Mani av AAS?

Påbörjade första kuren för lite mer än 3 år sen. Märkte rätt snart hur saker förändrades, blev mer energisk att göra vissa saker, kände mer aggression i mig (positiv till en början), men inget extremt i början. Senare kurer började jag köra högre doser, och när jag 3 månader in i min andra kur slängde in 50 mg dbol om dagen (+körde 1g testo), kände jag mig helt annorlunda. Jag märkte direkt när jag slängde in dbol hur allt kändes annorlunda, kändes som att hela min värld var inuti en box, och jag kände mig full av nån slags lugn aggression. Nu råkade det vara så att jag hade en sak som gjorde att jag (i detta fall hade jag anledning om man säger så) var riktigt jävla förbannad och mådde lite dåligt, som hade skett några dagar innan jag slängde in dbolen. Hade lite extrema sexfantasier med, inget sjukt eller förbjudet, men allt skulle vara så hårt, kunde sitta och runka som ett djur om jag såg en riktigt sexig röv. Tyvärr var libidon väldigt låg när jag inte var i det djuriskt kåta stadiet. Ang. den där lugna aggressionen, kan jag se på vissa bilder hur jag såg ut som nån slags rysk badass torped som bara ville döda alla. Hade lite psykopat-aktig blick på vissa bilder från den här tiden.

Jag kunde även fixera mig som fan på saker, vill inte gå inte på så mycket detaljer om detta, men tex, en sak har jag varit extremt fixerad på senaste året, tills jag slutligen löste det hela, och sen kunde släppa det bara och sluta bry mig. Dvs. tankefixeringar. Mycket av detta beteendet satt kvar flera månader efter avslutad kur med.

Märkte det kur #3 med, som började med Dbol, hur jag från dagen efter jag tagit det, kändes världen helt konstig. Allting var som att jag var inuti mitt eget huvud, hela världen kändes lite mörk på något sätt, ibland ljust fast att allt var så instängt. Nån slags riktigt sjuk känsla jag kände i slutet och efter min första testokur: var uppe ofta på nätterna under den här perioden, var ute och promenerade ibland, jag såg allting väldigt klart, men allt var tomt, som att man vandrade ensam i helvetet eller nått. Kan även se bilder på mig själv hur jag såg ut att se allting på ett lite annorlunda sätt, där allting var på liv och död.

Kur #3 fortsatte med Testo och varade i ett helt år, och slutet av den var nog en av de skummaste perioderna i mitt liv. Hade lite sömnbrist ibland där, har svårt att sätta mig in i hur jag såg allt där, men kommer bara ihåg att jag levde typ 99% i mitt eget huvud och gick bara runt med massa negativa och destruktiva tankar hela tiden. Här var jag genuint aggressiv och hotfull ifall någon verkligen stod ivägen för mig.

Har känt igen mycket av mig själv hos andra som kurat, ibland har det varit så tydligt så när man mött en sån på krogen har man bara nickat, för man känner igen varandras blickar typ. Är först nu 3 månader efter sista kuren (är färdig för alltid) som jag börjar förstå allting och hitta tillbaka till mitt gamla jag. Samtidigt har min personlighet utvecklats extremt av detta, i synnerhet vad det gäller målmedvetenhet och fokus. Mycket värre är alla som går ner sig genom att dricka alkohol varje helg, vilket gör dom passiva och fördummande, medan detta åtminstone iallafall för mig pushat min ambition. Vet att tråden blir rätt skum, men försöker bara beskriva det ganska sjuka tillstånd jag hamnade i. Jag har ingen psykisk sjukdom förövrig, bortsett från att jag är rätt introvert.

Det sänker väl kortisol mycket vad jag förstått, och felreglerat kortisol verkar ha ett samband till maniskhet när jag kollar lite studier. Inte jättekoll på alla psykologiska termer, men jag har beskrivit hur jag kände mig i tråden. I mitt fall fanns det faktorer som bidrog (sömnbrist och förälskelse i en viss kvinna), fast dessa hade funnits ibland innan med, med skillnaden att jag inte hade känt detta maniska tillstånd. Finns det nån koppling mellan AAS och maniskhet?

Träning kan göra dig manisk.
Du tar AAS för att växa ännu mer, vilket leder till att du blir mer manisk och får storhetsvansinne.

Jag tror säkerligen att AAS har en koppling till det hela.

AAS har en koppling, det var inte heller låga doser du låg på. +1g testo är saftigt. Tog du något annat än testo och dbol? Men dina reaktioner var väldigt starta tycker jag, men vi alla är olika antar jag. Jag har själv legat på max 700 g testo ew med dbol, och jag "känner" i princip ingenting.

Sedan kan det övriga livet också ha att göra med allt. Personlig utveckling. Hur gammal är du? Har du råkat ut för något i livet? Ny flickvän? Nytt jobb? Etc.

Tror träningen har mest inverkan typ, jag blir ofta lite mer aggressiv om jag tränar o te.x dricker mig redlöst full. Kan börja bråka med alla. (tränar o dricker inte samtidigt) Hade en skada o va ifrån gymmet ett tag, alla kompisarna sa att jag förändrades helt. Jag blev lugnare o mycket mindre aggressiv. Jag tar inga aas alls..men ändå har det stor effekt på mitt humör o temperament.

När jag låg på 62,5mg dbol (+ det jag ligger på nu) så blev jag otroligt narcissistisk fick liknande känslor som dig, den "lugna aggressiviteten". För mig var det som att jag var helt enkelt in control!

Kände mig som den mest badass snubben som vandrat på jorden helt enkelt.

Jag får ett extremt välmående på lägre doser (runt 40mg) men märkte att jag blev lite psyko när jag ökade. Dock verkligen inget okontrollerbart

Var skönt att hoppa av dbolen kände jag. Den gav mig så mycket effekt att det kändes som om jag hade hoppat av prepp helt när jag slutade, för jag blev normal i skallen och det extrema monstertrycket försvann.

AAS har med hög sannolikhet påverkat dina episoder men att du blev som just DU blev beror på hur din hjärna är funtad.

Det låter inte som att du var särskilt hälsosam psykiskt innan kuren.

Testa Tren så ska du få se att din maniskhet & Tankefixeringarna du hade på dboll inte ens är en droppe i havet haha

Mvh

Japp narcissistisk som fan blev jag. Hela min roid-period präglades av ett enormt ego, där jag blev mer och mer medveten om min potential, samtidigt som egot fuckade upp mig rejält.


Hur jag var innan har garanterat väldigt stor betydelse. Hade varit deprimerad 1½ år tidigare, det hade utlösts av att jag hade insett av att jag var på fel gymnasieprogram, sen hade jag en extrem vilja att utvecklas i allt börjat. Hade lite uppochner perioder under en tid då jag försökte finna mig själv. Och när jag var 18 började jag gå ut på krogen som fan, hade ju varit rätt inåtvänd sitta vid datorn hela livet, så när jag började få massa framgång med chicks inleddes ett high så att säga. Slutet av detta var att jag och en kvinna som bor rätt långt bort (annat land) träffades, och blev förälskade. Och när jag började med AAS byggdes ett riktigt stort alfahanne-ego upp (jag utvecklades dock enormt under denna period från att ha varit relativt tystlåten, till att alltid bli given ledare i grupper). Det high jag hade fått från den typen av livsstil satt kvar när jag började kura, rätt länge, ända tills det kom in en massa drama i livet, då började allt långsamt krascha, men när jag hade höjt dosen i min andra kur kände jag mig så maskulin så påverkades inte lika mycket emotionellt. Man kan säga att jag hade inte jätte-ovanliga tonårsproblem innan och när jag började kura.

Jag var väldigt instabil egentligen för att kura, då jag började samtidigt som jag var extremt förälskad i en kvinna (hon var inte orsaken, då beslutet hade tagits tidigare, men gjorde mig mer motiverad), något som påverkade mig väldigt väldigt länge eftersom yttre omständigheter gjorde att det inte kunde bli något(bor långt bort). Det hela blev oerhört uttdraget, 1½ år + negativa tankar påkallat av detta 1 år till. Samt var så mycket på gång just då, eftersom mina ambitioner med vad jag ville studera och allt hade höjts avsevärt strax innan. Och var dessutom 18 år när jag började, så ja. Sömnbrist hade jag ofta med, pga. var inte helt tillfredställd med min tillvaro, i ett gymnasieprogram där jag var tvungen att ha tråkig praktik hela tiden, när jag hade insett att jag ville studera vidare (detta efter att redan ha bytt gymnasieprogram 1 gång, det löste sig anyway senare).

Men det var först nån månad efter att jag börjat Testo första gången som jag började känna de väldigt annorlunda förändringarna komma smått, och min gamla personlighet började ersättas smått. Det märkte tillochmed kvinnan jag nämnt ovan, trots att jag inte hade berättat för henne om det innan, så försvann den komfortabla känsla vi haft tillsammans delvis, tills den var helt borta några månader senare.

Så tonårsproblem när jag började, uppbyggandet av ett enormt ego (narcissism) som blev oerhört sårat ifall det skadades av någon annan, dåliga sömnrutiner, enorm förälskelse i en kvinna jag inte kunde få. Samt kurerna, andra kuren började på 750 mg Testo, efter ett tag 1000 mg, efter ett tag slängde jag in 50 mg dbol om dagen i 50 dagar, hela kuren varade i 7 månader. Hade bulkat som fan den gången med, och fick riktigt jävla dålig återhämtning, typ låg i sängen vid datorn, och orkade inte göra ett skit, förutom träna några gånger i veckan, tog ca 5-6 månader innan jag var helt pigg igen. Och sista kuren som började med 50 mg dbol om dagen i 40-50 dagar, sen fortsatte med testo 750 mg om dagen, sänkte till 500 mg i slutet, och denna kurjäveln varade i 1 år. Nu 3 månader senare är jag helt återhämtad i princip, all energi tillbaka och går bra i gymmet, och för första gången på oerhört länge (flera år) har jag börjat bli mitt gamla jag igen, fast förbättrat då. Är ingen sån new-age bög eller nått, men provade att meditera en vecka, och efter det var de negativa tankarna jag hade nästan hela dagarna, helt borta i princip, och har fortsatt bli bättre. Återigen blir svammligt när jag försöker beskriva detta, men blir så skumt när jag reflekterar över det hela.

Innan hade jag rätt normala tonårsproblem, rätt mycket av sådana, men när jag hade börjat med AAS blev jag manisk i allt jag gjorde. Är alltid extremt dedikerad för saker, så det tog det hela till en annan nivå där jag gjorde det maniskt. I vilket fall ångrar jag inget, erfarenheterna har härdat mig, fått högre ambition jag jobbar mot, fast nu ser jag till att basera allt på långsiktighet och effektivitet/organisation istället för att drivas av den typen av känslor.

1+

Tycker det är så typiskt att folk skyller på hormonerna det fösta dom gör när dom upplever någon period i livet som är lite tuffare. Livet har sina upp och nergångar, det är inget nytt.

Hur jag är psykiskt jämfört med hur jag var inann första kuren..haha ja, mina tankar är långt ifrån normala. Det är knappast hormonernas fel, är nog bara min hjärna samt mina tankegångar som är fucked up.

Jag säger som Franke "Vafään ä ditt problem"
Mvh

pröva nån humörstabiliserande när du roidar.

Jag kan ha fel,,men jag tror det beror mycket på att man och vad man intalar sig.
Tänker jag 24/7 under en kur att NU använder jag aas,,och NU blir jag aggressiv,,ja,,då blir man vassare i humöret.
Många tankar kan nog bli en ond cirkel.

Visst påverkar vissa preparat på olika vis i viss mån,,absolut.Men sen beror det på hur man är psykiskt i grunden oxå.

Kan ju känna av själv,,som på decan till exempel.
Men andra prepp tycker jag inte påverkar humöret mycket,,men då tänker jag heller inte hela tiden på att jag har aas i systemet.
Det finns bara med där,i bakgrunden.

Blev kanske lite luddigt inlägg då jag sitter på jobbet nu.

Mvh