Väldokumenterade könsskillnader
________________________________________
Då könsskillnader ofta debatteras här på forumet har jag gjort en kortare sammanställning på de mest väldokumenterade könsskillnaderna från primärt naturvetenskapliga discipliner som biologi, neurovetenskap, genetik och fysiologi men även från exempelvis psykologi och etnografin. Urvalet har primärt varit metastudier eller deskriptiva statistiska undersökningar. Fördelen med metastudier (där man slår ihop all forskning på området) är att de ökar objektiviteten och anses vara ett av de starkaste stöden man kan ha. Vidare kan man i regel studera om det skett skillnader över tiden och om effekterna är kross kulturella.
Några vanliga invändningar:
Du kan inte använda dig av gruppskillnader för att uttala dig om en enskild individ från denna grupp. Bara för att gruppen har ett högre medelvärde betyder inte att just en specifik person från gruppen har det.
Om du jämför med exempelvis längd så betyder inte ”män är längre än kvinnor” att ”ALLA män är längre än ALLA kvinnor” bara att det, i det här fallet är 30 män som är 170 cm för varje kvinna som är 170 cm och 2 000 män som är 180cm för varje kvinna som är 180 cm (Vilket är medellängd för män). Därför är alla invändningar av typen ”Jag känner en kvinna som är längre än de flesta män” totalt meningslösa eftersom det förväntas finnas sådana exempel i olika utsträckning. Och nej, hon blir inte en man bara för hon är 190 cm, det betyder bara att det är betydligt ovanligare än att en man är 190 cm.
Vidare gäller även invändningen ”Det är större variation inom grupperna än mellan grupperna” även längd men det gör det ju inte mindre meningsfullt att tala om att men generellt är längre än kvinnor.
Om det finns en skillnad mellan två grupper så betyder inte detta att den ena gruppen är mindre värd än den andra eller att man kan använda detta som ursäkt för att diskriminera individer från denna grupp.
Vad det däremot betyder är att vi kan förklara varför utfallet i samhället ser annorlunda ut mellan två grupper utan att det behöver vara fråga om diskriminering (även om det kan vara det). Om grupperna inte ser exakt lika dana ut från början så kan vi inte heller förvänta oss att utfallet blir exakt lika dant även om de får samma behandling.
”
Hotet från Stereotypen” är en vanlig invändning mot skillnader i testresultat. Beror oftast på feltolkningen att man tror att man kan få den underrepresenterade gruppen att prestera bättre. Det gör man inte, man kan få dem att prestera sämre på meningslösa prov, inte betydelsefulla. Källa: Sacket (2004) "On the Value of Correcting Mischaracterizations of Stereotype Threat Research". Faktum är att om man lägger till ett ekonomiskt incitament och gör samma test försvinner den negativa effekten för kvinnor men i stället ökar skillnaden genom att män presterar i snitt 18 % bättre. Källa: Levitt et al (2008) "On the Value of Correcting Mischaracterizations of Stereotype Threat Research". Avslutningsvis visar en genomgång av forskningen om “Hotet från Stereotypen” att bara en bråkdel uppnådde kraven för vetenskaplig standard. Källa: “Can stereotype threat explain the gender gap in mathematics achievement and performance?” se även:
http://www.youtube.com/watch?v=iJAOltce6jI
Listan är uppdaterad (för den som sett den tidigare).
•
Män och kvinnors personlighet skiljer sig ung. enligt ”stereotypen”: Metastudie på 23 000 personer från 26 olika kulturer. Skillnaderna är konstanta över alla kulturer och STÖRRE i mer jämställda länder. Ytterligare en metastudie på över 17 000 personer från 55 olika kulturer bekräftar detta. Källa: “Gender Differences in Personality Traits Across Cultures: Robust and Surprising Findings (2001)” och “Why can't a man be more like a woman? Sex differences in Big Five personality traits across 55 cultures (2008)”
•
Killar och tjejer behandlas lika när de är små: 172 studier på 28 000 barn visar att killar och tjejer behandlas ungefär lika, de får lika mycket uppskattning och uppmärksamhet, stöd och värme, föräldrarna ställde samma krav och var lika stränga, kommunikationer var lika rak och tydlig. En ytterligare metastudie (bara på kommunikation) bekräftar denna studie med undantaget att de hittade stöd för att mammor pratar mer med flickor och ger flickor mer stöd och uppmuntran än pojkar. Det sista var tvärt emot vad som brukar påstås. Källa: Parents´ differential socialization of boys and girl: A meta-analysis s.267-269 (Lytton & Romney 1991 ) och Moderators of gender effects on parents' talk to their children: a meta-analysis (1998)
•
Män har något högre snittintelligens: 57 studier på 80 000 personer visar att män har ung. 5 poäng högre IQ. Låter inte så mycket men det skulle göra, allt annat lika att fördelningen blev 55 % vs 45 % vid antagning. Ytterligare studie på 100 000 personer bekräftade detta. Skillnaden uppstår efter 16 år ålder mannens hjärna växer ikapp kvinnornas och blir ung. 100g större vilket motsvarare 4 miljarder fler grå hjärnceller. Källa: Sex differences on the Progressive Matrice: A meta-analysis (2005) och Males have greater g Sex differences in general mental ability… (2006)
•
Mäns intelligens har större spridning: 6 stora, representativa undersökningar på över 250 000 människor visar att män har större spridning kring medelvärdet (mer begåvade, mer obegåvade) i 35 av 37 olika tester. Källa: Novell & Heges 1995.
•
Män är mer riskbenägna: 150 studier på 100 000 personer. Källa: Byrnes, Miller, & Schafer (1999) Gender differences in risk taking: A meta-analysis. För en review se Fessler (2010): “Madmen: An Evolutionary Perspective on Anger and Men’s Violent Responses to Transgression”
•
Män har bättre Spatial rotation, perception och ”visualisation”: (detta korrelerar med mattematisk problemlösning) 256 studier på 100 000 personer. Källa: Voyer, Voyer, & Bryden (1995) Magnitud of sex differences in spatial abilities: A meta-analysis and consideration of critical variables. En nyare studie på 200 000 personer från 53 nationer visade sig att skillnaderna ÖKAR i jämställda länder, tvärt emot vad ”Social Role theory” hävdar. Källa: Lippa et al (2008). “Sex Differences in Mental Rotation and Line Angle Judgments Are Positively Associated with Gender Equality and Economic Development Across 53 Nations”
•
Män är mer intresserade av teknik (0,94) och kvinnor av människor (-0,68): Metastudie på över 500 000 personer visar stora skillnader mellan könens intresse (science, technology, engineering, and mathematics vs artistic, Social and Conventional). Skillnaderna har varit konstanta sen 1930-talet! Källa: Men and Things, Women and People: A Meta-Analysis of Sex Differences in Interests (2009) <- - skillnaderna kan förutspås redan när barnet ligger i fostret d.v.s. långt innan någon social påverkan. Källa: Simon Baron-Cohen´s: Prenatal Testosterone in Mind (2004)
•
Män är bättre på matte: 254 studier på 3 miljoner personer. Skillnaden uppstår efter 16 års ålder när män får mer testosteron och större hjärna. Källa: Hyde, Fennema, & Lamon (1990) meta analysis. Studie på 20 000 slumpvis utvalda Amerikanska barn visar att skillnaden uppstår i alla socio-ekomiska klasser, i alla etnicitet, i alla familjekonstellationer, i både privata och kommunala skolor. Ingen skillnad om flickorna bor i familjer där mammorna jobbar med matematik eller bor i mer eller mindre jämställda områden. Källa: Levitt (2009) “An Empirical Analysis of the Gender Gap in Mathematics“
•
Män uppvisa ytterligare stora skillnader jämfört med kvinnor i 22 % av de 124 undersökta variablerna i genusfeministen Janet Shibley Hyde´s stora genomgång av 46 metastudier på könsskillnader på över 5 miljoner försökspersoner. Källa: The Gender Similarities Hypothesis (2005) Hyde har dock blivit kritiserad för att utesluta flera studier som uppvisar stora könsskillnader och inte sortera variablerna i biologiskt relevanta kategorier. Källa: Richard A. Lippa:The gender reality hypothesis (2006)