Jadu, när jag vaknade i eftermiddag kändes det som att man blivit påkörd och rösten existerar inte ens. Kan hända att man börjat bli för gammal för 2 dagars fest på 2h sömn men det behöver vi inte låtsas om.
Vet inte hur man ska summera denna underliga säsong. Hade någon sagt att det skulle bli SM-guld när vi förlorade mot något franskt jävla skitlag i chl i september hade man trott att den personen var sinnessjuk.
Som många varit inne på var kanske den stora skillnaden för Skellefteå i år jämfört med föregående finalförluster att vi inte naivt bara "spelade vårt spel" utan faktiskt lyckades ändra om efter motståndare. Teoretiskt sett är det tråkigt att det ska behövas, men nu när man står här med guldet klagar man inte.
(Dock anser jag att alla som tycker att det ska vara en annan regelbok i slutspel är jävla idioter som inte har någon rätt att klaga när detta resulterar i att spelförstörande tråkig hockey premieras.)
Linus Söderström välförtjänt MVP och Mangos ankomst till laget var enormt viktig, tror inte vi vunnit guld utan någon av dessa herrar. Med det sagt känner jag mig ändå mest stolt att vi lyckas med detta med så mycket lokalproducerat i truppen. En vinst för svensk ishockey hur mycket andra lags supportrar än må grina. När spelare som växt upp i klacken drar på sig NP halsdukar och lyfter bucklan inför västra känns det ändå lite extra fint.
På det spåret ska det bli intressant att se vad Vuollet kan göra nästa år, han och Zeb borde få spelas in i mer offensiva kedjor så förstår fortfarande inte vad vi ska med Marcus Eriksson till. Förstår inte heller den ryktade värvningen av Pontus Johansson, känns som att han bara tar en av platserna vi brukar ha vigt för att spela in juniorbackar?
Aja, skål
