Neapel

Hur var din vistelse där då?

Jag var i Neapel i somras just i samma syfte som du beskriver. Kan bara konstatera att Neapel är fucked beyond saviour.
Några här i tråden skriver "sådana är städer i södra Italien", nej det är de inte. Har åkt runt i just södra Italien och bland annat besökt Bari, Lecce och Taranto. Visst det var fattigt, men fattigt på ett enkelt sätt. Vissa byggnader var slitna men det var lugnt och folk var vänliga.
Neapel är något helt annat. Det är typ Rosengård/Rinkeby i form av en hel stad med kriminalitet utan dess like. Italienare flyr Neapel som tagits över av nigritos och ziggisar.

Såhär med facit i hand skulle jag rekommendera Salerno som utgångspunkt. Du har tåg som går till Pompej och färjetrafik som går till Amalfikusten. Det är dessutom närmare att nå Amalfi från Salerno än från Neapel. Så gör inte samma dumma skit som vi gjorde.

Är inte det lite det som är charmen med neapel? Det skall ju vara lite kaos?

Skall vara.... nej det är en stad som italienska myndigheter totalt tappat all kontroll över.
Dessutom är det knappast italienare som står för det där kaoset.

Om man nu skall säga något positivt om Neapel, så är deras pizza i absolut världsklass.

Aldrig vart där men när man kollar på youtube ser det ut som ett kontrollerat kaos vilket jag kan tycka verkar lite intressant. Nu vet jag inte om du är svensson svensson som stryker strumporna för att allt skall vara korrekt eller om du gillar lite vilda saker men alla har nog olika perspektiv på saker och ting.

Nej jag är ingen Svensson, långt ifrån. Som jag nämnde så finns det fina ställen i södra Italien och då är det knappast så ordnat som det är hemma i Sverige. Men Neapel sticker ut.
Fast jag tänker å andra sidan inte sitta här och tuta i dig mina värderingar. Åk och besök Neapel.

Neapel liknar inget annat, det är som att stiga ner i antikens myllrande romarrike med folk från hela Medelhavsområdet. Otroligt slitet på sina ställen, sanslöst lyxigt på strandpromenaden kring Castel dell'Ovo. Men en stad man måste uppleva åtminstone en gång (jag har varit där flera gånger på senare år). Det märks att det är Kungariket Neapels gamla huvudstad, massor med praktbyggnader och enastående monument, ofta i förfall. Arkeologiska museet är i världsklass, kaféet Gambrinus en pärla (om än turistfälla, så åk dit i mars-april), operahuset San Carlo är magnifikt och kaffet är det bästa i Italien. Gillar man lite oväntade men oftast harmlösa episoder och stundtals lite kaos är Neapel en bra bas för utforskande av regionen. För den stillsamme är kanske närliggande Caserta, med världens största slott, en lugnare utgångspunkt, eller det solitt borgerliga och välskötta Sorrento (som dock är fullt med amerikaner och turistiga porslinsbutiker). Sen får man inte missa Capri och svenska statens osannolika San Michele.

Italiens eget lilla Chicago.