitta Allmo. Elvira har sedan 10-årsåldern på pappans begäran tagit hem småpojkar som han sedan utnyttjat sexuellt." Återigen är det Allmo och inte Elvira som åberopas som källa.
Det första polisförhöret av Allmo äger rum 1992-04-29, dvs. dagen efter det förhör av Elvira i vilket Elvira inte hade något minne av sexuella övergrepp. På sidan 114 står det: "som Birgitta tolkat Elvira då hon berättat har hon även blivit uppmanad av pappan att klä sig utmanande, i princip vara lockbete för att ta hem killar.
Vilka motiv kan Allmo ha till att ljuga om småpojkarna? En närliggande förklaring är att detta är en av de mycket få historier som Allmo misslyckats med att indoktrinera hos Elvira.

NURI KINO's INTERVJU I DN
Ack Herregud, skall vi nu också få höra om Kinos intervju av Elvira? Intervjun är endast intressant därför att Dagens Nyheter har skrutit med det stora journalistiska arbetet som lagts ned av NK & DN. Men tyvärr så har detta stora arbete inte innefattat en undersökning om huruvida Elvira sagt det samma till Kino, som hon sagt till polisen.

SAGAN OM NÄR OCH VARFÖR ELVIRA FICK SKYDDAD ADRESS
Ja, det inser vi väl alla, att det var synd om stackars Elvira, som inte ens fick leva i fred, utan som ständigt hade ett damoklessvär hängande över huvudet.
Den orsak som hon (och Allmo) åberopade som skäl till att hon behövde skyddad adress, var att en vittnespsykolog skrev ett brev till henne och föreslog att de skulle träffas att diskutera vad som hänt. – – Det är emellertid klart att vittnespsykologen inte kunde göra oplanerat besök vid Elviras lägenhetsdörr. De som kan mer juridisk än jag, säger att vittnespsykologen i så fall skulle begå ett brott som heter "övergrepp i rättssak".
En skyddad adress skyddar sällan mot post. Brev o.dyl. kommer fram i vilket som helst. Men när Elvira (1) hade fått ett brev denna vittnespsykolog, och inte hade besvarat det, då var hon ju tillräckligt säker på att hon inte skulle få några flera brev från samma psykolog.
Elvira begärde absolut inte skyddad adress i omedelbar närhet till angivna brev.
- - -
Det är dokumenterat när hon ansökte om och fick skyddad adress. När hennes farmor var 93 år gammal trodde myndigheterna att hon var döende. De informerade släktingarna. Södertälje-faderns syster i Grekland kom till Stockholm för att ta avsked.
Det är inte viktigt att farmor faktiskt dog så mycket som tre år senare. (Jag bör väl veta det, ty jag spelade orgel vid hennes begravning.)
Men vid ett tillfälle ringde Södertälje-fadern till modern, och då var både Elvira o och den grekiska systern närvarande. Det var den grekiska systern som lämnade över telefonen till fadern. Detta var första gång som Elvira och fadern talade med varann sedan kan frigetts från fängelset. Det var den dag som Elvira fick reda på att fadern arbetade på en resningsansökan.
Den omedelbart följande dagen begärde Elvira och fick skyddad identitet.
Datum för ansökan och beviljad skyddad identitet är offentliga uppgifter, som vem som helst kan kontrollera med ett mejl eller telefonsamtal till myndigheterna.
Den som så föredrar får gärna tro att Allmo inte bidrog. – Men i själva verket: därest det blev resning och en ny rättegång, så var det ett bra vapen att framföra att stackars Elvira var så rädd för fadern och hans vänner, att hon tvingats använda skyddad adress.

Fan Max... Har du suttit som medlem sedan 2009 för att till slut
ta bladet från munnen och sjunga..

Väntat så länge på att någon skulle ställa frågan.. och nu till slut så.

Grattis!

Men varför brände dom din bok?

Tror du glömt berätta att du var nära vän med farsan...nu är denna tråd förstörs